Profilfrågor 2017

Av Jan Erik Amilén den 21 december 2016

Här hittar du våra profilfrågor 2017. Du kan ladda ner den som pdf här.

Kyrkans uppdrag: gudstjänst, undervisning, diakoni och mission

  1. Gudstjänsten – trons källa med levande vatten
  2. Undervisning – en trons växtplats
  3. Diakoni – i kärlekens tjänst
  4. Mission – att bära det glada budskapet vidare

Kyrkans organisation

  1. Församlingen – trons hem
  2. Demokrati
  3. Församlingstillhörighet
  4. Församlings- och pastoratssammanläggningar
  5. Personalen – med tro som yrke
  6. Svenska kyrkans tillgångar

Övriga profilfrågor

  1. Barn och unga – församlingens samtid och framtid
  2. Skapelsen, tro och förvaltarskap
  3. Flerspråkighet
  4. Äktenskap och vigsel
  5. Försoning i ämbetsfrågan
  6. Kyrkorelationer – trons utblick
  7. Religionsdialog
  8. Svenska kyrkans närvaro i utlandet
  9. Om musikens betydelse

Slutord

Jesus i centrum!

Kyrkans uppdrag: gudstjänst, undervisning, diakoni och mission

Gudstjänsten – trons källa med levande vatten

Gud finns verkligen överallt och Jesus är verkligen med oss vart vi än går, men Han har gett oss sitt löfte att möta oss på ett särskilt sätt när vi är två eller tre eller många som samlas i Hans namn till gudstjänst.

Frimodig kyrka hävdar att gudstjänsten är kyrkolivets centrum. Här får vi möta Gud och hämta näring för vår tro. När vi lyfter våra hjärtan i lovsång och bön, när vi får höra evangeliet förkunnas rent och klart in i våra liv, när vi samlas runt altaret och tar emot Jesus Kristus i den heliga nattvarden – då växer vi som människor och kristna i gemenskapen med Gud. Och efter söndagens försmak av himlen får vi gå påfyllda ut i vår vecka och bära med oss Guds kärlek och närvaro ut i världen.

Vår kyrka gör rätt i att erbjuda flera olika gudstjänstformer för att spegla Guds mångfald och möta olika människors behov, men Frimodig kyrka vill även i framtiden bevara den särställning som söndagens högmässa har haft för troende genom alla tider.

Vår Herre Jesus uppmanade oss att i vår gudstjänst tillbe Gud i Ande och sanning. För att gudstjänsten ska bli ett sant möte både med Gud och med människan, behöver båda parter komma till tals. I bön, lovsång och bekännelse ger vi uttryck för vad vi mänskligt bär med oss i våra liv, medan Guds ord kommer till oss genom bibelord, förkunnelse och liturgi. Så uppstår mötet, vi känner glädje över att lyssna till den gode Herdens röst och tron växer.

Därför anser Frimodig kyrka att gudstjänsten är något som vi människor inte har rätt att förändra som vi vill. Ett särskilt ansvar ligger på dem som utformar förkunnelse, sånger och övriga moment att stå i samklang med det som Gud har uppenbarat för oss genom Jesus Kristus, hans apostlar och Bibelns skrifter som de överlämnat åt oss.

Gudstjänsten är vår kyrkas viktigaste uppgift. Därför vill Frimodig kyrka verka för ett rikt gudstjänstliv, så att alla får upp ögonen för Guds rika gåvor till oss. Ur denna gemenskap kallar Gud såväl kyrkans anställda som förtroendevalda. Och här möter dessa sin församling, som syskon i tron. Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande!

Undervisning – en trons växtplats

Undervisning har alltid varit en viktig uppgift för Kyrkan. Den tro vi en gång döptes till tar ett helt liv att lära. Föräldrar som låter döpa sina barn har missionsbefallningens uppdrag att undervisa dem. ”Gör alla folk till lärjungar”, uppmanar Jesus oss.

