Allt blir fel i äktenskapsfrågan

Av Jan-Anders Ekelund den 30 October 2011 om: Äktenskapet, Frimodig Kyrka, Kyrkohandboken, Svenska kyrkans lära

Domprosten i Stockholm, Åke Bonnier, är flitig bloggare. På sin blogg kommenterar han nu äktenskapsfrågan i Svenska kyrkan.
Kyrkomötet 2009 ändrade Svenska kyrkans syn på vad ett äktenskap är. Kyrkan har alltid lärt att äktenskapet är mellan en man och en kvinna enligt Jesus egen undervisning.

Innan beslutet togs lovade majoriteten, inklusive ärkebiskopen, att både den gamla och den nya synen skulle få leva sida vid sida. Vi var många som tvivlade på detta men man vill ju tro att kristna bröder och systrar talar sanning och att de ledande kyrkliga företrädarna solidariskt ställer upp på de löften som gavs i Kyrkomötet. Ifrån det kyrkliga etablissemangets sida har det framförts att detta är en ordningsfråga och ingen bekännelsefråga.

För min egen del har jag hela tiden hävdat att svårigheter kommer att uppstå när den nya äktenskapssynen förs in i handboken. I samma ögonblick riskerar det att bli en bekännelsefråga som prästkandidaterna inte får avvisa. När man har framfört detta, har majoriteten genast avvisat det genom att jämföra med vigsel av frånskilda. Den senare frågan har inte fått karaktären av att vara en bekännelsefråga. Men denna jämförelse haltar högst betänkligt eftersom handboken inte har behövts ändras. Det har fortfarande varit samma äktenskap mellan en man och en kvinna.

Redan efter två år har löftena som gavs på Kyrkomötet 2009 devalverats för domprost Bonnier. Så här skriver Bonnier:

Däremot kommer det att vara svårt att bli präst i Svenska kyrkan och inte kunna viga samkönade par. Idag är vigselordningen för särkönade par en del av Svenska kyrkans handbok. Handboken är i sin tur ett av flera uttryck för Svenska kyrkans tro och lära, d v s för bekännelsen. Om några år kommer vi med största sannolikhet att i handboken ha en vigselordning som gäller samtliga par som ska vigas i Svenska kyrkan, alltså inte som nu med en ordning för särkönade par och en sorts försöksordning (utanför den ordinarie handboken) för samkönade par. Om den senare blir en del av handboken, och handbokens status kvarstår, innebär det att präster måste kunna förrätta den typen av vigslar som handboken möjliggör, alltså både vigslar för samkönade och särkönade par.
Att helt avsäga sig rätten att viga är att säga att ”det finns ordningar i vår kyrkohandbok som jag inte kan ställa upp på”. ”Därmed finns det (med kyrkohandbokens status som en del av bekännelseskrifterna) en del av Svenska kyrkans bekännelse som jag inte delar”. Den typen av ställningstagande kan inte vara förenligt vare sig med Svenska kyrkans ordning eller Svenska kyrkans lära.

Hans argumentering är på sätt och vis högst rimlig. Mina farhågor har tyvärr besannats. Det blir svårt i längden att göra gällande att den nya äktenskapssynen enbart är en ordningsfråga. Men hur gör vi nu? Vilka löften i och från kyrkan är värda att lita på? Borde man inte kunna ställa minst lika höga krav på kyrkans företrädare som man gör på andra? Är inte löften till för att hållas? Detta är knepigt värre men det allra värsta är kanske att vi visste att det kom att bli så här. När man så uppenbart bryter mot Jesu egen undervisning så blir allt fel. Domprost Bonniers lösning finns ju alltid, präst- och diakonvig inte dem som vill stå upp för det Kyrkan i alla tider lärt, trott och bekänt. Ärkebiskopen har mycket att fundera över för att kunna infria sina löften. För Svenska kyrkans överlevnad måste han infria löftena. Men det är ju inte han som bestämmer i framtiden……

Kyrkomötet slut

Av Jan-Anders Ekelund den 28 October 2011 om: Kyrkomötet

Dan Sarkars slutrapport kommer här:

Så är kyrkomötet i Uppsala universitetshus slut. Alla skall ha vigselbehörighet, ingen omvändelse behövs, väckelserörelserna får inte ett lillfingers erkännande. Ingen av våra motioner gick igenom, många beslut gick i alldeles fel riktning, men någonstans finns ändå förhoppningen att vi inte verkar förgäves och att det en dag vänder åt rätt håll. Nu vänder jag åt rätt håll: söderut och hemåt. Tack för era förböner och ert stöd!

