Bloggposter på ämnet Efterföljelse:

JESUS FÖR DIG!

Av Jan Erik Amilén den 1 September 2016 om: Efterföljelse, Helighet, Jesus, Mission, Okategoriserade, Väckelse

Välkommen att hitta in på hemsidan www.jesusfordig.nu

Varje måndag kl 21 inbjuds du att delta i ett bönenätverk som du kan följa online. Bönestunden är cirka 10 minuter. Framöver planeras bön kl 21 flera dagar utöver måndagar.

Du kommer direkt till rätt plats för 21-bönen (Niobönen) via www.jesusfordig.nu/Bon/nio. Här kan du även lyssna på tidigare sändningar. Via Facebook kan man lämna in förslag på böneämnen. Denna vecka ber vi för Sveriges ledning, och särskilt riksdagen inför dess öppnande efter sommaren.

Jesus för dig

 

 

Vikten av att bygga murar

Av Jan Erik Amilén den 26 May 2016 om: Dagens Frimodiga, Efterföljelse, Gud, Gudstjänst, Helighet, Kyrkans tidning, Kyrkohandboken, Ledarskap, Levande församlingar, Medlemskap i Svenska kyrkan, Religionsdialog

Bloggpost av Magnus Magnusson

Vän av ordning kanske undrar vad som menas med denna rubrik? Att bygga murar är väl per definition dåligt, exkluderande och allmänt förfärligt? Lugn. Allt ska uppenbaras. Vad en mur är och inte är beror till stor del på dess funktion och syfte. Den mur som här syftas till är försvarsmurens livsviktiga funktion. Vi återkommer till detta lite längre fram.

Det pågår en debatt om Handboksförslaget 2016. För den utomstående kan kanske denna debatt verka konstig. Vad spelar det för roll undrar en del. Varför göra om, undrar andra? Bra är också att detta uppmärksammas även utanför kyrkan. Troligen är det därför det blivit just en debatt. Annars hade arbetet kunnat fortgå i hemlighet och utan insyn av de som nu vill genomdriva en religionsändring i Svenska kyrkan. För om vi är ärliga och ser nyktert på saken är det detta som nu sker, eller vad vissa i den liberalteologiska falangen vill se genomföras. Vad det verkar möts hittills de kritiska remissyttrandena med en viss arrogans om man får tro debatten efter Svenska akademins lustfyllda kritik. Man skulle nästan tro att denna ideologi, för det är vad det är, som ska genomföras redan är ett faktum. I viss mån är det redan så, men om denna får tydligt genomslag i en kyrkohandbok, ligger problemet genast på en annan nivå. Den flummiga civilreligion som förfäktas i vissa delar av handboksförslaget kommer att ställa till förödande verkan i teologiskt och liturgiskt okunnigas händer. Här kommer det att ställas stora krav på prästernas och musikernas kompetens. Och vem ska ta ansvar för gudstjänstfirarna, församlingen? De har inte bett om detta. Och vi vet mycket väl att en ny handbok ger i sig själv ingen väckelse, den ska vara ett uttryck för den kristna kyrkans tro och bekännelse. Därför får en handbok aldrig skyndas fram. Så jobbar inte en kyrka som gör anspråk på att vara en del av en ”helig, allmännelig och apostoliska kyrka.” (Nicenska trosbekännelsen).

Det är ovist att ha bråttom när man inte vet vart man ska.

För vidare läsning läs gärna Svensk Pastorals Tidsskrifts (SPT) analys av Handboksförslaget.

Detta är inget nytt kyrkohistoriskt sett. Likt Kristi Kyrka i övrigt har även denna kyrkoprovins i Herrens Kyrka varit med om både förfall och uppbyggnad.

Men nu sade jag till dem: ”Ni ser den nöd vi är i. Jerusalem ligger öde och portarna är nerbrända. Kom låt oss bygga upp Jerusalems mur så att vi inte behöver bli föraktade mer.” Jag talade om för dem hur min Guds goda hand hade varit över mig och vad kungen hade lovat mig. Då sade de: ”Låt oss stå upp och bygga!”, och de fattade mod för det stora verket.”

