Ingen vet vart vinden blåser…

Av Anna Sophia Bonde den 24 April 2013 om: Väckelse

Igår samlades Lunds stifts präster, nära 500 stycken, till möte, under temat Inspirera lärande och samlas kring hoppet. Huvudtalare var den för Frimodig kyrkas vänner välkände biskop Graham Cray som berättade om sitt arbete med Fresh Expressions, som initierades av dåvarande ärkebiskop Rowan Williams, för snart 10 år sedan. Ryktet säger att biskop Graham kom hit på Anders O Johanssons  (kyrkoherde, prost och FK-man) initiativ. Hur som helst fick sig Lunds stifts präster till livs  gedigen undervisning om den Helige Andes betydelse för kyrkans eventuella framgång och vi ber att biskopens vittnesbörd ska få bli till välsignelse i våra församlingar.

Att rösta eller inte rösta…

Av Anna Sophia Bonde den 24 April 2013 om: Kyrkovalet 2013

K-E Tysk argumenterar i Dagen (18 april) för att det är osunt och meningslöst att rösta i kyrkovalet. Han menar att man genom att rösta bidrar till att legitimera ett dåligt system. Det är dyrt, det är få som röstar och de politiska partierna håller fortfarande kyrkan i sitt grepp. Tysk nämner det hårda debattklimat som just nu råder och hänför, om jag förstår honom rätt, detta hårda klimat till en politiskt präglad aggressivitet. Tysks inlägg har flera poänger och det är många som “likat” det på Facebook. Liksom Tysk anser Frimodig kyrka att det vore en god sak att återinföra kyrkostämman. Frimodig kyrka replikerade i gårdagens Dagen.

Viktiga artiklar i Kyrkans tidning

Av Jan-Anders Ekelund den 11 April 2013 om: Centern, Folkkyrka, Jesus, Kyrkovalet 2013, Partipolitisering, Socialdemokraterna

Veckans nummer av Kyrkans Tidning innehåller glädjande nog två riktigt bra artiklar. Dels är det ledaren av  Barbro Matzols,  Dags att tänka på en ny demokrati.  

Matzols skriver bl.a.:

Att Svenska kyrkan efter separationen från staten i stort behållit de politiska partierna som nomineringsbaser för de förtroendevalda, är en kvarleva från en svunnen tid. Det är inte svårt att förstå att man kanske inte vågade eller kunde kapa förtöjningarna när Svenska kyrkan blev ett fritt trossamfund bland andra. Men nu är tiden mogen att påbörja en resa bort från partipolitiska intressen. Kyrkan behöver visa modet att i stället uppmuntra och locka idérika, entusiastiska personer med hög integritet som vill vara med att forma morgondagens Svenska kyrka. Personer som inte går i någons ledband eller står under partipiskans disciplin. Och även om det finns kyrkopolitiska program i de två partier, S och C, som kandiderar i kyrkovalet, tål det att påminnas om att dessa politiska partier är formade utifrån andra frågor än de som är de viktigaste i det kyrkliga arbetet.

Einar Billing, den teolog som mer än någon annan format Svenska kyrkan som öppen folkkyrka, kan fortfarande ge inspiration och kurage. Han slog med kraft fast att kyrkan, med alla sina brister, främst är religiöst motiverad. Inte kulturellt eller socialt. Och det som inte kan motiveras religiöst har ingen plats i en folkkyrka. ”Först och främst måste vi hålla vakt om folkkyrkans religiösa och kristliga karaktär, om den religiösa intensiteten i dess budskap och dess gärning.”
Eller med andra ord: tillbaka till rötterna.

 

Den andra artikeln i Kyrkans tidning är ett öppet brev till biskopsmötet där författarna kräver att biskoparna ska ta bladet ifrån munnen och tala om hur man vill ha samtalsklimatet i Svenska kyrkan.  Debattartikeln är underskriven av sju präster med varierande bakgrund och teologisk inriktning i kyrkan.  Artikeln knyter an till det tuffa samtalsklimatet vi fått i Svenska kyrkan inte minst genom Seglora smedjas agerande. Här följer ett utdrag:

 

