God Jul önskar Frimodig kyrka!

Av Jan-Anders Ekelund den 24 December 2011 om: Frimodig Kyrka, Jesus

En riktigt God Jul önskar Frimodig kyrka till Dig som brukar följa vår blogg!

1.
Det är en ros utsprungen
av Davids rot och stam,
av fäderna besjungen,
en ros i Juda land,
en blomma skär och blid,
mitt i den kalla vinter,
i midnatts mörka tid.

2.
Om denna ros allena
ljöd förr Jesajas ord,
att född av jungfrun rena
han frälsa ska vår jord.
Av Herrens nåd och makt
oss detta under skedde
som oss profeten sagt.

3.
Den späda rosen fina
som doftar salighet
i mörkret skall den skina,
besegra dunkelhet.
Sann Gud och mänska sann,
oss arma mänskor frälsa
från synd och död han kan.

4.
O Jesus, dem som klagar
i denna jämmerns dal
nu med din hjälp ledsaga
till himlens högtidssal.
Ja, i din Faders hus
låt oss dig evigt lova
i salighet och ljus.

Kyrkan i rövarhänder enligt biskopen?

Av Jan-Anders Ekelund den 18 December 2011 om: Äktenskapet, Levande församlingar, Organisation, Partipolitisering, Struktur

Biskop em Björn Fjärstedt är inte nådig i sin kritik av Svenska kyrkan i en debattartikel i Dagen. När man läser artikeln har man svårt att tro att biskop Björn lämnade sitt episkopat genom pension för enbart åtta år sedan.
Biskopen sågar med all rätt strukturutredningens nedmontering av församlingsbegreppet. Han går också hårt åt partipolitiseringen och kyrkans osjälvständighet mot staten som bl.a. gett kyrkan en ny äktenskapssyn som inte är hennes egen.

Här följer hela artikeln. (more…)

Kyrkans tidning nr 47

Av Jan-Anders Ekelund den 24 November 2011 om: .kr Kristdemokrater i Sv Kyrkan, Centern, Fisk (Folkpartister i Kyrkan), Gudstjänst, Ideellt arbete, Jesus, Moderaterna, Organisation, Partipolitisering, POSK, Socialdemokraterna, Struktur, Svenska kyrkans lära

I dagens nummer av Kyrkans tidning finns en ”tvärkyrkopolitisk” debattartikel om strukturutredningen ifrån Solna församling. Författarna sågar utredningen jäms fotknölarna. Det intressanta är att den är skriven av representanter för alla de partier och nomineringsgrupper som enhälligt lagt fram utredningen (m, s, kd, c, fisk och posk). Artikeln heter ”Centralisering genom tvång”. Huvudpoängen enligt författarna är att utredningen riskerar att tömma församlingsbegreppet på innehåll och reducera den lokala demokratin och det lokala ansvarstagandet på ett oacceptabelt sätt. Jag tror att de har rätt. Genom att ta bort kyrkoordningens krav på att en församling måste fira gudstjänst varje söndag – kyrklig helgdag, så är risken uppenbar att vi avskärmar oss ifrån vad Kyrkan menar vara en församling. Genom att flytta upp besluten ifrån församlingarna till pastoraten så riskerar vi också att det ideella arbetet och engagemanget tynar bort.

Är det inte så att hela utredningen är en enda stor spretig kompromiss? Alla har fått i genom sina kardinalfrågor. Moderaterna tror sig ha fått försäkringar om att utredningens förslag kan trygga ekonomin. Sossarna vet att de kan behålla sitt inflytande över kyrkan, trots att allt färre vill engagera sig, genom att makten koncentreras till allt färre människor i de stora pastoraten. Maktkoncentrationen innebär naturligtvis också att “kyrkopolitiskt” ej korrekta åsikter kan kväsas effektivt. Centern får på pappret behålla församlingsnamnen och deras kamp för att tunna ut församlingsbegreppet har gett resultat. Folkpartisterna tror sig ha kommit en bit på vägen i deras mycket lovvärda arbete för fri församlingstillhörighet, genom att man inte behöver bo i församlingen, för att kunna väljas in i församlingsrådet. Vad kd och posk fått ut av utredningen det vet jag inte riktigt. Men jag känner till ett flertal mycket bekymrade gräsrötter ifrån dessa grupper.

