Bloggposter på ämnet Byggnader:

Central upphandling av miljöcertifierad el, Motion 2014:045

Av Jan Erik Amilén den 23 November 2014 om: Byggnader, Kyrkomötet, Organisation, Svenska kyrkans identitet

Likt i motion 43 är det här återigen Berth Löndahl och Leif Nordlander (Frimodig kyrka) som skriver en motion tillsammans. Deras förslag är …

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att undersöka möjligheten av ett centralt avtal för upphandling av miljöcertifierad el från vatten- och/eller vindkraft.

Ekonomi- och egendomsutskottets betänkande menar att förslaget redan är tillgodosett:

Utskottet noterar att det finns ett centralt ramavtal om miljömärkt el, som alla församlingar, pastorat och stift kan ansluta sig till. Som utskottet har erfarit finns det även liknande ramavtal i flera stift som församlingar och pastorat kan avropa. Dessutom är flera stift på olika sätt engagerade i produktionen av miljövänlig el, exempelvis genom att etablera sig inom vindkraftproduktion.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att motionen ska avslås.

Motionen avslogs alltså. Tydligt är att kännedom om detta centrala ramavtal kan ökas. Bra om så sker!

 

En kyrka nära dig

Av Berit Simonsson den 11 September 2013 om: Byggnader, Folkkyrka, Ideellt arbete, Jesus, Ledarskap, Levande församlingar, Svenska kyrkans identitet, Väckelse

Närproducerat – det många letar efter i butikshyllorna

Närproducerat står för personligt ansvarstagande, för värnandet om det lilla sammanhanget, för delaktighet och kreativitet, insyn och inflytande. Med avstånd avtar det personliga engagemanget och ansvaret.

Frimodig kyrka vill verka för en kyrka nära dig – för människor som längtar!

Jag hörde om en liten församling någonstans i Sverige där varje ny medlem fick en egen nyckel till församlingens lokaler, för att markera delaktighet och samhörighet. Vilken fin gest! Riktigt så kanske vi inte kan göra i Svenska kyrkan, men vi förstår att det är viktigt med ”närproducerat” också vad gäller församlingens liv och angelägenheter.

Så här säger vi i vårt valprogram:

Frimodig kyrka vill stoppa omotiverad stordrift av församlingsverksamheten. Avståndet till den enskilda människan har ökat och det lokala engagemanget har blivit lidande. Församlingen måste återfå sin självständighet. Det innebör att församlingsmedlemmarna själva ska kunna utse sina förtroendevalda och kunna fira gudstjänst varje söndag.

Kyrkan mitt i byn – är tyvärr stängd!

Sådant som det tagit år att bygga upp av gott arbete, av goda kyrkvanor och förtroende för församlingen, kan brytas ner på kort tid. Att bygga tar lång tid, att riva går fort. Vi i Frimodig kyrka tror att omotiverade sammanslagningar av församlingar och pastorat till större enheter faktiskt också blir ett aktivt led i att påskynda avkristningen i landet. Kyrkan mitt i byn, som tyvärr erbjuder gudstjänst endast var tredje vecka, eller inte alls, är ett av de trista resultaten av omotiverade sammanslagningar. Gudstjänstlivets regelbundenhet förstörs, man blir osäker på om det firas gudstjänst eller inte, ”det är ingen idé att gå till kyrkan i dag heller, det var ju ingen gudstjänst där förra söndagen och vem vet när det blir härnäst.” Och den personliga kontakten med de som arbetar i församlingen minskar, man känner inte längre igen ”sin” kantor, präst eller kyrkvaktmästare.

En levande församling är som en familj

Känslan uppstår lätt, att om jag inte känner igen dem som arbetar i den stora sammanslagna enheten, så är det heller ingen därifrån som känner igen mig och bryr sig om mitt liv. Frimodig kyrka vill arbeta för att du ska känna delaktighet och närhet till församlingen på din ort, och att de som fattar viktiga beslut som rör din lokala församling inte ska väljas av något distanserat organ utan av församlingsmedlemmarna. Glädje, tro, engagemang och samhörighet växer bäst i det nära sammanhanget!