Nehemja 2:17-18

Så säger Nehemja på Herrens befallning till de som ska vara med och bygga upp den fallna stadsmuren i Jerusalem. I en tid då mer och mer av Svenska kyrkans bekännelse; med det apostoliska, katolska och reformatoriska arv hon bär på är satt på undantag. Bekännelsen vattnas ur mer och mer, och rent reformerta, gnostiska och heretiska tankegods gör sig åter gällande. Gärna under det mycket elastiska uttrycket ”luthersk tradition”, som dock vid närmare påseende inte har något med Dr Luther, våra bekännelseskrifter, eller Svenska kyrkans unika arv att göra. Inget nytt i kyrkohistorien, men kampen förblir den samma.  Vi behöver i detta kyrkliga klimat ”murslevar” och trogna arbetare och bedjare, frimodiga män

och kvinnor som bygger på vår kyrkas försvar och mur. Att genom Guds nåd täta och underhålla så gott det går, i förtröstan på att ingenting är omöjligt för Gud. En sådan resurs är utan tvekan Frimodig kyrka.

Likt Josef av Arimatea som gick till Pilatus för att för Jesu kropp tillbaka, säger vi till den politiska maktens ockupanter: ”Ge oss Kristi kropp tillbaka!”

Detta är en kamp. Något annat är vi inte lovade. Men en glädjefylld sådan för det handlar om det som är vår kyrkas innersta väsen. S:t Petri och S:t Paulus kyrka. S:t Ansgars och S:ta Birgittas kyrka. Laurentius Petris, Henrik Schartaus, C O Rosenius, och Bo Giertz kyrka.  Ja det är också vår kyrka, denna del av Kristi Kyrka. Frimodig kyrka är en av de goda krafter som hela tiden utmanar det teologiska samtalet och utvecklingen, problematiserar och kritiserar. Men också inspirerar och bygger upp enskilda kyrkokristna. Allt detta av kärlek till Guds Ord och hans Kyrka.

Därför uppmanas vi av Den Heliga Skrift att: ” stå upp och bygga!”, och de fattade mod för det stora verket.”

MM

 

Kort årsmötesrapport 1

Av Jan Erik Amilén den 18 April 2016 om: Dagens Frimodiga, EFS, Efterföljelse, Ekumenik, Levande församlingar, Mission, Systerkyrkor i världen, Väckelse

Frimodig kyrka höll sitt årsmöte lördagen den 16 april i Johannebergskyrkans församlingshem i Göteborg. Lokalen fylldes faktiskt upp precis lagom med kanske ett 100-tal deltagare (några fler kom på förmiddagens program än vid eftermiddagens årsmötesförhandlingar) – föga överraskande något fler än vid ett genomsnittligt årsmöte. Så har ju Frimodig kyrka också många medlemmar inom bekvämt resavstånd från Göteborg.

Årsmötet inleddes av Rune Imberg, forskningschef på Församlingsfakulteten i Göteborg. Han fick hastigt ta över ämnet “Svensk mission under 150 år”, eftersom Erik Johansson fått förhinder. 1866 landsteg EFS första missionärer i dagens Eritrea och därmed börjar den svenska missionshistorien.

Under cirka en vecka i januari besökte Frimodig kyrkas kyrkomötesgrupp Etiopien och byggde upp en kontakt med Mekane Yesus-kyrkan. Fredrik Sidenvall höll föredrag under rubriken “Vad kan vi lära oss av Etiopien idag?” Leif Nordlander och Dag Sandahl berättade sedan om deras resa till Mekane Yesus-kyrkans teologdagar nu i april, dit representanter för Frimodig kyrka bjudits in.

Katriina Fyrlund hade förberett några samtalsfrågor och vi bildade spontana grupper i en workshop. Samtalet om mission i våra egna liv gav underlag till mycket tankar och delade erfarenheter!

Förmiddagen avslutades med Rune Imbergs föredrag om Carl Olof Rosenius (född 1816, död 1868, därmed i år 200 år sedan Rosenius föddes). “Publicist, själavårdare och predikant” blev tre nyckelord för att sammanfatta en intensiv livsgärning för denne gigant i svensk kristen historia. Väckelserörelserna inom Svenska kyrkan betyder fortfarande mycket för de delar av landet där de en gång väckte upp människor till en personlig tro och bibelläsning, blev “läsare” som det heter.

