Julfakta. Och julfrid.

Av Jan Erik Amilén den 23 December 2014 om: Barn och ungdomar, Bibeln, Gudstjänst, Jesus

Anders Brogren, Falkenberg, har skrivit ett antal lärda och intressanta artiklar om julen, där historiska fakta sammanställs. Inte helt basal kunskap, men mycket läsvärt. Julen är inte endast julstämning, julmys och julmat! Det finns fakta att studera kring den första julen. Dessa artiklar länkas med Anders tillstånd.

För den som har lust finns även mycket annat läsvärt på Anders Brogrens hemsida.

Fyra artiklar om julen länkas:

1. Har du hört talas om att kejsar Augustus aldrig ordnade med någon skattskrivning? Vet du att det är en faktoid?
Läs om mysteriet med den försvunna skattskrivningen och andra mysterier!

2. Har du hört talas om att julen är en gammal hednisk högtid som de kristna tog över från romarna? Vet du att det är en faktoid?
Läs om julen – kristen eller hednisk högtid?!

3. Har du hört talas om att de ortodoxa kyrkorna firar jul på Trettondedagen?Vet du att det är en faktoid?
Läs om jul i januari!

4. Betlehems stjärna – när, var hur?

Med dessa artiklar tillönskas alla bloggläsare en julhelg med Jesusbarnet i centrum av firandet. Då blir det julfrid på det rätta sättet.

“Oss är en Frälsare född!”

God Jul, i Jesu namn!

Bibeln idag

Av Jan Erik Amilén den 22 December 2014 om: Bibeln, Efterföljelse, Ekumenik, Levande församlingar, Väckelse

Det finns såklart goda alternativ till Anta utmaningen som förra blogginlägget handlade om. Ett är Bibeln idag.

Med Bibeln idag får du inte bara en bibelläsningsplan (som följer Scripture Unions internationella bibelläsningsplan), utan också en kort andakt eller reflektion kring dagens bibeltext. Redaktör Kerstin Klason har kontakt med mer än 250 skribenter som medverkande. Dessa skribenter har olika teologiska sammanghang, många av dem mycket kända profiler.

Bibeln idag ger ut en guide för daglig bibelläsning i 4 nummer per år (kvartalsvis nummer). En prenumeration till ordinarie pris kostar 290 kr. Men så får man också god undervisning till de bibeltexter som läses.

Vision för Bibeln idag är att få medverka till:

  • att varje kristen lever i en växande, personlig relation till Gud genom bibel och bön,
  • och att församlingen utrustas till att leda familjer, barn, ungdomar och vuxna till att lära känna och följa Kristus.

Intresserade av en prenumeration? Klicka här.

 

Anta utmaningen! Läs Bibeln varje dag!

Av Jan Erik Amilén den 17 December 2014 om: Bibeln, Dagens Frimodiga, Levande församlingar, Väckelse

I dag lanserar Svenska bibelsällskapet (i samarbete med Berit Simonsson och Hans Weichbrodt från Oas) en mycket viktig och angelägen satsning. Namnet på initiativet är:

Anta utmaningen

och vår önskan är att inbjuda så många som möjligt i vårt avlånga land att från och med nyårsskiftet fortsätta, på nytt påbörja eller för första gången börja läsa Bibeln varje dag. Som hjälpmedel kommer det bland annat att finnas en hemsida men vi kommer att försöka dra en lans för detta på många olika sätt. Till vår stora glädje har vi märkt att det just nu finns många som tänker i liknande banor och det har stärkt vår tro att tiden är inne då vi mer än någonsin behöver hålla fast vid och fyllas av “kraft­en i Guds ord”.

Så skriver idag Hans Weichbrodt på Världen idag:s ledarsida.  Tidningen Dagen har även de idag en artikel om initiativet “Anta utmaningen”, och även i Dagens ledare av Elisabeth Sandlund. Och naturligtvis finns en direktlänk till utmaningen här, där du kan läsa generalsekreterare Anders Blåbergs ledare från Bibelsällskapets tidning nr 4/2014

Svenska Bibelsällskapets målsättning är att göra bibeln känd och använd. Går gärna in på deras hemsida, ta del och stöd verksamheten!

Bibelsällskapet tar sedan flera år fram en bibelläsningsplan för varje nytt år. Planen är till viss del anpassad efter Svenska kyrkans kyrkoår och dess texter men går bra att använda även om man inte känner sig hemma i den traditionen. För att riktigt ordentligt locka dig att skriva ut aktuell bibelläsningsplan länkas denna här igen.

Hans Weichbrodt ger i Världen idag:s ledare ett personligt vittnesbörd (delvis återgivet nedan). Han berättar om hur ett år på en bibellinje förändrade hans liv:

Sedan dess har den bästa stunden på dagen nästan alltid varit stunden då jag får läsa bibelordet. Tillsammans med ett hisnande antal kristna bröder och systrar har även jag fått den helige Andes gåva att inse och ta emot Bibeln som Guds ord. År efter år har Gud använt sig av bibelordet för att forma mig. Detta har skett genom att hans ord har fått “varna, trösta, lära och förmana” mig. Jag har fått den obegripligt rika gåvan att ta del av Bibeln i ur och skur, i mörka och ljusa dagar.