Frimodig kyrka vill att undervisning skall prioriteras i församlingslivet. Svenska kyrkan har ett ansvar att sakligt och ärligt presentera budskapet om Jesus Kristus för både barn och vuxna. Undervisningens mål är att kristen tro, sammanfattad i trosbekännelserna, skall bli den enskildes personliga tro.

Dop- och konfirmationsundervisning, söndagsskola, Alpha-kurser och bibelstudiegrupper är arbetsformer som bör tas till vara och utvecklas. I mötet med det omgivande samhället – inte minst i skolmiljöer – behöver Svenska kyrkan utveckla metoder för att presentera den kristna tron på ett trovärdigt och inspirerande sätt. Undervisning i den kristna tron för anställda och förtroendevalda behöver också prioriteras. Dessutom måste predikans undervisande roll lyftas fram starkare än idag. Meningsfulla möten med företrädare för andra religioner förutsätter att man har tydlig hemvist i den egna tron. Svenska kyrkan får inte dölja för människor de rika skatter som den kristna tron innehåller.

Frimodig kyrka vill att Svenska kyrkan frimodigt skall dela med sig av evangeliet och föra vidare det hon själv fått ta emot.

Diakoni – i kärlekens tjänst

Kyrkans diakoni är tro omsatt i handling. Diakoni är en av kyrkans huvuduppgifter och hela församlingens ansvar. Vi är kallade att vara ett barmhärtighetens tecken i vårt samhälle och att stå på de förtrycktas sida.

Frimodig kyrka vill arbeta för att stärka det diakonala arbetet och öka förståelsen för behovet av fler diakoner och mer lekmannaengagemang. Invandrarfientligheten breder ut sig i Sverige. Vi är som kristna skyldiga att hjälpa och stötta invandrare och flyktingar genom att välkomna dem in i vår församlingsgemenskap. Frimodig kyrka stöder Svenska kyrkans ledning då den aktivt och kraftfullt tar avstånd ifrån invandrarfientliga krafter i samhället.

Svenska kyrkan har ett omfattande internationellt engagemang. Till Svenska kyrkans ansvar hör självklart att stödja kristna runt om i världen som förföljs för sin tro. Frimodig kyrka vill också att den internationella diakonin ska prioritera områden som är till hjälp för de allra mest utsatta, genom att t ex stödja barns skolgång och arbeta för rättvis handel, kvinnoprojekt och mikrofinanser.

Mission – att bära det glada budskapet vidare

Varje medlem har en egen kallelse och ett eget ansvar att göra Jesus känd. Budskapet och tron går från hjärta till hjärta och därför vill Frimodig kyrka att denna kallelse stärks och uppmuntras hos varje medlem. I Sverige stöder vi ett målmedvetet arbete kring nya sätt att vara kyrka. Svenska kyrkan har länge varit inriktad på att välkomna människor till oss. Nu behöver kyrkan hitta former för att gå ut och möta människor där de befinner sig, inte bara vänta på att de ska komma. Vi behöver bli duktiga på att ”spela på bortaplan”. All mission förutsätter att man ser hela människans behov och missionen tar sig uttryck både i ord och i handling. Syftet är att människor skall komma till tro på Jesus och leva i tro så att en kristen gemenskap kan skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas.

Svenska kyrkan har ett viktigt uppdrag i Sverige men även i världen. Kyrkan är mission till hela sitt väsen. Gud kallar oss att leva i Jesu efterföljd och sänder oss ut för att göra alla folk till lärjungar.

Idag behöver vi i Svenska kyrkan samla erfarenheter från olika håll i världen, erfarenheter som inspirerar till ett liv i Jesu efterföljd. Kristenhetens tyngdpunkt har förskjutits globalt från norr och väst till en allt tydligare expansion i syd och öst, från det rika och välmående till det många gånger fattiga och maktlösa.

Svenska kyrkan har ett fortsatt ansvar att delta i internationellt missionsarbete, främst genom samarbete med lokala kyrkor.