Solidaritet med samtidens martyrer – Motion 6

Av Jan Erik Amilén den 19 August 2015 om: Dagens Frimodiga, Efterföljelse, Ekumenik, Frimodig Kyrka, Helighet, Svenska kyrkans identitet, Systerkyrkor i världen

I en motion till Kyrkomötet 2015 föreslår Dag Sandahl att Annandag Jul 2015 görs till en stor manifestationsdag i Svenska kyrkan för samtidens martyrer. Du kan ladda ner motionen här.

Ur motionen saxas:

Vår tid är en omfattande martyrtid. Människor slaktas därför att de, som vi, är döpta och konfirmerade. Ingenting av detta borde förvåna annat än de medkristnas passivitet att medvetandegöra sig själva och andra om vad som sker. Martyrdagen Annandag Jul blir en dag för sammanlysningar och de gudstjänster som firas handlar om julens sånger och psalmer. Det blodiga allvaret ska inte störa julstämningen. Det finns all anledning att kraftfullt ändra på den saken och hålla fram samtidens martyrer genom att Svenska kyrkan på alla nivåer gör Annandag Jul till den manifestationsdag för martyrer den egentligen är.

Det handlar den här gången om våra medkristna. Förpliktelsen är först och främst att stå samman med dem som är våra syskon i tron.

***

Församlingarna får göra en ny gudstjänstplan med många fler gudstjänster. Det betyder att Annandag Jul inte blir en avkopplande dag för personalen efter julafton och juldag. Solidaritet kostar på bekvämlighet. Möjligen handlar det om att på gator och torg manifestera. I högmässan eller temagudstjänsten bör det rimligtvis finnas plats för ljuständning och personliga förbönslappar

för martyrerna. Att förkunnelsen blir en hjälp för människor att se sig stå i gemenskap med de lidande är en självklarhet men kanske också att den hjälper oss att uppfatta hur den kristna tron bokstavligen är livsfarlig därför att den är livsviktig.

 

 

Återstår att se om motionen blir väl mottagen. Temat på Annandag Jul är ju “Martyrerna”, och Guds ord är alltid aktuellt och bör “aktualiseras” till vår nutid. Hur det går kommer att redovisas här, efter beslut i Kyrkomötet.

 

Bibeln idag

Av Jan Erik Amilén den 22 December 2014 om: Bibeln, Efterföljelse, Ekumenik, Levande församlingar, Väckelse

Det finns såklart goda alternativ till Anta utmaningen som förra blogginlägget handlade om. Ett är Bibeln idag.

Med Bibeln idag får du inte bara en bibelläsningsplan (som följer Scripture Unions internationella bibelläsningsplan), utan också en kort andakt eller reflektion kring dagens bibeltext. Redaktör Kerstin Klason har kontakt med mer än 250 skribenter som medverkande. Dessa skribenter har olika teologiska sammanghang, många av dem mycket kända profiler.

Bibeln idag ger ut en guide för daglig bibelläsning i 4 nummer per år (kvartalsvis nummer). En prenumeration till ordinarie pris kostar 290 kr. Men så får man också god undervisning till de bibeltexter som läses.

Vision för Bibeln idag är att få medverka till:

  • att varje kristen lever i en växande, personlig relation till Gud genom bibel och bön,
  • och att församlingen utrustas till att leda familjer, barn, ungdomar och vuxna till att lära känna och följa Kristus.

Intresserade av en prenumeration? Klicka här.

 

Lönepolicy för Svenska kyrkan, Motion 2014:044

Av Jan Erik Amilén den 23 November 2014 om: Arvoden, Efterföljelse, Kyrkomötet, Läronämnden, Organisation, Svenska kyrkans identitet

Löner är ett kärt (och svårt!) ämne att diskutera öppet i vårt samhälle idag. Berth Löndahl och Bertil Murray (den senare gruppledare för kyrkomötesgruppen för Frimodig kyrka) vågar! Och kan formulera det som på insändarplatser och i redaktionell text varit aktuellt under året nämligen: högre och högre löner.