FK3

Finns det någon teologi kring kyrkans byggnader?

Av Jan-Anders Ekelund den 25 January 2012 om: Byggnader, Frimodig Kyrka, Struktur

Här följer ett smakprov på vad som sades under Frimodig kyrkas arbetsresa. Dan Sarkar hade i uppgift att reda ut hur vi skall ha det med byggnaderna, alltså våra kyrkor. Detta är det område i strukturutredningen där vi har svårast att ta ställning.

Här följer delar av Dans anförande:

Byggnaderna: Inkarnationen och strukturer för förvaltandet i Svenska kyrkan

Vi tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare.Gud skapat materien: ande och materia är inte fiender. Materien har samma gudomliga ursprung som själen. En kristen kan inte vara gnostiker – gnostiker menar att själen hålls bunden av materien och måste frälsas från materien. Materia är det andligas boning i den här världen: det andliga materialiseras – se sakramenten!
Vi tror ock på Jesus Kristus, Guds enfödde Son, vår Herre.Gud har blivit kött. Skapelsen är materiell, frälsningen är materiell: inte frälsning från det fysiska, utan det fysiska frälses. Himlen kommer hit. Våra kroppar är Kristi kropp och Andens tempel. Materien är viktig: den är föremål för Guds frälsningsgärning.

Två slutsatser:
Vi älskar materien. Vi fascineras av pyramider, katedraler, romanska kor och små kapell. Vi är stolta över våra kyrkliga byggnader. Vi erkänner dem som bärare av evangeliet till generationer av svenskar. Vi värnar vårt kulturarv och är beredda att ta ansvar för det. Vi hade varit fattigare, inte rikare, utan dem.
Vi dyrkar Skaparen, men inte det skapade. Gud blev kött, inte sten. Därför får stenarna stå tillbaka om de hindrar evangeliet att nå kött. Vårt uppdrag är Gudstjänst, Undervisning, Diakoni och Mission – och det bedriver vi i byggnader om det är det bästa (och det är det oftast i vårt klimat!), men vi är beredda att bli fattiga, överge, avsakralisera och ruinlägga även de vackraste kyrkobyggnaderna om de inte står i evangeliets tjänst längre. Vi gör det inte utan smärta, men utan tvekan. Materien är förgänglig, inte evig, och nöts ut, har sin tid.

Strukturutredningen citerar Västmannalagens kyrkobalk: ”Nu är kyrka börjad med grundval och lyktad upptill med huv; då skall kyrkan hava bol, som prästen kan bo på.”Sen äldsta kristna tid i vårt land har till kyrkan hört prästgård. Under 1900-talet kom församlingshemmen. Vi har sen tjänstebostadstvångets upplösning 1988 sett en prästgårdsdöd. Vi kommer att få se församlingshemsdöd. Kommer vi att få se kyrkodöd framöver?
På väg hit åkte jag buss med arkitekten Krister Wall, som anlitats för att göra ett pilotprojekt av Caroli nedlagda kyrka mitt i Malmö. Nobelstiftelsen pumpar in pengar – alltihop är kommersiellt företag. De lyder under kulturminneslagens kap 4: Varenda skruv skall godkännas. De vet inte vilka planerna är för kyrkan ännu. Det hela är fortfarande på experimentstadiet: Vad kan vi göra med en sån här byggnad? Känner jag sorg? Ja, men mer över att byggnaden inte längre behövs av Kyrkan mitt i Malmö än att det inte längre är en kyrkobyggnad. Nu får de av Gud skapade stenarna komma människor till glädje på annat sätt än som heligt hus.

Strukturutredningen föreslår som bekant stiftsförvaltning av alla kyrkobyggnader. Frimodig Kyrkas medlemma är kluvna i frågan. Centralisering bygger inte församling, samtidigt som något måste göras. Så vad gör vi?

(Fortsättning följer på Kyrkomötet i höst!)


Strövelstorps kyrka Lunds stift – bloggarens (JAE)dopkyrka