Kyrkans organisation

Församlingen – trons hem

Dopet är vägen in i kyrkan och församlingen. Dopets naturliga fortsättning är ett liv i tro på Jesus. En huvuduppgift blir därför att bygga levande församlingar där människor kan komma till tro på Jesus. Församlingen skall ta andligt sökande på allvar och ge människor möjligheter att fördjupas i sin tro. Församlingen måste få präglas mer av andligt liv än av byråkrati. Församlingen är också viktig för att skapa gemenskap mellan människor. Detta sker i allt från den stora gemenskapen i gudstjänsten till den lilla gemenskapen i smågrupper. En ökad delaktighet, med stora inslag av ideellt arbete, ökar också gemenskapen i församlingarna.

Lösningen på problemet med övertaliga kyrkor är inte i första hand utförsäljning, utan att se till att de fylls av liv och gudstjänst. Frimodig kyrka önskar se en frimodig tro i Svenska kyrkan, så att tomma kyrkor kan fyllas på nytt! Många församlingar består av flera distrikt eller socknar. Där dessa har bärkraft genom människor som samlas i gudstjänst, undervisning, diakoni och mission bör de omvandlas till egna församlingar.

Demokrati

Nomineringarna till de kyrkliga valen sköts idag i stor utsträckning av de politiska partierna. Konsekvensen av detta är att människor som inte är medlemmar i Svenska kyrkan kan delta i nomineringsarbetet. Det är orimligt att de politiska partierna fortfarande styr Svenska kyrkan, så här långt efter skilsmässan från staten. Det finns inte någon motsvarighet till detta i någon annan kyrka i hela världen.

Frimodig kyrka anser att Svenska kyrkan ska kunna fatta beslut utifrån sin bekännelse. Detta ska ske utan inblandning från riksdagspartierna och deras organisationer. En förutsättning för att säkerställa demokratin i Svenska kyrkan är att parti-politiseringen upphör.

Församlingstillhörighet

Frimodig kyrka arbetar för att det skall bli möjligt för den enskilde att välja vilken församling han eller hon vill tillhöra. Svenska kyrkan är indelad i territorialförsamlingar, vilket innebär att man automatiskt tillhör den församling där man bor. Det är dock inte säkert att den enskilde i sin territorialförsamling hittar en god gemenskap och ges möjlighet att fördjupas i tron. Därför har det i praktiken blivit så att många söker sig till en annan församling än den där de bor. En struktur behövs som kompletterar den territoriella församlingsprincipen med en frihet för individen att tillhöra en annan församling än den där man är bosatt. En sådan möjlighet får dock inte medföra att Svenska kyrkan försummar sitt uppdrag att föra ut evangelium till hela svenska folket. Varje kristen har en kallelse att vittna om Kristus på den plats där man lever och verkar.

Församlings- och pastoratssammanläggningar

De senaste åren har vi sett många församlingssammanlägg-ningar, ibland nödvändiga, ibland onödiga. Men stordrift är en tveksam modell för en kyrka. Att det 2012 var 700 färre församlingar än år 2000 är oroväckande och med Strukturreformen 2014 minskade antalet pastorat och självständiga församlingar ännu mer. Resultatet har blivit långa beslutsvägar, bristande självständighet för församlingarna, starka kanslier och centralisering. Kritiken att Svenska kyrkan alltmer fått karaktären av en koncern är i högsta grad berättigad. Men kyrkan är och förblir kyrka, hon kan inte styras och organiseras på samma sätt som det ser ut i samhället i övrigt. Närhet och kontinuitet är viktigt. De lokala församlingarna måste ha beslutsrätt och stabilitet för att inte avståndet till de enskilda människorna skall öka. Risken är också att gudstjänstlivet minskar och att dess fokus på Ordets förkunnelse och sakramentens förvaltande blir allt mindre viktigt. Att själva ordet kyrka betyder ”det som tillhör Herren” får inte glömmas.