I sin motion föreslår de att kyrkostyrelsen får i uppdrag att forma en lönepolicy. Goda argument ges:

Det finns skäl för relativt höga löner likaväl som återhållsamhet i löneutvecklingen. För att få kompetenta och välutbildade chefer krävs en relativt hög lönenivå men de höga lönerna tycks också vara en spegling av ett växande koncerntänkande inom Svenska kyrkan. Här finns en utmaning till dem som har ledande positioner: biskopar, kyrkoherdar, tjänstemän och kyrkoråd att inte bidra till en spiral där lönenivåerna ökar och löneskillnaderna blir större och större. En av följderna med Strukturutredningen och införandet av stora pastorat och församlingar är att högste chefen, ofta kallad ”superkyrkoherde”, är att likna vid den världsliga ordningens vd:ar och chefer med följden att lönen ska vara därefter. Kyrkans ordning kan inte och ska inte följa världens. Här utmanas vi att hindra och vända den utveckling som nu sker genom ett helhetsgrepp för lönenivåerna. ”Störst är den som tjänar mest” behöver förstås på kyrkans sätt, inte världens.

Men även varje anställd står inför en utmaning då även andra tjänster som t.ex. komministrar eller diakoner har förhållandevis höga löner. Var och en av oss som har anställning i Svenska kyrkan utmanas att förändra synen på våra löner. Kanske handlar det här om den klassiska frågan om grunden till att vara anställd inom Svenska kyrkan – som ett kall eller som en löneanställd, vilket i och för sig inte behöver innebära en motsättning men riskerar att göra det.

Med en lite överraskande formulering ger Läronämnden ett tydligt erkännande till problemet!

Läronämnden vill med anledning av motion 2014:44 framhålla att Svenska kyrkan bör ha en genomtänkt hållning i fråga om löneutveckling. En lönepolicy för Svenska kyrkan behöver ta hänsyn både till samhällets generella utveckling och till kyrkans profetiska uppdrag som har att särskilt hävda rättvisa och solidaritet.

Detta verkar ha givit ledning till Tillsyns- och uppdragsutskottet som visserligen föreslår att motionen avslås, men – och det bör observeras!, skickar med ett påpekande:

Utskottet anser att det i och för sig finns behov av en fördjupad reflektion kring lönebildningen inom Svenska kyrkan, men finner mot bakgrund av vad som anförts ovan ändå att motion 2014:44 ska avslås. Utskottet vill i sammanhanget dock uttrycka en förhoppning om att det kan initieras samtal mellan kyrkostyrelsen och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation rörande lönebildning.

Så kan också en motion behandlas. Avslag, förstås. Och samtidigt inser alla “problemet” och vi som läser kan se att frågan kommer att fortsatt vara aktuell!

Öppna för ”Fresh Expressions”, Motion 2014:25

Av Jan Erik Amilén den 23 November 2014 om: Barn och ungdomar, Dopet, Efterföljelse, Flyktingarbete, Ideellt arbete, Kyrkomötet, Ledarskap, Levande församlingar, Svenska kyrkans identitet

Dan Sarkar och Berth Löndahl, båda Frimodig kyrka, båda ledamöter från Lunds stift, motionerar om “Fresh Expressions” (=”Nya uttryck”). Förslaget lyder:

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att ta fram en rapport som uppmuntrar till nya uttryck för att vara kyrka.

Motionen bereddes i Tillsyns- och uppdragsutskottet, tillsammans med motionerna 2, 47 och 103. Samtliga fyra motioner avslogs. De starka argumenten för avslag betonar det redan pågående arbetet med satsningen “Dela tro – dela liv”, samt arbetet med församlingsinstruktionerna.

I detta betänkande behandlas fyra motioner, 2014:2, 2014:25, 2014:47 och 2014:103, med förslag om att kyrkomötet ska ge uppdrag till kyrkostyrelsen att vidta olika åtgärder avseende församlingsutveckling och mission. Utskottet pekar på satsningen Dela tro – dela liv. Eftersom detta arbete pågår bör inte nya uppdrag ges till kyrkostyrelsen på sådana områden som ligger inom ramen för eller har en nära koppling till detta.
Utskottet lyfter också fram det lokala ansvaret och inte minst det arbete som behöver ske när församlingsinstruktioner tas fram i samverkan mellan församlingar, pastorat och stift.
Utskottet föreslår att kyrkomötet beslutar att avslå alla fyra motionerna.

Läronämndens yttrande tillfogas nedan:

Kyrkan är redskap för Guds sändning som tar sig uttryck i församlingens uppdrag att fira gudstjänst, bedriva undervisning, utöva diakoni och mission. Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Detta är grunden för den missionsstrategi som ska förverkligas i varje församling och som tydliggörs i församlingsinstruktionen. Den utarbetas i samspel mellan stiftet och de lokala pastorala områdena.

