Kyrkans tidning nr 4

Av Jan-Anders Ekelund den 28 January 2012 om: Kyrkans tidning, Struktur, Svenska kyrkans lära

I Kyrkans tidning nr 4 finns en ledare av Brita Häll som citerar Martin Luther. Det är förklaringen till åttonde budet som citeras: Vi skola frukta och älska Gud, så att vi icke beljuga, förråda, baktala eller illa berykta vår nästa, utan urskulda honom, tänka och tala väl om honom och tyda allt till det bästa. Det är gott när Kyrkans tidning citerar Luther. Hon nämner två aktuella exempel som enligt henne är förtal. Ulla Karlsson och den nyvigde prästen som förnekade Gud i en intervju. Detta kommenteras mycket bra på bloggen Stillsam av Kyrkans tidnings tidigare chefredaktör Lars B Stenström.

På ledarplats i Kyrkans tidning tycker man synd om prästen Ulla Karlsson och en ung nyprästvigd man från Västerås. För att de får på skallen i sociala medier. För att de blir hårt ansatta. Kritiserade. Den ena för att hon ville avskaffa synden (lite förenklat). Den andre för att han inte trodde på Gud (ganska tydligt).

Men i en kyrka får man nog räkna med det. Att bli kritiserad. Om man hävdar något som står i strid med grundkonceptet. Paradigmet! Deras insatser skulle väl motsvara att man i det socialdemokratiska arbetarpartiet sade sig vara för många fler religiösa friskolor och extrem kapitalism. Eller ville att alla skatter skulle sänkas. Särskilt för höginkomsttagare, ja för de allra rikaste. Gissa om sådana åsikter skulle ha fått beröm? Kritik? Eller uppskattning?

Ger man sig in i leken kan man inte vara hur ömhudad som helst. Inte heller kan man vara halvdan i sitt ifrågasättande. Inte när det gäller fundamentet. Trosgrunden. Någon ordning får det vara. Även i en kyrka., Även om den råkar vara Svenska kyrkan!

Det märkliga i Hälls artikel är att hon inte nämner något alls om det förtal som komminister Markus Hagberg utsatts för av domprost Hermansson och ett antal andra präster på Gotland under de senaste veckorna. Hagberg har beskyllts för att ha kränkt kvinnor när han bevisligen absolut inte har gjort det. Kan vi inte kräva mer objektivitet av en ledare i Kyrkans tidning?

På nästa sida i KT är Anna Sophia Bonde delvis inne på detta tema i artikeln “Vänstertrafik även i kyrkan”. Svenska kyrkans ledning säger sig vilja stå för mångfald men ändå blir det oftast så enfaldigt. Läs Anna Sophias artikel här.

Det finns en bra intervju med kyrkoherde Annika Hansson i Längbro församling. Hon och hennes församling ställer inte upp på strukturutredningen stordriftstänkande. I faktarutan under artikeln står det så här:

Fakta Utredningen
Strukturutredningen Närhet och Samverkan, NOS, är en ny lokal organisation som ska träda i kraft den 1 januari 2014. Som en slags kyrklig kommunreform.

Förslaget innebär att samfälligheter omvandlas till pastorat. Församlingarna som ingår kommer inte att ha egna direktvalda kyrkoråd eller kyrkoherdar och beslutade församlingsinstruktioner. Istället tillkommer ett församlingsråd vars uppgift i princip blir att besluta om kyrkobyggnaderna. Pastoratet får en ny ”superkyrkoherde” med ett kyrkoråd varifrån det mesta i församlingens arbete styrs ifrån

Tydlig och bra faktaruta ifrån Kyrkans tidning!

Finns det någon teologi kring kyrkans byggnader?

Av Jan-Anders Ekelund den 25 January 2012 om: Byggnader, Frimodig Kyrka, Struktur

Här följer ett smakprov på vad som sades under Frimodig kyrkas arbetsresa. Dan Sarkar hade i uppgift att reda ut hur vi skall ha det med byggnaderna, alltså våra kyrkor. Detta är det område i strukturutredningen där vi har svårast att ta ställning.

