Bloggposter på ämnet Musik:

Ett år från Påskdagen till Annandag Påsk

Av Jan Erik Amilén den 30 March 2016 om: Gudstjänst, Levande församlingar, Musik, Okategoriserade

Påskdagen 2015 startade psalmförfattaren Bertil Murray och kompositören Maria Löfberg ett ambitiöst arbete med en ny psalm för varje kyrklig helgdag under året. Annandag Påsk 2016 avslutades arbetet (knappt ett års tid, faktiskt!).

Maria publicerar psalmerna på sin sida SepteMA, en psalm per vecka. Klicka här för att komma till sidan. Bertil, som är författaren, har lika regelbundet gett spridning åt arbetet på sin Facebooksida, med länkar till en inspelning där Maria spelar och sjungen veckans psalm. Bertils Facebook når du här.

Vi gläds med dessa nya “moderna” psalmer och hoppas de hittar ut i svenskt kyrkoliv, och till den gudstjänstfirande församlingen. Nu ligger en psalmskatt tillgänglig och det går att hitta “rätt” psalm för kyrkoåret även i fortsättningen. Lättast kan vara att söka på SepteMas Facebooksida, klicka här.

Hösten 2016 väntas ett kyrkoår av nya psalmer komma i bokform. Vi gläds i Påskens glädje!

Ny app: Kyrkoåret

Av Gabriel Fjellander den 13 March 2014 om: Gudstjänst, Jesus, Musik

5-1

Idag släpptes en ny app som läsare av vår blogg kanske kan ha intresse av: Kyrkoåret. Det är Frimodig kyrkas Gabriel Fjellander som tillsammans med Anton Malmquist har utvecklat den. Appen ger dig tillgång till hela Svenska kyrkans kyrkoår i din mobil, både iPhone och Android-telefoner.

Den kostar 28 kronor och du hittar den på:

Du kan läsa mer om den på deras hemsida: www.kyrkoarsappen.se

Musikens roll i kyrkan

Av Jan-Anders Ekelund den 6 May 2013 om: Frimodig Kyrka, Kyrkovalet 2013, Musik

Frimodig kyrkas gruppledare på Kyrkomötet Bertil Murray har skrivit en artikel i senaste numret av Kyrkomusikernas Tidning. Texten talar för sig själv. Frimodig kyrka ser sången och musiken som en ovärderlig av gudstjänsten.

Här följer Bertils text

 

I C. S. Lewis’ bok om landet Narnias skapelse går Aslan sjungande runt och blåser liv i världen. Med djupa, långa toner formas en rad mörka furor. Till ljusa, lätta toner skjuter gullvivor upp ur marken. Med utgångspunkt i Lewis vackra skapelsetext vill jag påstå fyra saker om musikens givna plats i kyrkans liv:

 

Musiken är gudomlig…

Människan formades att spegla Gud. Det sköna, det sanna och det goda är sådana återspeglingar. Musiken är en gudomlig gåva som getts åt oss. Sången och musiken kan förmedla det skapande liv som förvandlar. Så långt tillbaka vi kan spåra har människan låtit sina röster formas också till sång. I alla kulturer har sjungandet varit ett inslag i gudsmötet. När mässan instiftas sjunger Jesus lovsången. Ända in i Uppenbarelsebokens nya himlar klingar sången.

 

… och djupt mänsklig.

Vi sjunger vid fester, vid idrottsevenemang, vid barnets säng och (åtminstone i andra kulturer) under arbete och sorg. Naturligtvis sjunger vi också under mässan. Liksom orden som utsägs påverkar oss så präglas vi av vårt kroppsspråk och av melodierna vi lyssnar till och stämmer in i.

Ord kan vara kristet uppbyggliga, intetsägande eller nedbrytande. Men kan musik vara det? Viss musik är så nära förbunden med texter eller sociala sammanhang att den uppfattas på ena eller andra sättet. Samtidigt har kyrkan en lång tradition av att fånga upp musik som människor älskar och till den skapa nya, Kristustillvända texter. Givetvis finns musik som har bestående kvalitéer och annan som snabbt kan glömmas. Men det finns knappast andliga tonslingor till skillnad från världsliga.

 

Kyrkomusiken får inte trivialiseras…

Liksom hela den mänskliga tillvaron har musiken enligt kristen övertygelse som yttersta mål att Gud ska bli förhärligad. Vårt uppdrag är inte att underhålla. Vad hjälper det en människa om hon trivs med att lyssna till kyrkokonserter men inte möter Gud? Även ett långt liv som kyrkokörsångare är torftigt för den som aldrig fått hjälp att nå fram till och växa i sin tillit och kärlek till Kristus.

 

… men ska öppna för Guds Andes beröring.

Det gäller att sjunga mer med hjärtat än med rösten, som kyrkofäderna sade. Det är som det ska när sångare och instrumentalister bär församlingen i mässans gudsmöte. Det är svårare att lovprisa Gud med Helig, helig, helig, utan att få sjunga loss med sin röst, hur skrovlig och ostämd den än är. Kyrkofadern Hieronymus berättar att församlingens Amen efter den eukaristiska (nattvards-)bönen låter som ”åskans dån”. Kanske som en jublande sång där alla röster får och vill vara med. I sången och musiken händer något med människan. I våra kroppar kan vi nås av Guds beröring. Därför blir kyrkomusikerns roll i församlingens liv så viktig.

 

Kan man gå till val på kyrkomusik?

Frimodig kyrka ser att musiken är en omistlig del i människans liv och att den ger ett djup också åt hennes Gudsrelation. I vårt valmanifest säger vi: ”Evangeliet förkunnas inte bara med ord.”  Läs hela texten här: www.frimodigkyrka.se/vad-vi-ar/valplattform/#musiken