Det som Dan Sarkar och Berth Löndahl brinner för avslogs. Trots goda argument i motionen! (Men det kan göras lokalt!!)

[…] Det som givit både legitimitet och kraft åt och skapat möjligheter för ”Fresh Expressions” i England är de centrala instansernas initiativ, stöd och vilja att uppmuntra nya uttryck för att vara kyrka. Det vi efterlyser i Svenska kyrkan är ett liknande nationellt initiativ som öppnar för lokal mission bland dem som Svenska kyrkan idag har särskilt svårt att nå, d.v.s. ickekyrkliga, före detta kyrkliga, invandrare och ungdomar.

Utvecklingsstöd till kristna institutioner, Motion 2014:098

Av Jan Erik Amilén den 23 November 2014 om: Diakoni, Efterföljelse, Flyktingarbete, Folkkyrka, Ideellt arbete, Kyrkomötet, Ledarskap, Levande församlingar

Motion 98 har skrivits av Fredrik Sidenvall, Frimodig kyrka. I organisationsutskottets betänkande bereds Fredriks motion tillsammans med motion 18 “Social företagande”. Båda motionerna avslås, läs betänkandet här.

I sin motion föreslår Fredrik att Kyrkomötet fattar tre beslut:

1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att producera en manual för att på kristen grund starta, driva och utveckla verksamheter inom vård, skola och omsorg.

2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att återkomma till kyrkomötet med ett förslag senast 2018.

3. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att, när utredningen är genomförd och manualen är utformad, inom ramen för rikskyrkans verksamhet regelbundet anordna kurser för dem som vill starta eller driver samhällsnyttig verksamhet.

Organisationsutskottets motivering för ett avslag är:

Som anförs i betänkandets bakgrundstext har kyrkostyrelsen under 2011 tagit fram material med råd till församlingar vid bedrivande av näringsverksamhet liksom råd till församlingar vid bolagsbildning. Kyrkostyrelsen har även tagit fram annat relevant material och det pågår fortsatta processer rörande välfärdsfrågor.
Utskottet kan också konstatera att råd och stöd i dessa frågor går att finna på stiftsnivå. Med tanke på vad som anges om stiftsmedverkan i den plan för det fortsatta arbetet med välfärdsfrågorna som kyrkostyrelsen har under utarbetande, menar utskottet att stiftens förmåga till råd och stöd i dessa frågor även kan förväntas öka. Utskottet menar att det är viktigt att följa upp utfallet av de pågående processerna så att det kan säkerställas att de på ett ändamålsenligt sätt tillgodoser föreliggande behov av råd och stöd. Utskottet ser därför fram emot en kommande redovisning av hur processerna utvecklas.
Utskottet anser sammanfattningsvis, dels mot bakgrund av att material redan finns utgivet, dels mot bakgrund av pågående processer, att kyrkostyrelsen inte bör ges något sådant uppdrag som motionären efterfrågar i punkten 1. Motionen bör därför avslås i sin helhet.

Kort formulerat: Det finns redan stöd att få från stiftsnivå. Därför behövs inget nytt uppdrag. Men kyrkan kan gärna vara en aktör i välfärdsfrågor!

Rapport från provvalet i Hässleholm

Av Anna Sophia Bonde den 7 February 2014 om: Biskopsmötet, Efterföljelse, Frimodig Kyrka

UPPDATERING: På förekommen anledning behöver syftet med det här inlägget förtydligas. Inlägget innehåller Anna Sophia Bondes, som är Frimodig kyrkas representant i Stiftsstyrelsen i Lunds stift, personliga rapport och plädering från provvalet inför biskopsvalet. Frimodig kyrka som nomineringsgrupp har ingen gemensam hållning i valet. Om du skulle vilja ha din plädering från provvalet publicerad, är du mycket välkommen att höra av dig till webmaster@frimodigkyrka.se.

Idag, fredag 7 februari A.D 2014 var det provval inför biskopsvalet till Lunds stift. Nära tusen personer – präster, diakoner och förtroendevalda – samlades i Q-polen i Hässleholm för att lyssna till pläderingar och lägga sin röst. Jag och fyra med mig talade för Anders O Johansson, kyrkoherde i Broby-Emmislöv och kontraktsprost i Östra Göinge, tillika FK-man. Här följer mitt inlägg, som dock i denna form är något längre än de tre minuter varje talare fick till sitt förfogande.