Här följer delar av Dans anförande:

Byggnaderna: Inkarnationen och strukturer för förvaltandet i Svenska kyrkan

Vi tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare.Gud skapat materien: ande och materia är inte fiender. Materien har samma gudomliga ursprung som själen. En kristen kan inte vara gnostiker – gnostiker menar att själen hålls bunden av materien och måste frälsas från materien. Materia är det andligas boning i den här världen: det andliga materialiseras – se sakramenten!
Vi tror ock på Jesus Kristus, Guds enfödde Son, vår Herre.Gud har blivit kött. Skapelsen är materiell, frälsningen är materiell: inte frälsning från det fysiska, utan det fysiska frälses. Himlen kommer hit. Våra kroppar är Kristi kropp och Andens tempel. Materien är viktig: den är föremål för Guds frälsningsgärning.

Två slutsatser:
Vi älskar materien. Vi fascineras av pyramider, katedraler, romanska kor och små kapell. Vi är stolta över våra kyrkliga byggnader. Vi erkänner dem som bärare av evangeliet till generationer av svenskar. Vi värnar vårt kulturarv och är beredda att ta ansvar för det. Vi hade varit fattigare, inte rikare, utan dem.
Vi dyrkar Skaparen, men inte det skapade. Gud blev kött, inte sten. Därför får stenarna stå tillbaka om de hindrar evangeliet att nå kött. Vårt uppdrag är Gudstjänst, Undervisning, Diakoni och Mission – och det bedriver vi i byggnader om det är det bästa (och det är det oftast i vårt klimat!), men vi är beredda att bli fattiga, överge, avsakralisera och ruinlägga även de vackraste kyrkobyggnaderna om de inte står i evangeliets tjänst längre. Vi gör det inte utan smärta, men utan tvekan. Materien är förgänglig, inte evig, och nöts ut, har sin tid.

Strukturutredningen citerar Västmannalagens kyrkobalk: ”Nu är kyrka börjad med grundval och lyktad upptill med huv; då skall kyrkan hava bol, som prästen kan bo på.”Sen äldsta kristna tid i vårt land har till kyrkan hört prästgård. Under 1900-talet kom församlingshemmen. Vi har sen tjänstebostadstvångets upplösning 1988 sett en prästgårdsdöd. Vi kommer att få se församlingshemsdöd. Kommer vi att få se kyrkodöd framöver?
På väg hit åkte jag buss med arkitekten Krister Wall, som anlitats för att göra ett pilotprojekt av Caroli nedlagda kyrka mitt i Malmö. Nobelstiftelsen pumpar in pengar – alltihop är kommersiellt företag. De lyder under kulturminneslagens kap 4: Varenda skruv skall godkännas. De vet inte vilka planerna är för kyrkan ännu. Det hela är fortfarande på experimentstadiet: Vad kan vi göra med en sån här byggnad? Känner jag sorg? Ja, men mer över att byggnaden inte längre behövs av Kyrkan mitt i Malmö än att det inte längre är en kyrkobyggnad. Nu får de av Gud skapade stenarna komma människor till glädje på annat sätt än som heligt hus.

Strukturutredningen föreslår som bekant stiftsförvaltning av alla kyrkobyggnader. Frimodig Kyrkas medlemma är kluvna i frågan. Centralisering bygger inte församling, samtidigt som något måste göras. Så vad gör vi?

(Fortsättning följer på Kyrkomötet i höst!)


Strövelstorps kyrka Lunds stift – bloggarens (JAE)dopkyrka

Frimodig kyrka tar strukturutredningen på allvar

Av Jan-Anders Ekelund den 24 January 2012 om: Frimodig Kyrka, Kyrkomötet, Struktur, Svenska kyrkans identitet

Frimodig kyrkas kyrkomötesgrupp är samlad, på båten till Riga, för att studera strukturutredningen. Vi tar utredningen på fullaste allvar, se programmet nedan! Vi har många frågetecken? Var finns helhetssynen? Missionsperspektivet? Internationella utblickarna? Teologisk reflektionen? Bristande radikalitet…..