Dan Sarkar

Väckelserörelserna behövs inom Svenska kyrkan

Av Jan-Anders Ekelund den 27 October 2011 om: Frimodig Kyrka, Ideellt arbete, Jesus, Levande församlingar, Mission, Väckelse

Frimodig kyrkas gruppledare Bertil Murray riktade en hälsning från Kyrkomötet till Svenska kyrkans väckelserörelser om att era böner behövs. Detta skedde i samband med Berth Löndahls motion om präster till väckelserörelserna.

Kyrkomötet dag 3

Av Jan-Anders Ekelund den 27 October 2011 om: Frimodig Kyrka, Kyrkomötet

Följande blogginlägg lämnar Dan Sarkar idag:

Torsdagens kyrkomöte har blivit långt. Efter gruppmöte på morgonen fattades beslut i gårdagens ärenden. Ingen av FKs motioner har gått igenom, men det finns likväl en stor förståelse och i viss mån en liten beredskap att såsmåningom stödja någon ideologiskt ofarlig FK-motion. Däremot blev det skarpt läge när det gällde bl.a. frågorna om omvändelse, vigselbehörighet och möjlighet till prästvigning av kandidater från väckelserörelser. Trots att vi i sådana frågor är i liten (men inte ensam) minoritet, finns det några ljuspunkter: en motion från en annan nomineringsgrupp ville ha en framtidskommission med företrädare för kyrkans alla olika riktningar; många som tidigare aldrig stött oss säger numera att de kan stödja oss i vissa frågor; de retoriskt skickligaste pch roligaste talarna finns som vanligt i FK – alla lyssnar när fKare talar! (även om det retar många att inte bara en FKare går upp i varje ärende, utan så många som känner sig manade); samt till sist: dagens enda applåd till en motionär gick till FKs Stefan Aro som motionerade om meänkielitalande prästkandidater och avgav ett tilläggsyttrande på just meänkieli!
Detta blogginlägg skrivs 22.10, och det återstår säkert en timmes debatt till innan natten tillåts besegra dagen

Kyrkomötet dag 2

Av Jan-Anders Ekelund den 26 October 2011 om: Frimodig Kyrka, Kyrkomötet

Här kommer en hälsning ifrån Dan Sarkar ifrån Broby i nordöstra Skåne. Han representerar Frimodig kyrka och Lunds stift på Kyrkomötet.

Kyrkomötets andra dag var en spännande, tråkig, händelserik, händelsefattig dag… Jag upplever mig pendla mellan att tycka att detta är helt meningslöst och ganska roligt – ibland under samma minut!
Dagen inleddes med beslutsfattande: de ärenden som debatteras ena dagen får vila över natten för att grupperna skall hinna bestämma sig hur de skall rösta. Idag handlade det om årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå, Revision och granskning av Svenska kyrkans verksamhet samt Ersättning för kyrkliga handlingar. Den senare frågan har ställt till det lite: Man vill få bort svarta pengar som ersättning för präster som begraver utanför sin anställning (t.ex. familjepräster eller pensionärer), men samtidigt låta folk få välja präst själv utan att det skall kosta dem något. Reglerna som infördes vid årsskiftet fungerar dåligt, eftersom många församlingar inte vill betala utsocknes präster (vissa vigselkyrkor har nästan 100 utsocknes vigselförrättare per år – det blir mycket pengar till extralöner), och då får de inte bara vara utan arvode; de får t.o.m. stå för resan själva (det har kostat vissa präster flera tusen kronor bara i år att resa till gratis förrättningar utan att ens få reseersättning). Nåväl, beslutet blev att saken skall utredas skyndsamt.
Därefter följde dagens debatt, som varade från ca 11 till 19 med avbrott för lunch. Hur SKUT skall styras och ledas i framtiden fick stort debattutrymme, liksom frågan hur SvK skall hantera den nya skollagen som förbjuder religiösa inslag i skolavslutningarna. Andra frågor behandlas ganska styvmoderligt, t.ex. Berth Löndahls motion om att undersöka möjligheten till central upphandling av miljöcertifierad el. Allts, att gå till elbolagen och säga: ”Vi är tusentals församlingar i Sverige som vill ha miljövänlig el. Vad är det bästa erbjudande ni kan ge?” Detta skulle både ge församlingarna billig el och driva på utvecklingen mot miljövänlig el. Men utskottet avslog motionen.
Så här ser det ut: stort och smått blandas (ur motionsfloden: Ägandefrågan för biskopsgårdar, Kollektupptagning, Sök EU-bidrag, Teatergrupp, Kärnkraft, Kloster, Församlingsutvecklingsutbildning, osv)
Mitt slutintryck av dagen är ändå att de FK-motioner som röstades ner förra året ändå har satt avtryck: det talas om evangelisation och mission, om vikten att vårda ekumeniska relationer, osv på ett sätt som jag inte minns förekom för ett år sen.
För övrigt debatterade Håkan Sunnliden och Olle Burell på P4 Uppland i eftermiddags. Lyssna här.