Frimodig kyrka menar därför att den stordrift som vi idag ser, inte minst i städerna, bör undvikas. Beslutsfattandet måste vara så lokalt som möjligt med direkta val till församlingarna och på sikt indirekta val till övriga nivåer inom kyrkan. I stället för sammanläggningar vill vi sträva efter en samverkan mellan mindre men självständiga församlingar och pastorat, där kyrkoherden i verklig mening kan vara herde för sin hjord.

Personalen – med tro som yrke

Frimodig kyrka vill att stiften skall få tillbaka arbetsgivaransvaret för präster och diakoner, samt att kyrkoherdens och kyrkorådets olika roller i församlingen görs tydligare. Tyvärr är Svenska kyrkan flitigt anmäld till Arbetsmiljöverket på grund av konflikter i församlingarna, ofta mellan förtroendevalda och anställda. Problemen beror bl.a. på otydligt ledarskap, avsaknad av gemensamma mål och bristande arbetsledningskompetens.

Frimodig kyrka anser att Svenska kyrkan bör vara en föregångare i samhället när det gäller en god arbetsmiljö. Frimodig kyrka menar att Svenska kyrkan behöver en personalpolitik som tar till vara de anställdas gåvor och kreativitet. Omsorg skall visas alla anställda oavsett arbetsuppgift och befattning. Utbildning skall ges de förtroendevalda i arbetsrätt och personalansvar. Det är inte rimligt att ett stort antal präster och andra anställda ser sig tvingade att lämna sina anställningar i förtid.

Frimodig kyrka anser också att det är viktigt med en rättfärdig lönepolitik inom Svenska kyrkan. Oskäliga och orättvisa löneskillnader försvagar Svenska kyrkans trovärdighet, när hon talar om solidaritet och rättvisa.

Frimodig kyrka anser att sökande till olika tjänster ska bedömas utifrån kompetens och inte utifrån uppfattning i kyrkliga stridsfrågor, t.ex. frågan om enkönade äktenskap. Kyrkomötet 2009 har i sitt beslut (*) slagit fast att ingen sökande till tjänst ska bedömas utifrån sin uppfattning i den frågan. Frimodig kyrka menar att Svenska kyrkan på alla nivåer måste efterleva kyrkomötets beslut.

(*)”Det finns anledning att i detta sammanhang understryka att det är Svenska kyrkan som ansöker och förväntas få rätt och därmed skyldighet att förrätta vigsel. Det råder enighet inom kyrkostyrelsen i frågan om att ingen präst mot sin personliga övertygelse om vad som är rätt ska tvingas viga par av samma kön. Detta följer av att Svenska kyrkan bejakar att det inom kyrkan kan rymmas olika syn på äktenskapet. Frågan om hur man ser på vigsel med par av samma kön ska inte heller ha betydelse vid exempelvis prövning av prästkandidat eller anställning av präst, musiker, kyrkvaktmästare eller annan personal i kyrkans tjänst.” KsSkr 2009:6 sid 32

Svenska kyrkans tillgångar
Kyrkans viktigaste tillgång är människor som lever i tro på Jesus Kristus och hämtar kraft i bön och gudstjänst. Det minskande antalet medlemmar innebär att Svenska kyrkan i framtiden kommer att få en försämrad ekonomi. Därför är det viktigt att vi planerar för detta. Den nationella nivån och stiften är nödvändiga resurser i detta arbete, men arbetet måste framför allt göras i församlingarna, och behöver få växa fram underifrån. Varje församlings egenart skall tas på största allvar.

Frimodig kyrka anser att Svenska kyrkan måste lämna det kyrkokommunala tänkandet och inse att man nu verkar inom den frivilliga sektorn i samhället. Som ett exempel på detta vill Frimodig kyrka att arvodena till de förtroendevalda avskaffas. Att vara förtroendevald är en gåva med vilken man tjänar församlingen. Lekfolket är en ovärderlig resurs i allt kyrkans arbete. Fler uppgifter i församlingarna kommer framöver att utföras som ideellt arbete. Detta innebär dock inte att vi kan vara utan anställda. De anställda är oumbärliga inspiratörer och organisatörer för de ideellt arbetande.