För oss är kyrkan det hem där människor finner nåd och förlåtelse. I förlåtelsens sammanhang är vi medvetna om våra egna tillkortakommanden, väl förtrogna med att vi alla är ställda under samma dom och samma nåd. Vi ser med oro på hur lagiskt tänkande kommit att dominera debatten i kyrkan och tränger ut evangeliet. En lagiskhet som får makt kan bli mycket destruktiv för ett sammanhang.
Det vi bevittnar just nu är hur kristen tro och kristen människosyn frontalkrockar med hård realpolitik. Och detta är en annan punkt i vilken vi förenas: för oss är kyrkan inte en politisk organisation där någon ideologi, oavsett vilken, är överordnad. För oss är kyrkan det såväl konkreta som symboliska rum där människor förenas i tron på Jesus Kristus. Det är detta som är utgångspunkt och mål. Skiljelinjen går alltså inte längre mellan dem som ifrågasätter ämbetsreformen om kvinnliga präster och de som bejakar den och finner frågan avgjord. Inte heller mellan dem som välkomnade beslutet om samkönade vigslar och dem som kritiserar det. I dessa frågor har vi ingen samsyn. Men i den överordnade – och enligt vår mening för Svenska kyrkan alldeles avgörande – frågan om Svenska kyrkan ska vara ett trossamfund eller en toppstyrd politisk organisation där vi tvingas underkasta oss realpolitiska beslut är vi alltså djupt överens.

Guilt by association är metoden

Av Jan-Anders Ekelund den 6 April 2013 om: Frimodig Kyrka, Kyrkovalet 2013, Sverigedemokraterna

Den socialdemokratiskt dominerade och av Stockholms stift ekonomiskt understödda tankesmedjan Dagens Seglora (Seglora smedja) med Helle Klein i spetsen, har under veckan gått till frontalangrepp mot Frimodig kyrka. Guilt by association är metoden. Hör och häpna, Frimodig kyrka försöker man koppla ihop med rasism och främlingsfientlighet men också med Sverigedemokraterna. Alla som har ett uns av kännedom om FK vet hur horribelt det hela är. Det räcker att läsa i vår valplattform eller att läsa här på bloggen de inlägg jag skrivit om Sverigedemokraterna under de senaste åren, för att inte tala om mitt föregående blogginlägg Vilka väljer du? Närmast Jesus!. Klicka på Sverigedemokraterna i fältet ovan och läs!  Ett flertal ledande personer inom Frimodig kyrka deltar aktivt i olika flyktingprojekt. Många minns säkert hur Frimodig kyrkas ordförande i Göteborgs stift Tord Nordblom för ett antal år sedan illegalt gömde flyktingar i Ucklums kyrka.

Den socialdemokratiska taktiken är solklar. Det gäller att finna en huvudmotståndare i det kommande kyrkovalet för att öka intresset och legitimiteten för valet. De socialdemokratiska medlemmarna skall rösta till varje pris, oberoende av om de är intresserade av Svenska kyrkan eller inte. Inte trodde det trogna kyrkfolket som var med och bildade Frimodig kyrka att de redan efter åtta år skulle anses så betydelsefulla att de skulle få ikläda sig rollen som socialdemokraternas huvudmotståndare. Hur skall man annars tolka Helle Kleins och smedjans enorma intresse för FK? Sedan inställer sig naturligtvis också frågan hur länge skall Stockholms stift och även Sofia församling vara med och betala socialdemokraternas kyrkovalsrörelse?

I tisdags mitt inne i Oslo på väg till Trysil för några dagars semester ringer telefonen.  Jag svarar och i luren finns redaktören Mattias Irving på Seglora smedja. Han ville ställa några frågor men eftersom jag körde bil så kom vi överens om att han istället skulle maila frågorna till mig. Jag lovade att besvara dem samma kväll.

Den kritik som riktas mot Dag Sandahl har han själv besvarat på sin blogg. Smedjan har inte kunnat presentera eller velat diskutera innehållet i de texter han skrivit i den angivna tidningen. Dag hävdar att det är innehållet som skall bedömas och inte i vilken tidning det publiceras. Jag skulle gärna vilja se vad som stått i artiklarna men jag har ingen anledning att misstänka att det stått något olämpligt.

I mailet nedan anses malmöprästen Helena Edlund ha extremistiska åsikter. Det är ren och skär mobbing och också en ärekränkning att blanda ihop henne med Patrik Ehn. Det hjälper inte att hon gång på gång förnekar den bild som Seglora ger.  Det finns inte tillstymmelse  till nåd eller förlåtelse i Kleins och smedjans agerande. Läs gärna Helenas egen reaktion här.