Här är programmet för dagarna:
23/1 2012
18.00 Bertil: Presentation, Upplägg, Info från Kyrkostyrelsen, Dag Sandahl , bl.a. kanske något om försöksverksamheten som ju ska sätta igång i höst, utan att vi något alls om hur ordningarna kommer att se ut.m.m.
19.00 Skuggstrukturutredning: Kyrkorättsutskottet
Håkan Sunnliden, Ann-Ida Fehn: Församling och kyrka
5 minuter ekklesiologi
30 minuter strukturer för Svenska kyrkans olika nivåer
10 minuter planerade och kompletterande motioner
Kort aftonbön, Ann-Ida Fehn

24/1
09.00 Kort morgonbön, Maja Bengtsson
Skuggstrukturutredning: Tillsyns- och Uppdragsutskottet:
Torbjörn Lindahl, Bertil Murray: Församlingsbygge
5 minuter pneumatologi
30 minuter strukturer för engagemang i Svenska kyrkan
10 minuter planerade och kompletterande motioner
Bensträckare
10.00 Skuggstrukturutredning: Kyrkolivsutskottet
Berit Simonsson, Berth Löndahl: Rötterna
5 minuter katolicitet
30 minuter strukturer för folkkyrkligheten
10 minuter planerade och kompletterande motioner
Paus
11.00 Ankomst Riga. Konferens på båten
11.30 Skuggstrukturutredning: Ekonomi och Egendomsutskottet
Dan Sarkar, Mats Lindström: Byggnaderna
5 minuter inkarnation
30 minuter strukturer för förvaltandet i Svenska kyrkan
10 minuter planerade och kompletterande motioner
Paus
1230 Lunch, Sightseeing i Riga. Träffa representanter för Lettiska kyrkan
15.00 Skuggstrukturutredning: Ekumenik- och Organisationsutskotten
Kjell Petersson, Maja Bengtsson: Att lära av andra
5 minuter ekumenik

30 minuter strukturer för lokalt inflytande i Svenska kyrkan
10 minuter planerade och kompletterande motioner
Paus
16.00 Skuggstrukturutredning: Budgetutskottet
Leif Nordlander, Lisa Svensson: Ekonomin
5 minuter om Bibelns syn på rikedom
30 minuter strukturer för mammon i Svenska kyrkans tjänst
10 minuter planerade och kompletterande motioner
Paus
19.00 Skuggstrukturutredning: Gudstjänstutskottet
Dag Sandahl och Jan-Anders Ekelund: Gudstjänsten
5 minuter om apostolicitet
30 minuter strukturer för nådemedelskristendom i Svenska kyrkan
10 minuter planerade och kompletterande motioner
Kort aftonbön, Mats Lindström
25/1
9.00 Övrigt konfererande
Kort morgonbön, Lisa Svensson. Bertil: Övrigt av vikt.



Tappad frimodighet genom ärkebiskopen

Av Jan-Anders Ekelund den 21 January 2012 om: Ärkebiskopen, Bibeln, ELM

Jag blev via ELM:s missionsledare Erik J Anderssons blogg uppmärksam på ärkebiskop Anders Wejryds nyårspredikan. Den finns utlagd på ärkebiskopens blogg.

Precis som Erik läser jag inte speciellt ofta ärkebiskopens blogg. Tyvärr så blir jag inte alltid frimodigare i min tro när jag läser ärkebiskopen. Det hjälper inte att ärkebiskopen i sin nyårspredikan upprepar “Men frimodighet gör gott!”, som ett mantra, när han pulveriserar Bibelns trovärdighet på ett fullständigt onödigt sätt.