Vi kristna behöver uppliva vår “Bibelglädje”, bli “läsare” och hämta kraft vid källan med det Levande Ordet. Eller hur? Här kommer frågan till dig. Antar du utmaningen?

(Klicka i så fall här och anmäl dig!)

Gör om Kyrkomötet i grunden

Av Jan Erik Amilén den 4 December 2014 om: Arbetsmiljö, Frimodig Kyrka, Kyrkans tidning, Kyrkomötet, Organisation

Debattartikel i Kyrkans tidning (2014-12-04) av Dan Sarkar, ledamot i Kyrkomötet för Frimodig kyrka. Artikeln i sin helhet kan du läsa här på bloggen:

 

Dagens arbetsformer för kyrkomötet är ohållbara. De måste förändras.

Årets kyrkomöte är slut. Så är också ledamöterna. Trots ett som vanligt mycket väl organiserat kyrkomöte fungerar inte den nuvarande arbetsordningen. 14 timmars arbetsdagar är inte optimalt: diskussionsviljan blir lidande (därmed vingklipps den demokratiska processen) när ärendelistan aldrig verkar ta slut och tiden för social samvaro blir minimal (vilket minskar tillfällena för samtal mellan grupper och människor av olika åsikter). När talartiderna blir så korta att ståndpunkter måste framföras utan grundligt argumenterande, går jag miste om chansen att få pröva mina argument mot andras argument och därmed kanske tvingas ändra åsikt. Trots ett skickligt presidium som gjorde det bästa av en omöjlig situation går det inte att bortse från att kyrkomötets arbetsformer måste ses över.

Och ändå är de yttre formerna inte det värsta. Frustrationen är stor hos både ledamöter och biskopar över att så mycket av kyrkomötets tid i år gick åt till att debattera riksdagspolitiska frågor: vi hade många och långa debatter om försvarspolitik, utrikespolitik, migrationspolitik och miljöpolitik. Viktiga debatter – men i fel forum. När kyrkomötet inte orkar diskutera kyrkans kärnfrågor (eftersom klockan närmar sig midnatt) för att frågor som handlar om trons konsekvenser lagt beslag på den piggaste tiden, har det fått många att upprört konstatera att detta är oacceptabelt. Det räcker inte att se över arbetsformerna: kyrkomötet måste göras om i grunden.

Vad kan då göras? Det finns många förslag bland ledamöterna kring hur kyrkomötet kan utformas. Som exempel kan nämnas:

  • Frågeinstitutet återinförs tillsammans med en möjlighet för ÄB att presentera läget i ett ”state of the nation”-tal som följs av spännande debatt. Förutom att man slipper utskottsberedning av frågor som egentligen inte hade behövt vara motioner, men som nu inte har någon annanstans att ta vägen, blir det gott om tid för ideologidiskussion, utvärderingsanalys och framtidstänkande. Det är ju just i meningsutbyten mellan människor som inte tycker likadant som nya tankar har en tendens att uppstå. Har vi egentligen råd att vara utan ett sådant forum i kyrkomötet?
  • Presidiet får fastställa en prioriteringsordning bland utskottsbetänkandena: det som inte med självklarhet hör till kyrkomötets centrala uppdrag hänskjuts till sämre debattid. Frågor som egentligen inte är kyrkomötets bord utan skall behandlas på stifts- eller församlingsnivå eller kanske ägs av riksdagen får därmed inte onödigt stort utrymme, även om varje motion också i fortsättningen skall tas på allvar.
  • Kyrkomötet sammanträder högst vartannat år, men då under längre tid. Naturligtvis behöver man hitta former för beviljande av ansvarsfrihet och andra formalia som måste tas upp årligen, men de tunga kyrkliga frågorna får härigenom gott om tid att analyseras, debatteras och funderas över. Historiskt sett är det ingen självklarhet att kyrkomötet måste sammanträda årligen.
  • Visserligen går både kyrkans och samhällets utveckling nu så snabbt att det är befogat med relativt täta kyrkomöten, men väldigt få beslut på kyrkomötesnivå är av så brådskande karaktär att de inte kan vänta ett eller flera år.
  • Motionsrätt högst vartannat kyrkomöte och däremellan gott om tid för demokratins grundförutsättningar: samtal och diskussion. Många av de senaste årens stora beslut hade behövt ännu grundligare genomlysningar (till exempel strukturutredningens församlingsbegrepp, kontraktets ställning och prostarnas roll) eller tid för de ekumeniska konsultationer vi förbundit oss att genomföra (till exempel innan äktenskapsbeslutet).
  • Efter att motioner lagts och reciter lästs drar sig kyrkomötet tillbaka för ett par dagars retreat i bön om Andens ledning innan samtalet, diskussionerna och beslutsfattandet börjar. Om debatter är demokratins livsluft är ju bön och reflektion kyrkans livsluft. Vi kan hämta mycket inspiration från andra kyrkors rika andliga fåror också när det gäller att utforma något så prosaiskt som ett kyrkomöte.Det finns naturligtvis för- och nackdelar med alla former. Men dagens arbetsformer är ohållbara och måste förändras. Och som en förberedelse inför jubileet 2017 borde vi också passa på att reformera kyrkomötets insida.

Dan Sarkar
Frimodig Kyrka, FK
Komminister i Broby-Emmislövs församling