Här följer mailet ifrån Dagens Seglora:

Hej! Den senaste tiden har vi uppmärksammat att flera personer med extremistiska åsikter har uttalat stöd för Frimodig Kyrka. Dels prästen Helena Edlund som har hoppat av Sverigedemokraterna men ännu har djupa försänkningar i partiet. Edlund var bland annat huvudtalare på Frimodig Kyrkas lokala årsmöte i Hässleholm. Hon säger sig också stödja Frimodig Kyrka i kyrkovalet. Nyligen uteslöts ett av Sverigedemokraternas toppnamn, nämligen Patrik Ehn, för sina kopplingar till nazister på kontinenten och för att han inte på ett tillfredsställande sätt tagit avstånd från partiets antisemitiska förflutna. Ehn sitter dock kvar i Kyrkomötet som politisk vilde. I en intervju i Dagen sade Ehn att han sympatiserar med Frimodig Kyrka. Nu undrar jag hur Frimodig Kyrka ser på att att flera före detta sverigedemokrater uttryckt sympati med Frimodig Kyrka? Skulle exempelvis en som Patrik Ehn vara välkommen att engagera sig i Frimodig Kyrka om han valde att byta parti idag? En av Frimodig Kyrkas frontgestalter Dag Sandahl har skrivit i, och försvarat sitt skrivande i, den extremistiska rasisttidningen Dispatch International. När vi hördes av senast valde du att inte kommentera det. Ser du likadant på detta i dagsläget, i ljuset av att kända högerextrema personer nu uttrycker sympati med partiet? Ser du i dagsläget någon risk att personer med en egen politisk agenda kan komma att försöka använda Frimodig Kyrka som plattform? Tråkiga frågor, det är jag medveten om. Men hoppas att ni ändå får en fin semester i Norge!

Vänliga hälsningar Mattias Irving Dagens Seglora – Kärlek och kritik

Besöksadress: Borgmästargatan 11, Stockholm Postadress: Per Hallströms väg 2, 12 tr 131 39 NACKA Mattias Irving, redaktör 070-246 55 59  

Mitt svar, som sedan har blivit en artkel av Irving  och lett till kommentarer av Klein på Dagens Seglora, följer här:

Hej!

Frimodig kyrka tar avstånd ifrån alla former av rasism. Vi vill vara bibliskt förankrade. I Bibeln är det en självklarhet att man tar väl hand om invandrare och flyktingar. Vi uttrycker detta i valplattformen i diakoniavsnittet: Invandrarfientligheten breder ut sig i Sverige. Vi är som kristna skyldiga att hjälpa och stötta invandrare och flyktingar. Frimodig kyrka stöder Svenska kyrkans ledning, då den aktivt och kraftfullt tar avstånd ifrån invandrarfientliga krafter i samhället. Alla som ställer upp på Frimodig kyrkas stadgar och valplattformen är välkomna att engagera sig i Frimodig kyrka. Helena Edlund gör detta och därför kan hon kandidera för Frimodig kyrka. För övrigt så förnekar hon att hon haft något engagemang för Sverigedemokraterna. Jag känner inte Helena personligen men de avsnitt jag läst på hennes blogg stämmer väl överens med Svenska kyrkans bekännelse och de prästlöften hon avgett. Hennes senaste blogginläggKristus är uppstånden gör mig väldigt glad. En präst som tydligt bekänner att Kristus är uppstånden, det är tyvärr ingen självklarhet i Svenska kyrkan idag.

Jag måste erkänna att jag ibland kan se ned på människor som har högerextrema åsikter eftersom de åsikterna ligger långt ifrån mina egna. Men Jesus såg inte ned på någon människa. Han sökte upp tullindrivarna och publikanerna trots att hela samhället såg ned på dem. Vad jag har förstått så motiverar Dag Sandahl sitt skrivande i den för mig okända tidningen utifrån Jesus eget agerande. Jag kan inte säga emot, men personligen hade jag inte skrivit i tidningen om din beskrivning av tidningen är korrekt.

Det är fullständigt uteslutet att personer med nazistiska eller rasistiska kopplingar kan få uppdrag i Frimodig kyrka eftersom dessa åsikter strider mot Bibeln och Frimodig kyrkas stadgar/valplattform. Den nämnde uteslutne Sverigedemokraten kommer naturligtvis inte att få plats i vår Kyrkomötesgrupp även om han så skulle önska.

Jag ser en minimal risk för, att personer med egen dold agenda använder Frimodig kyrka som plattform. Alla som är engagerade i Frimodig kyrka är kyrkligt engagerade med en tydlig förankring i Bibeln och i Kyrkans bekännelse. Det minimerar risken för egna agendor och politisk extremism.

Jag vill också påpeka att Frimodig kyrka är den nomineringsgrupp som avviker tydligast ifrån Sverigedemokraterna, fyra av fem svar i Kyrkans tidnings valbilaga.

Med vänliga hälsningar Jan-Anders Ekelund