Jag instämmer i det som Erik J Andersson skriver under rubriken Raljans och arrogans i predikstolen:

Det var någon häromdagen som sa att ärkebiskop Wejryd är en väldigt trevlig man. Jag kan inte säga emot. Under mitt enda möte med honom var han mycket trevlig. Vi möttes i ett trapphus under cirka tjugo sekunder i somras. Han på väg tillbaka till jobbet efter lunch, och jag på väg ut att äta.

I övrigt har jag inte läst eller lyssnat så mycket till biskop Wejryd. I kyrkomötet i höstas – jag såg en del på websändningarna därifrån – bad han ombuden vara snälla mot personalen på kyrkokansliet så att de inte fick för mycket att göra. Och så har jag läst en del av ärkebiskopens märkliga brevväxling med ledningen i Mekane Yesuskyrkan. För övrigt skumläser jag Wejryds blogg; den berör mig sällan, upprör mig sällan. Kanske beror det på att jag är avtrubbat, eller på att Wejryd mest är trevlig.

Men på väg från tunnelbanan igår funderade jag på varför ett inlägg nyligen på Wejryds blogg gjorde mig så ledsen. Den andre januari lade Wejryd ut en nyårspredikan. Den berörde mig. Inte så jag blev arg eller upprörd. Utan just ledsen.

I sin predikan avfärdar Wejryd den bibelläsare, den kristne, som vill tro både på Bibelns ord och Bibelns (övergripande) budskap. Och han avfärdar på ett raljerande och arrogant sätt.

Jag tror på jungfrufödelsen, på Herodes maktfullkomlighet, på flykten till Egypten och att den annonserades för Josef, av en ängel, i en dröm. Jag tror att både julens händelser och budskap är viktiga, och litar på Bibelns beskrivningar av vad som hände.

Men den som tror på det sättet jämför Wejryd med de diktatoriska regimerna i Iran och Nordkorea. Det är inte ok. Varken i predikstolen eller på bloggen.

Och när Wejryd får det att låta som om tilltron till Lukas skildring av händelserna kring Jesus födelse står i motsatsförhållande till att tro ”att Guds allvar, nåd och kärlek är på riktigt” då undrar jag vilka människor han tänker på. Jag tänker på alla underbara kristna syskon jag mött som tror på Guds Ord och med sina liv vittnar om att Ordet format och förändrat deras liv.

Är det dem och deras tro Wejryd raljerar över?

Det är nog det som gör mig ledsen.

Befriande klokskap

Av Jan-Anders Ekelund den 19 January 2012 om: Ämbetsfrågan

Det finns klokskap kvar i Svenska kyrkan. Efter senaste veckornas händelser på Gotland kan man börja undra. Läs komminister Evelina Johanssons välformulerade artikel i dagens Kyrkans tidning.

Läs också intervjun med Markus Hagberg. Domprosten och biskopskandidaten Mats Hermansson agerande framstår som alltmer bisarrt.

Valplattformen tas på allvar

Av Jan-Anders Ekelund den 14 January 2012 om: Diakoni, Folkkyrka, Frimodig Kyrka, Gudstjänst, Jesus, Levande församlingar, Svenska kyrkans identitet

Ofta fokusera vi enbart på det negativa som händer i Svenska kyrkan och glömmer bort allt positivt som inträffar. Det finns församlingar som går emot strömmen. Där det kommer fler människor på gudstjänsterna, där medlemstappet planat ut och där sekulariserade svenskar kommer till tro på Jesus Kristus som sin frälsare.
Ett utmärkt exempel är Broby och Emmislövs församlingar i Lunds stift. Orsaken till detta tror jag inte beror på att båda prästerna i pastoratet är engagerade i och för Frimodig kyrka (Dan Sarkar, kyrkomötet och Anders O Johansson, stiftsstyrelsen i Lund). Men båda prästerna vill bygga levande församlingar med Ordet och sakramenten i centrum och med ett tydligt missionsperspektiv, en stark diakonal inriktning och ett stort lekmannaengagemang. Jag vill tro att det gör skillnad, vilken inriktning och vilket fokus man har på verksamheten. Det finns också en stark kreativitet i församlingarna, där man prövar på nya saker som komplement, inte ersättning, till söndagens huvudgudstjänst. Alphaarbetet är ett vinnarkoncept globalt över hela kristenheten. I Broby har man också bl.a. satsat på Alltmöjligtverkstad och en ungdomskommunitet. Det senare är ju ett utmärkt sätt att använda ”överblivna” prästgårdar när prästerna inte längre vill bo i prästgård. Ungdomarna har fått betyda mycket för församlingen men de har också genom tiden i Broby fått växa som kristna vilket Svenska kyrkan iframtiden kan få stor glädje av.