Kyrkans stora ekonomiska tillgångar ska förvaltas på ett ansvarsfullt sätt. Resurserna skall satsas framför allt på kärnan i kyrkans uppdrag, alltså gudstjänstfirande (inklusive kyrkliga handlingar), undervisning samt utövande av diakoni och mission. Verksamhet som ligger utanför detta måste vi vara beredda att skala bort. Vi tror att där aktiva människor får inflytande och vill vara med och påverka, där växer både antalet medlemmar och tillgångarna!

Övriga profilfrågor

Barn och unga – församlingens samtid och framtid

Frimodig kyrka anser att arbetet bland barn och ungdomar måste ha hög prioritet. Kyrkan har en skyldighet att bedriva dopundervisning utifrån Jesu egna ord. FN:s barnkonvention slår fast att barn har rätt till en tro.

Det finns flera ungdomsorganisationer inom Svenska kyrkan förutom Svenska kyrkans unga, exempelvis Salt, Credo, Ungdoms-Oas och ELU. Frimodig kyrka vill att även dessa bör få bidrag och kollekter ifrån rikskyrkan och stiften. Det är viktigt att arbetet bland barn och ungdom präglas såväl av tydlig biblisk förankring som av öppenhet för de ungas perspektiv. Huvuduppgiften är att den yngre generationen lär känna Jesus som sin frälsare och att förbereda dem för ett trovärdigt kristet liv. Här fyller även de kristna förskolorna en viktig uppgift.

Konfirmationstiden är för många ungdomar vägen in till engagemang i Svenska kyrkan. Frimodig kyrka vill att konfirmationstiden utmanar till personlig tro. Konfirmationsgudstjänsten måste få vara konfirmandens bekräftelse av sitt dop. Församlingen ska ta tillvara konfirmandens nyfunna eller stärkta tro, så att den kan växa och fördjupas. Frimodig kyrka vill att hela kyrkan skall prioritera detta arbete.

Skapelsen, tro och förvaltarskap

Gud har i stor kärlek skapat världen och allt den rymmer. Han har anförtrott åt oss människor att förvalta den på bästa sätt, intill den dag Jesus kommer åter. Detta förtroende har vi brutit och istället våldfört oss på skapelsen. Denna brist på respekt och vördnad gentemot det skapade har uppmärksammats alltmer på senare tid, men fortfarande tycks många inte riktigt vilja se hur allvarlig situationen i världen verkligen är. I Svenska kyrkans uppdrag ingår att visa på den kristna förvaltarskapstanken gentemot skapelsen. Därför vill Frimodig kyrka att Svenska kyrkans arbete – lokalt, nationellt och internationellt – ska präglas av hänsyn till klimat, hållbar utveckling och en rättfärdig fördelning av jordens resurser.

Flerspråkighet

Församlingarnas möjlighet att fira gudstjänst och erbjuda kyrkliga handlingar och själavård på nationella minoritetsspråk behöver stärkas och eventuellt måste delar av det operativa ansvaret återgå till stiften. Vid behov, t.ex. i samband med personalrekryteringar och fortbildning för präster och diakoner, bör stiften aktivt bistå församlingarna med flerspråkig kompetensförstärkning.

Frimodig kyrka vill att kyrkan särskilt prioriterar barn och unga genom att integrera flerspråkigheten i befintlig verksamhet bland barn, konfirmander och unga vuxna. Genom att ge barn och unga en självklar plats förbättrar vi deras situation i kyrkan och i samhället.

Ett särskilt fokus ska riktas på urfolk (ursprungsfolk), nationella minoriteter och teckenspråkiga.  En beredskap från kyrkan att möta stora invandrargrupper med evangeliet på deras eget språk är också viktigt.