Tack för förböner och hälsningar!
Dan Sarkar

Kyrkomötets frågedebatt

Av Jan-Anders Ekelund den 26 October 2011 om: Frimodig Kyrka, Kyrkomötet, Levande församlingar, SKUT, Struktur

Igår körde session två av årets Kyrkomöte igång. Enligt sedvanlig ordning börjar man med en frågedebatt. Ledamöterna har möjlighet att inkomma med frågor till Kyrkostyrelsen och till de rikskyrkliga nämnderna. Debatten bör kunna bli livlig och vital. Detta år hade tyvärr endast två frågor inkommit. Båda frågorna ställdes av ledamöter ifrån Frimodig kyrka. Hur kan det komma sig att endast Frimodig kyrkas ledamöter ställer frågor? Efter en del funderingar kan jag inte finna något annat svar än att Frimodig kyrka är oppositionen på Kyrkomötet. Kan det vara så att de övriga grupperna i de stora avgörande framtidsfrågorna tycker likadant? Strukturutredningen har ju faktiskt visat på detta. Frimodig kyrka är det verkliga alternativet, det besannas gång efter gång. En demokratisk folkkyrka utan opposition – hur demokratisk är den?

Nedan kan du läsa Bertil Murrays fråga. Bertil är gruppledare för Frimodig kyrka. Frågan är viktig för utlandsförsamlingarna. Men den vill också belysa kyrkans syn på vad som är en församling. Strukturutredningen slirar på detta vilket vi belyst på bloggen tidigare.

Fråga till Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet

”Nämnden beslutar […] att församlingen upphör att vara en utlandsförsamling i Svenska kyrkan […].” (Ur protokoll från nämndsammanträde 2011-02-20.)

Det är lätt att förstå att en nedskuren budget medför nedskärningar i arbetet för utlandskyrkan. Det är också lätt att inse att förutsättningarna för närvaro av Svenska kyrkan på en plats förändras genom tiden. Mindre självklart är på vilka grunder en församling ska upphöra att vara en del av Svenska kyrkan. En församling kan finnas även utan kyrkobyggnad, även utan anställda. En
församling byggs underifrån. Det räcker i princip med en grupp människor och en präst (även oavlönad i yttersta nödfall) som ber, delar och firar mässa något så när regelbundet för att det ska kunna kallas församling.

Kyrkoordningen 2 kap. 16 § stadgar att Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet beslutar vilka utlandsförsamlingar som tillhör Svenska kyrkan. Svåra frågor av såväl pastoral som teologisk art reses dock när beslut tas om att en församling inte längre ska tillhöra Svenska kyrkan. Det hävdas ibland att en utlandsförsamling inte är en ”riktig” församling.

  1. På vilket sätt är en utlandsförsamling inte en riktig församling?
  2. Vad konstituerar en församling enligt nämnden?
  3. Finner nämnden det rimligt att med utgångspunkt i 2 kap. 16 § i kyrkoordningen ensidigt besluta att utlandsförsamlingar upphör att tillhöra/vara en del av Svenska kyrkan?