Jag vill idag plädera för Anders O Johansson, kyrkoherde i Broby och kontraktsprost i Ö Göinge och det finns flera skäl till detta.

Först vill jag börja med det allra viktigaste: där vi är många som pratar har Anders länge (snart 25 år) och hängivet arbetat för att utvidga Guds rike i Broby. Detta visar sig i gudstjänsterna, varje söndag kommer till Broby kyrka mellan 100 och 200 personer, en brokig samling. En annan präst i församlingen, Dan Sarkar, beskriver det såhär:

Ett åttiotal helsvenskar, fyra tyskor, en kvinna från England, en kvinna från Ukraina, en man från Österrike, en libanesisk man, en albansk man, ett par från Etiopien, en kvinna från Zambia (kyrkvärd), en ensamstående kvinna med dotter från Nigeria, en dansk kvinna (diakon), en man från Afghanistan, någon med finskt påbrå och jag som är halvindier… Mängder av nationer, men vid nattvardsbordet ett rike!

Arbetslösa och direktörer, sjuka och läkare, unga och gamla, män och kvinnor, sörjande och glada, rullatorer och barnvagnar, helade själar i trasiga kläder och trasiga själar i hela kläder… Mängder av människor, men i Kristus är vi ett!

Sökare och finnare, andliga resar och de som ute på en andlig resa… Olika långt komna, men Jesus är Vägen.

Det visar sig också i trakten i stort. Anders har, både personligen och som kyrklig ledare, gått i Jesu fotspår till de människor som behöver se Guds kärlek i sitt liv. Till flyktingar, asylsökande, arbetslösa. För att nämna två projekt: Allt är Möjligt-verkstaden  som startades 1992 för arbetslösa och långtidssjukskrivna, i samarbete med kommun och Arbetsförmedlingen. AOJ ledde den under 12 år och är nu ordf. Den sysselsätter idag mellan 50-80 personer som är i utanförskap. Många har kommit tillbaka till studier och yrkesliv.

Vänskap i Broby, ett projekt för att integrera asylsökande – män, kvinnor och barn – i samhälle och församling.

AOJ har också varit drivande i det som kommit att bli ett stiftsprojekt, inspirerat av Church of Englands Fresh Expressions. Detta handlar om hur kyrkan idag ska kunna å ena sidan ”reparera gamla broar”, till de gamla medlemmar som kanske inte längre förväntar sig så mycket av kyrkan, och ”bygga nya broar”, vara kyrka på nya sätt, i nya miljöer – men med samma Jesu hjärta.

Anders har genom sitt goda ledarskap visat både hur en församling kan växa och bli en levande gemenskap där många får tillfälle att upptäcka och utveckla sina gåvor OCH hur församlingen sedan blir till välsignelse i omgivningen.  Han är en förebild för mig eftersom han i sin tjänst visar hur man kan vara lärjunge till Jesus idag i Svenska kyrkan, så att det märks och känns och gör skillnad i människors liv.

Anders har sagt: Bygger församling gör vi tillsammans, frivilliga, förtroendevalda och anställda. Det finns många tankar idag kring vad kyrkan ska syssla med, hur kyrkan ska nå ut och så vidare. Det kan verka så knepigt och svårt, som om Guds Ande inte längre vore verksam ibland oss. Församlingslivet i Broby inspirerar och påminner mig om att när kyrkan vet vem som är hennes centrum, då är det också väldigt mycket annat som faller på plats. Då är det Herren som bygger huset och då blir arbetarnas möda inte förgäves.

Resultatet av valet visade att Anders O Johansson fick 8% av rösterna och därmed går vidare till nästa omgång, en hearing, också den i Hässleholm, 7 mars. Låt oss be om Den Helige Andes vishet och beskydd över Anders.

Anna Sophia Bonde

Svenska kyrkan behöver ny inriktning – debattartikel i Världen idag

Av Anna Sophia Bonde den 12 September 2013 om: Efterföljelse, Kyrkovalet 2013, Levande församlingar, Svenska kyrkans identitet

Här är sex punkter att observera när det gäller Svenska kyrkans väg framåt, från Frimodig kyrka-perspektiv.

Debattartikel i Världen idag 20130912