Äktenskap och vigsel

Jesus är tydlig med att äktenskapet är till för man och kvinna. Frimodig kyrka anser därför att Svenska kyrkan inte har mandat att viga samkönade par. Det vore på det hela taget önskvärt att Svenska kyrkan lämnade ifrån sig vigselrätten; vi är ju inte längre statskyrka och borde därför värna vår integritet, alldeles oberoende av den sekulära statens hållning i enskilda frågor. Kyrkan uppgift är välsignelse – myndighetsutövning är statens uppgift. Frimodig kyrka tar avstånd från alla former av hat och förakt utifrån sexualitet och vill att Svenska kyrkan frimodigt skall välkomna människor in i kyrkans liv och själavård, oavsett sexuell läggning.

Försoning i ämbetsfrågan

Svenska kyrkan är djupt splittrad av ämbetsfrågan. Många, både inom och utom kyrkan, upplever den som en av de mest förödande motsättningarna i den svenska kristenhetens historia. En följd av konflikten har blivit en rädslans kultur, där många har starka åsikter men där det finns få forum där det är möjligt att med ömsesidig respekt diskutera sakfrågan. Frimodig kyrka menar att mer arbete skall läggas på att finna konstruktiva lösningar som värnar om alla inblandade. Frimodig kyrka vill därför att kyrkan aktivt och intensivt skall arbeta för försoning i ämbetsfrågan. Personer med olika hållning i sakfrågan skall behandlas lika vid t.ex. tjänstetillsättningar.

Frimodig kyrka vill medverka till att de fem ekumeniska imperativen som Lutherska Världsförbundet och Katolska kyrkan enats om ska prägla relationerna även inom Svenska kyrkan.

De fem ekumeniska imperativen handlar om att vi bör

  • börja i enhetens perspektiv och inte i splittringens,
  • låta oss själva förändras,
  • söka synlig enhet,
  • gemensamt återupptäcka kraften i evangeliet,
  • vittna tillsammans om Guds barmhärtighet.

Kyrkorelationer – trons utblick

Globalt växer den kristna kyrkan. Samtidigt brottas Svenska kyrkan med vikande medlemstal. Sverige behöver fler levande och växande församlingar.

Svenska kyrkan måste lära sig mer om varför många kyrkor i världen, inte minst i den lutherska gemenskapen, växer och drar till sig både unga och äldre så att de kommer till tro på evangeliet. Frimodig kyrka menar att Svenska kyrkan behöver ha ett utökat och strukturerat utbyte med avsikt att ta tillvara erfarenheter från dessa kyrkor.

Vi måste som kristna ta Jesu egen bön, om att vi skall bli ett, på allvar. Det innebär att vi som kyrka bör bedriva en ansvarstagande ekumenik. Frimodig kyrka vill återupprätta Svenska kyrkan till den brobyggarkyrka hon en gång varit, och har i sitt arv sedan Nathan Söderbloms dagar.

I samtalen mellan den romersk-katolska kyrkan och Lutherska världsförbundet har Svenska kyrkan gått in under förpliktelser att börja i enhetens perspektiv och inte i splittringens. Detta bör vara vägledande också i relation till de inomkyrkliga fromhetsinriktningarna och väckelserörelserna, så att dessa tas tillvara såsom en värdefull resurs i kyrkans liv.

Religionsdialog 

Frimodig kyrka vill att Svenska kyrkan fortsätter bekänna Jesus som den enda vägen och den enda sanningen. Som en konsekvens av detta bör inte mångreligiösa gudstjänster firas i Svenska kyrkans lokaler eller med hennes personal inblandad.

Alla människor, oavsett religionstillhörighet, är skapade av Gud och lika mycket värda. Kyrkan har inget monopol på godheten utan ska där så är möjligt samverka med alla människor av god vilja. Religionsdialog kan därför vara ett värdefullt verktyg i arbetet för att främja förståelse mellan människor och kulturer. Respekt och tolerans mot den andres trosövertygelse är grundläggande. Samtidigt måste kyrkan alltid våga uttala ett tydligt stöd till förföljda kristna.