Bertil Murray

Nu är det klart, moderaterna lämnar kyrkovalen

Av Jan-Anders Ekelund den 22 October 2011 om: Frimodig Kyrka, Moderaterna, Partipolitisering, Svenska kyrkans identitet, Svenska kyrkans lära

Igår beslutade Moderaterna på sin partistämma att dra sig ur kyrkovalen på alla nivåer. Detta är naturligtvis den enda rimliga utvecklingen när kyrkan skall vara skild ifrån staten. Självklart så är alla kyrkliga moderater välkomna att engagera sig i Svenska kyrkan även i framtiden. Engagemanget skall bygga på den kristna tron och närvaron i den gudstjänstfirande gemenskapen och inte på partimedlemskapet. De andra partierna kommer att följa efter, frågan är bara när. Det kommer inte att accepteras i framtiden, i ett sekulärt samhälle, att de politiska partierna ställer upp i trossamfundens val.

Ryktet säger att moderaterna kommer att starta en ny nomineringsgrupp med ett partipolitiskt neutralt namn. Ett namn som nämns är “Kyrkoalliansen”. Självklart så står det dem helt fritt att göra det. Men det känns trots allt lite som en halvmesyr för att värna sina personliga positioner istället för att gå in i de redan existerande partipolitiskt obundna grupperna. Jag hoppas inte att den moderata partiapparaten skall användas för att distribuera valmaterial i nästa “kyrkovalrörelse” för en moderatgrupp med förtäckt namn.
Än en gång, ni som tidigare varit kyrkligt förtroendevalda för moderaterna och som ställer sig bakom Frimodig kyrkas valplattform, välkomna med i Frimodig kyrka! I Frimodig kyrka kommer ni att få möta människor med högst skiftande partipolitisk hemvist men som älskar Svenska kyrkan och dess bekännelse!

Svenska Dagbladet
Sveriges Radio
Kyrkans Tidning
Dagen
Dagen

Tillägg 2011-11-15
Dagen

Frimodig kyrkas svar på Strukturutredningen

Av Jan-Anders Ekelund den 14 October 2011 om: Frimodig Kyrka, Organisation, Struktur

Frimodig kyrka har svarat på Strukturutredningen – Närhet och samverkan. Utredningen och frågeformuläret finner du här. På denna sida finns också formulär för den som vill skicka in spontanremisser. Nedan följer Frimodig kyrkas svar på remissfrågorna.

1. Frimodig kyrkas riksstyrelse.

2. Ja. Detta är vad som i dag kallas för enförsamlingspastorat, och de ska naturligtvis finnas kvar.

3. Efter viss justering. I dag definieras pastorat som kyrkoherdens verksamhetsområde. I utredningen föreslår man att pastorat definieras som en samverkansform för församlingar. I dag är det så att på en församling ställs vissa krav, bl a att fira gudstjänst varje vecka. Att dessa krav i förslaget flyttas över till pastoratet urholkar innebörden i vad en församling är. Frimodig kyrka menar att kravet på att församlingen först och främst är en gudstjänstfirande gemenskap är grundläggande. Utredningens resonemang om vad en församling är måste fördjupas.

4. Efter viss justering. Det är riktigt att alla kyrkliga enheter ska ha en pastoral styrning och ledning. En sådan ledning saknas i dagens flerpastoratssamfälligheter. När det gäller de största flerpastoratssamfälligheterna som Malmö och Göteborg borde det vara möjligt att skapa övergångsbestämmelser, så att dessa samfälligheter kan delas upp i pastorat som är möjliga att styra och leda.

5. Nej. Frimodig kyrka menar att det i framtiden bör vara möjligt att införa partiella samfälligheter, inte minst med tanke på kyrkans ansvar för begravningsverksamheten. Det kan också finnas andra områden där det kan vara lämpligt med partiella samfälligheter. Möjligheten att skapa partiella samfälligheter hindrar inte att man har andra samverkansformer där så är lämpligt.

6. Nej. Eftersom det grundläggande kriteriet på en församling är att den består av människor som går samman för att fira gudstjänst tillsammans kan detta inte lyftas över till pastoratet. Däremot kan man tänka sig att undervisning och mission samordnas på pastoratsnivå. Ett exempel är att man har gemensam konfirmandundervisning i ett pastorat.

7. Efter viss justering. Frimodig kyrka anser att det är församlingarna som ska skriva församlingsinstruktionen (tillsammans med kyrkoherden).