Vad kan man mer läsa i dagens nummer i Kyrkans tidning? Jo, Anna Sophia Bonde gör debut som extern skribent. I detta nummer har hon till uppgift att kommentera dagens ledare som handlar om prästen Ulla Karlsson. Ni vet hon som så tragiskt förnekat hela försoningsläran i den kristna tron. Ulla Karlsson har gjort det enda riktiga och lämnat sin tjänst. KT:s ledare tycker dock att Svenska kyrkans forskningsenhet skulle ha stått upp bättre för Karlsson.
Anna Sophias kommentar är väl värd att läsa. Ni finner den här under rubriken ”Biskoparna borde sitta i krismöte” efter ledaren.

Anna Sophias bidrag kan också läsas här. (more…)

Stockholmsmötet 2012

Av Jan-Anders Ekelund den 20 November 2011 om: Frimodig Kyrka, Stockholmsmötet

Frimodig kyrka kommer att arrangera ett nytt Stockholmsmöte 10-11 november 2012. Boka redan nu i almanackan!

Vid förra Stockholmsmötet 2008, kom det cirka 500 personer. Det är troligen den största uppslutningen ett ”kyrkopolitiskt möte” haft i Svenska kyrkan. Det som kännetecknar Stockholmsmötet är att vi försöker förena ”kyrkopolitik” med uppbyggelse. Denna gång kommer bl.a. Biskop Graham Cray, ifrån Church of England, och någon ledare för Mekane Yesus kyrkan i Etiopien. Fler spännande talare utlovas! Vi kommer att vara i S:t Matteus kyrka.

Frimodig kyrka vill odla de internationella relationerna. Svenska kyrkans självpåtagna isolering ifrån de stora kyrkorna i världen måste vi bryta. Mekane Yesus kyrkan i Etiopien är en av de allra största lutherska kyrkorna i världen och kanske den kyrka som växer mest av alla lutherska. Kyrkan har växt fram genom svenskt missionsarbete ifrån slutet av 1800-talet. Nu är det Svenska kyrkan som är den svaga kyrkan, vi måste lära av våra trossyskon ifrån Etiopien.

Biskop Graham Cray var tidigare kyrkoherde i York som eftertädare till David Watson. Graham Cray jobbar mycket med att intergrera den kristna tron i dagens samhälle utan att göra avkall på vad kristen tro är. Han har sedan 2008 varit ledare för “Frech Expressions”. Church of England, som är en folkkyrka lik Svenska kyrkan, har tvingats till drastiska förändringar på grund av sjunkande medlemstal. För att möta den situationen har man sedan ett tiotal år sökt nya uttrycksformer för att kommunicera evangeliet i vår tid. Detta arbetet har fått namnet ”Fresh Expressions”. Arbetet har lett till en vändning i många församlingar. Församlingarna har fått se väckelse och expansion. Det är precis det vi längtar efter i Svenska kyrkan.

Vi ses i Stockholm 10-11 november 2012!

Nya skribenter i Kyrkans tidning

Av Jan-Anders Ekelund den 12 November 2011 om: Frimodig Kyrka, Kyrkans tidning, Svenska kyrkans identitet

Kyrkans tidning har utsett nya skribenter för 2013. Våra värderingar kommer att höras via Anna Sophia Bonde. All heder åt Kyrkans tidning som vill ta vara på den insikt och kunskap som Anna Sophia besitter.

Under det senaste året har vi framförallt kunnat glädja oss åt Bosse Branders krönikor. Här är delar av Bosses senaste bidrag:

Men samtidigt behöver frågan ställas vad som händer med människovärdet när en kulturs kristna infärgning bleknar. I vårt land pläderas regelbundet för att allt kristet ska förpassas till en privat sfär.
Är det önskvärt? Vet man i så fall vilka goda företeelser som då skulle slockna i det offentliga livet? Kommer någon form av barmhärtighet att vara kvar? Kan den kristna energikällan till en uttalad medmänsklighet ersättas av någon annan? Kommer evangeliets röst om alla människors absoluta värde att – bara sådär – ersättas av en annan likvärdig röst? Det är inte högmod utan kristen insikt att veta att den mänskliga värdigheten är en förpliktande gudagåva.

Bo Brander

Eva Spångberg har avlidit

Av Jan-Anders Ekelund den 9 November 2011 om: Frimodig Kyrka, Jesus

En vän till Frimodig kyrka, Eva Spångberg har avlidit. För tusentals människor genom åren har hon fått betyda mycket genom sitt tydliga vittnebörd om Jesus Kristus. Hon valdes av Kyrkans tidnings läsare till 1900-talets mest betydelsefulla kvinna inom Svenska kyrkan.