Svenska kyrkans närvaro i utlandet

Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) skapar ett ovärderligt kontaktnät mot alla svenskar som befinner sig i utlandet. Detta arbete blir allt viktigare eftersom allt fler svenskar befinner sig utomlands. Utlandsförsamlingarnas huvuduppgift skall precis som i Sverige vara att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Det är viktigt att fungerande och levande utlandsförsamlingar har möjlighet att få finnas kvar och fortsätta att utvecklas utifrån sina olika förutsättningar och sin egen karaktär.

Utlandsförsamlingarna bör på samma sätt som församlingar i Sverige ha ett avgörande inflytande över vilka som anställs på tjänster i församlingen. Lönen för de anställda bör bekostas av församlingens kyrkotillhöriga så långt insatsen gäller medlemmarna i församlingen. Allt övrigt arbete för dem som vistas i församlingen (turister, tillfälliga arbetare eller andra icke församlingstillhöriga) bör bekostas av Svenska kyrkan genom strukturbidrag.

Högsta beslutande organ i utlandsförsamlingarna bör vara en kyrkostämma.

Om musikens betydelse

Evangeliet förkunnas inte bara med ord. Musiken har alltid varit en naturlig del av kyrkans liv. Genom ett mångfacetterat tonspråk når evangeliet in i skilda kulturer och var och en ges möjlighet att tillbe Gud utifrån sina förutsättningar. Kyrkans tvåtusenåriga tradition rymmer många musikaliska skatter samtidigt som varje tid kan ge ytterligare bidrag till denna skattkammare.

Karaktäristiskt för kyrkans musik är att den, oavsett genre eller tidsepok, kan kännas igen på att den är den troendes bön eller lovsång till den Gud som kyrkan i alla tider bekänt som den treenige Guden.

Om detta av Anden ledda bönens språk går att känna igen eller inte, är en viktig fråga vid val av musik till gudstjänsten. Vi vill här hänvisa till kritiken av kyrkohandboksförslaget 2016/2017.

I församlingens verksamhet bland barn och unga är musiken en ovärderlig resurs. Babysång, barnkör, lovsångsband och konfirmandmusikaler är exempel på musikens möjligheter att synliggöra evangeliet till unga människor.

Det är hela församlingens uppdrag att med musik och sång lovsjunga Gud men i Svenska kyrkan är kyrkomusikern den som har ett övergripande ansvar att samordna och utforma församlingens musikliv.

Han eller hon har en särskild kompetens i att förvalta det rika musikaliska arvet och hitta rätt balans mellan olika tonspråk. I sitt uppdrag att leda församlingens lovsång och tillbedjan kan musikern med sin kunskap också inspirera och leda andra grupper av instrumentalister och sångare. Dessa sammanhang, inte minst körövningarna, ger möjlighet för medlemmarna att själva fördjupas i Guds ord. Det är viktigt att både sångare och musiker, inom ramen för sin övning och medverkan, själva ges möjlighet att växa i tron.

Slutord

Jesus i centrum!

Kyrkans centrum och livskälla är Jesus Kristus och evangeliet om honom. Kyrkan ”är grundad i Guds heliga ord, såsom det är oss givet i Gamla och Nya testamentets profetiska och apostoliska skrifter” (Kyrkoordningen 1 kap, 1§).

Det finns en väldig sprängkraft i Jesus egna ord, som alltså är Guds heliga ord, när Han säger: ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.” Jesus är inte en av vägarna till Gud, utan enda vägen till Gud, vår himmelske Fader!

Vi lever i en mångkulturell tid men kraven på homogenitet är, paradoxalt nog, påtagliga. I sin iver att behålla så många medlemmar som möjligt har Svenska kyrkan alltmer försökt anpassa det kristna budskapet till sekulära värderingar. Den kristna kyrkan är kallad att leva i sin samtid, men utan att ge avkall på sin tro.

Genom att vara fast rotad i Guds ord kan Svenska kyrkan obekymrat möta alla människor, utan att avskärma sig ifrån omvärlden. Svenska kyrkan får inte vara rädd för att gå emot tidsandan, när så krävs, för att stå upp för det glada budskapet om Jesus Kristus.