8. Ja. Detta innebär ingen skillnad mot hur det fungerar nu.

9. Ja. Här har möjligheten att fatta beslut flyttats ned från stift till pastoratsnivå och det är positivt.

10. Nej. Frimodig kyrka anser att det ska vara direktval till den lokala nivån, till församlingarna, även när församlingarna samverkar i ett pastorat. Det innebär att pastoratets fullmäktige väljs indirekt, av församlingarnas fullmäktige eller direktvalda kyrkoråd. Det är positivt att valbarheten utökas till att omfatta alla som bor inom pastoratet, och detta kan gälla även när församlingsråden utses genom direktval.

11. Ja.

12. Nej. Församlingsråden ska utses genom direktval, se ovan fråga 10. Om det ändå blir drekta val till pastoraten bör församlingsråden utses av församlinganra genom Val på kyrkstämma eller församlingsmöte. Församlingens styrande råd kan aldrig utses av en högre instans, det måste vara församlöingsborna som väljer de personer man vill ha med i församlingsråden.

13. Ja, som ett första steg mot en friare församlingstillhörighet.

14. Ja – och kunna väljas till ordförande om så är lämpligt.

15. Efter viss justering. Frimodig kyrka anser att församlingsrådet också – tillsammans med kyrkoherden – ska utforma församlingsinstruktionen.

16. Ja.

17. Ja. Systemet med stiftsnämnder har fungerat bra.

18. Nej. Varje församling har sin egen församlingsinstruktion. Det finns inget som hindrar att församlingar som samverkar i ett pastorat också samverkar vid skrivandet av församlingsinstruktion. Men för att församlingen ska vara församling och inte endast ett distrikt är det alldeles grundläggande att församlingen har denna rätt att själv medverka vid utformningen av sin församlingsinstruktion.

19. Ja.

20. Ja.

21. Ja. Detta behöver inte stå i kyrkoordningen.

22. Ja. Beslut om anställningar fattas inte av fullmäktige. Därför kan dessa bestämmelser utgå.

23. Ja.

24. Ja.

25. Ja. Det innebär att stiften har möjlighet att granska förvaltningen i ett pastor. Men framförallt är det viktigt att stiften tar sitt ansvar att främja både förvaltning och pastoralt arbete i församlingar och pastorat.

26. Ja. Kontrakten skulle kunna spela en större roll än de gör idag, särskilt i landsbygdsregioner.

27. Nej. Ansvaret för kyrkobyggnaderna måste ligga hos församlingarna/pastoraten. Däremot skulle stiftens rådgivande arbete kunna förstärkas. Om församlingarna inte klarar av att ha ansvar för sina kyrkor, ska man kunna lämna över ansvaret till stiftet. På så vis kommer stiften in när det handlar om att ta beslut om en kyrka är övertalig.

28. Ja, efter viss justering. Hela frågan om ansvaret för kyrkobyggnaderna behver genomlysas ytterligare.

29. Efter viss justering. Det kan ifrågasättas om syftet alltid ska vara att ha gemensamma system ”i största möjliga utsträckning”, det kan finnas sådana skillnader mellan olika pastorat att det mycket väl kan motivera att det är mer ändamålsenligt att dessa använder olika system för vissa uppgifter.

30. –

31. Helhetsbedömningen blir dåligt. Se tidigare blogginlägg om Strukturutredningen.

Strukturutredningen åter

Av Jan-Anders Ekelund den 1 October 2011 om: Frimodig Kyrka, Jesus, Levande församlingar, Organisation, POSK, Struktur

Nu är det många blogginlägg kring strukturutredningen. Det är lätt att fastna i strukturer och organisation på bekostnad av nödvändig fokusering kring Jesus Kristus, gudstjänstliv, diakoni och mission. En felaktig organisation av Svenska kyrkan försvårar dock och kan till och med förhindra att fokus hamnar rätt.

Kyrkans Tidnings tidigare chefsredaktör Lars B Stenström skriver många kloka inlägg på sin blogg Stillsam. Han har kommenterat strukturutredningen och den debatt som förekommit i SPT mellan Kjell Petersson och POSK:s representant i utredningen Hans-Olof Andrén. Inlägget kan läsas här.

Här kan du också läsa hela Stenströms inlägg: (more…)