I boken ”Tack för livet Du gav mig” (Förlaget Åsnan och Bornelings
Förlag 2011) skriver hon följande om mångfalden i Kristi kropp:

I mitten av den stora kyrktårtan står korset.
Alla tårtbitarna smalnar av mot korset.
De möts där och smälter ihop till ett. Ytterkanten
kan vara dekorerad på olika sätt.
Vi har olika smak och tycke. Det viktigaste
är i alla fall korset i mitten. Det är från det
som enheten växer fram.

Vila i frid!

Intervju på Smålandsnytt
Dagen
Världen idag

hur hanterar vi bäst det livsfarliga överflödet?

Av Anna Sophia Bonde den 7 November 2011 om: Okategoriserade

Jag läser i Svenska Dagbladet (1/11) att en amerikansk professor skrivit en bok där han försöker komma tillrätta med våra matvanor, boken heter The End of Overeating. David Kessler, professor vid University of California och före detta chef för det amerikanska livsmedelsverket, menar att ”överätandet” är det största hälsoproblemet i västvärlden idag. Och visst kan kombinationen av socker, salt och fett vara oemotståndlig – tänk bara på hur otroligt gott det kan vara med lite flingsalt ovanpå äpplekakan! Jag läste artikeln med intresse men det som verkligen fångade min uppmärksamhet var professorns fyra tips till den som vill komma tillrätta med ett eventuellt okontrollerat matintag. 1: ersätt kaos med struktur. 2: ät bara mat du tycker om. 3: lär känna din hunger. 4: välj mat som mättar.

  De här punkterna gäller nämligen inte bara kropp och mat utan verkar också sammanfatta vad vår inre människa mår bra av.

  1. vi mår bra av att ha en långsiktig plan för våra liv. Det hindrar oss från att, i stundens ingivelse, kasta oss in i något som vi senare kommer att få ångra. Ett regelbundet böneliv (om så bara några minuter) ger vårt liv, ja hela vår varelse en riktning och påminner oss om vilken väg det är vi går och vart vi är på väg.
  2. ibland lurar ögat oss att tro att det som är vackert och lockande också är bra för oss. Som det heter i en sång: what´s pleasing to the eye can steal away your soul. Tänk efter, istället för att bara göra vad ”alla andra” gör, och vad man kan läsa om och se på tv! Vad tycker du egentligen om att göra? Vilken sorts människor mår du bra av att umgås med? När vi får syn på vår egen längtan och vågar ta tag i den (oavsett vad omgivningen tycker och säger) så gör vi oss, därmed, öppna och mottagliga också för Guds röst.
  3. Då vi ständigt är omgivna av uppmaningar och signaler – som talar till ögat, örat, känslorna – kan det vara svårt att få koncentration och fokus. Dagen framstår som ett antal (i värsta fall oöverskådligt antal) punkter som ska betas av och där vi motar bort stressens obehag med olika belöningar. Men vilken är vår verkliga hunger? Kanske behöver jag ändra min livsföring för att kunna må bättre och verkligen leva, inte bara överleva.
  4. Vi ägnar oss åt småätande också i överförd bemärkelse. Vi omger oss med intryck, affärerna är alltid öppna, det är alltid något på tv eller internet att förströ sig med. Men tänk om alla de här förströelserna hindrar mig från att få syn på den andliga mat som verkligen skulle mätta? Att så länge jag surfar runt på ytan kommer jag att gå miste om djupet, hos mig själv, hos andra och hos Gud.   

Partierna saknar folk!

Av Jan-Anders Ekelund den 6 November 2011 om: Frimodig Kyrka, Moderaterna, Organisation, Partipolitisering, Socialdemokraterna, Struktur, Svenska kyrkans identitet

I min barndoms tidning (HD/NST) som jag nu bara läser på distans via nätet finns en ganska fantastisk artikel om den kyrkopolitiska verkligheten 2011.

Kyrkopolitiker ifrån de politiska partierna i Helsingborg klagar på att de inte har tillräckligt med folk att putta in i kyrkopolitiken i Helsingborg när deras kandidater hoppar av under mandatperioden. Alla vet att detta problem finns för de politiska partierna runt om i landet. Det kan på de obundna listorna finnas hur mycket folk som helst som vill ta ansvar i Svenska kyrkan och som tillika har god kunskap om kyrkan. När de politiska partiernas folk hoppat av under mandatperioderna riskeras att stolarna kommer att stå tomma, trots att det fanns långt mer än tillräckligt med kandidater i valet på de obundna listorna.