Läs reportaget om Broby församling i tidningen Norra Skåne.

Sug ett tag på kontraktsprosten Anders O Johanssons avslutning: – Det finns alltid negativa saker att prata om. Men jag har jobbat som präst i 32 år och jag kan säga att det inte någon gång tidigare har varit så roligt som nu.

Följande står bl.a. att läsa i Frimodig kyrkas valplattform. Kul när våra förtroendevalda praktisera det på hemmaplan så det inte bara blir tomma ord.

Församlingen – trons hem
Frimodig kyrka vill att det avspeglas i alla beslut att församlingen är basen i Svenska kyrkan. En huvuduppgift blir därför att bygga levande församlingar där människor kan komma till tro på Jesus och växa som kristna. Församlingarna skall ta människors andliga sökande på djupaste allvar och visa dem på den kristna tron. Detta är en förutsättning för att kunna fylla de tomma kyrkorna igen. Församlingarna måste få präglas mycket mer av andligt liv och mindre av byråkratiskt krångel. Församlingen är också viktig för att skapa gemenskap människor mellan. Detta sker alltifrån den stora gemenskapen i gudstjänsten till den lilla gemenskapen i smågrupper. En ökad delaktighet, med stora inslag av ideellt arbete, ökar också gemenskapen i församlingarna. Lösningen på problemet med övertaliga kyrkor är inte i första hand utförsäljning, utan att se till att de fylls av liv och gudstjänst. Frimodig kyrka önskar se en frimodig tro i Svenska kyrkan, så att tomma kyrkor kan fyllas på nytt!

Diakoni – trons händer
Diakonin syftar till att stötta de svagaste i samhället och hävda människors lika och okränkbara värde. Ekonomiska neddragningar med utslagning, arbetslöshet, hög sjukfrånvaro och splittrade familjer som följd har lett till stegrade behov av mänsklig omsorg. Marknadskrafternas fokusering på konsumtion och personlig framgång har fått många att känna sig misslyckade och utanför. Frimodig kyrka vill därför arbeta för att stärka det diakonala arbetet och öka den diakonala medvetenheten i Svenska kyrkan. Invandrarfientligheten breder ut sig i Sverige. Vi är som kristna skyldiga att hjälpa och stötta invandrare och flyktingar. Frimodig kyrka stöder Svenska kyrkans ledning, då den aktivt och kraftfullt tar avstånd ifrån invandrarfientliga krafter i samhället……………………………….

Ny kommunalkyrka?

Av Jan-Anders Ekelund den 11 January 2012 om: Gudstjänst, Levande församlingar, Organisation, Partipolitisering, Struktur

Tre kyrkoherdar i Örebro har genomskådat strukturutredningen. I dagens nummer av tidningen Dagen framför de berättigad kritik. Deras kritik ligger helt i linje med Frimodig kyrkas.

Följande citat sammanfattar väldigt väldigt väl varför strukturutredningens stordriftstänkande är så fel: “Församlingar byggs underifrån utifrån gemenskapen kring Ordet och sakramenten. Nära altaret. Så har det varit sedan urkyrkans dagar. I de nya storkommunala pastoraten byggs kyrkan uppifrån.”