Ett nytt valsystem måste införas snarast utan partier. Inför rena personval på den lokala nivån och indirekta val på stifts- och riksnivå. Istället försöker partierna att lösa problemet via strukturutredningens stordriftstänk som rationaliserar bort antalet förtroendevalda drastiskt. På detta sätt kommer kyrkan att få ett demokratiskt underskott.

En uppmaning till politikerna i Helsingborg är, lägg ned i nästa val! Låt Kyrkfolket ta över. Kyrkfolket är den obundna gruppen i Helsingborg som uppmanade väljarna i förra valet att rösta på Frimodig kyrka i stifts- och kyrkomötesvalen. Jag ser gärna att också fler obundna grupper ger sig in i ”kyrkopolitiken” i Helsingborg i väntan på att vi får ett rent personvalssystem.

Släpp och slipp ledbandet!

Av Jan-Anders Ekelund den 5 November 2011 om: Äktenskapet, Organisation, Partipolitisering, Svenska kyrkans identitet

Kyrkans tidnings tidigare chefredaktör Ingvar Laxvik har samma inställning som Frimodig kyrka. Svenska kyrkan bör verka för civiläktenskap.

Följande skriver han i Kyrkans tidning:

Konstigt om vigseln i kyrkomötet

Kyrkomötets hantering av vigselfrågan är besynnerlig, principiellt konstig och teologiskt mycket tveksam.

Det ser ut som om man glömt att vigselbehörigheten inte längre är knuten till prästvigningen. Numer måste kammarkollegiet förordna vigselförrättare om vigseln skall få juridisk verkan. Vill kyrka n verkligen tvinga sina präster att bli statstjänstemän?
Vilka är de bärande motiveringarna för sådana tvångsåtgärder? Principiellt, teologiskt, mänskligt?
Och hur är det med logiken? Svenska kyrkan har skilts från staten. Varför ska den då i just det här avseendet odla en fortsatt statskyrklighet?
Jag satt i kyrkomötets organisationsutskott när skilsmässan organiserades. Jag minns inte att vigselfrågan någonsin aktualiserades. Det blev som det blev på grund av ett förbiseende, det är min minnesbild. Om någon som var med i utskottet då kan visa att jag har fel så gör det.
Om jag har rätt ska då kyrkan fortsatt leva med det förbiseendet?
Kyrkan kan i egen rätt och kraft viga människor vid varandra ”inför Gud och denna församling” om vi får en civilrättslig ordning. Då kan man också kräva att alla präster ställer upp. Men att i dagsläget fordra av prästerna att de skall fungera som statstjänstemän och tåla åthutningar av kammarkollegiet för administrativa försumligheter (det skedde häromåret) är klent motiverat.
Kyrkan bör istället verka för att vi får civiläktenskap i Sverige. Staten bör omvandla hindersprövningen till en registrering av äktenskap och låta kontrahenterna välja kyrklig vigsel eller annan högtidlighet – om de vill. Varför ska staten bekymra sig om ceremonierna?
Släpp och slipp ledbandet!
Ingvar Laxvik

Spontana remissvar på strukturutredningen

Av Jan-Anders Ekelund den 3 November 2011 om: Struktur, Svenska kyrkans identitet

Jag vill uppmana alla att inkomma med spontana remissvar på Strukturutredningen. Ifall utredningen klubbas genom på Kyrkomötet kommer det att innebära stora förändringar för Svenska kyrkan. Tryck här så kommer du rätt!

Kyrklig Samling har avgivit ett mycket bra remissvar. Det är mycket läsvärt. Läs det här.

Svaret avslutas så här:

Om utredningens förslag genomförs med att geografiska områden kan kallas församlingar utan att egentligen vara det, eller att fungerande församlingar förlorar sitt självstyre så kommer detta att utarma Svenska kyrkan. Det är fel väg att möta framtidens utmaningar. Om inte församlingsbegreppet får en ordentlig genomlysning måste tyvärr hela utredningen avvisas. Den bygger på en felaktig föreställning av vad en församling är. En kyrka kan inte byggas med ”låtsasförsamlingar”, där inte regelbundna gudstjänster firas och den grundläggande uppgiften inte kan utföras (jfr KO 2 kap, 1§) eller med s.k. församlingar där de engagerade saknar reellt inflytande över verksamheten.

Frimodig kyrkas svar