Bloggposter på ämnet Struktur:

Frimodig kyrkas motioner till Kyrkomötet 2016

Av Jan Erik Amilén den 11 August 2016 om: Dagens Frimodiga, Ekumenik, Flyktingarbete, Frimodig Kyrka, Gudstjänst, Ideellt arbete, Ledarskap, Partipolitisering, POSK, Struktur, Svenska kyrkans identitet, Tystnadsplikten

Frimodig kyrka brukar vara flitiga motionärer, och 2016 utgör inget undantag! 13 av totalt 90 motioner har en eller flera ledamöter från Frimodig kyrka som avsändare. Samtliga 90 motioner kan du hitta på Svenska kyrkans hemsida. När du klickar på rubriken för enskild motion (nedan) så kan du läsa motionen i sin helhet.

Tack till kyrkomötesgruppen för nedlagt arbete och välsignelse över höstens veckor i Kyrkomötet!

Motion nr 8_Rättssäkerheten i domkapitlen

Kjell Petersson (FK), Anders Roos (POSK)

 

Motion nr 18_Oberoende eller ömsesisdigt beroende – en kritisk studie av nationalkyrkan

Bertil Murray (FK), Leif Nordlander (FK)

 

Motion nr 19_Holistisk mission

Bertil Murray (FK), Fredrik Sidenvall (FK)

 

Motion nr 20_Om Svenska kyrkans flyktingarbete

Kjell Petersson (FK), Bertil Murray (FK)

 

Motion nr 21_Utvärdering av strukturutredningen

Berth Löndahl (FK)

 

Motion nr 22_Utvärdering av gudstjänstslivet

Berth Löndahl (FK)

 

Motion nr 23_Själavård, sekretess och IT

Berth Löndahl (FK)

 

Motion nr 52_Strategi för undervisning och mission bland invandrare

Dan Sarkar (FK)

 

Motion nr 53_Relationen till Mekane Yesus-kyrkan

Dag Sandahl (FK)

 

Motion nr 54_Kyrkomötets arbetsordning

Dag Sandahl (FK)

 

Motion nr 55_Innovationsarbete

Dag Sandahl (FK)

 

Motion nr 56_Avgångna och utköpta präster

Dag Sandahl (FK)

 

Motion nr 69_En kyrka grundad på nådens tecken, inte maktens redskap

Fredrik Sidenvall (FK)

Svenska kyrkans vägval – Motion 8

Av Jan Erik Amilén den 19 August 2015 om: Biskopsmötet, Dagens Frimodiga, Folkkyrka, Frimodig Kyrka, Gudstjänst, Ideellt arbete, Ledarskap, Levande församlingar, Medlemskap i Svenska kyrkan, Struktur, Svenska kyrkans identitet

Dag Sandahl har totalt lämnat in fem motioner till Kyrkomötet 2015. Som vanligt är Dag en av de flitigaste i Kyrkomötet. De fyra övriga motionerna återfinns i tidigare bloggposter, den femte kan du ladda ner här.

Motionen sammanfattas:

Vad som skett i Svenska kyrkan under efterkrigstiden kan vi skapa oss en bild av genom kyrkostatistiken. Analyserna har ofta fått ske utanför själva kyrkoapparaten. Berndt Gustafson ägnade sig åt att läsa religionssociologiska verk på SL-tåget från Rönninge till Stockholm C där han var verksam vid det Religionssociologiska Institutet. Det var ett arbete som efterhand kom att föras till kyrkokansliet när tidigare medarbetare från institutet, Margareta Skoog och Eva Hamberg, kom till Svenska kyrkans egen forskningsavdelning. Analyserna som görs i Kyrkans Hus håller hög klass och är mycket intressanta. Frågan hur all denna kunskap ska komma till användning i kyrkolivet återstår att besvara. Visst kan det då och då komma rapporterar med exempel på lyckade församlingar, men bilden domineras inte av dessa. I det konkreta kyrkolivet ser människor vad minskat antal gudstjänster och minskat antal gudstjänstfirare innebär. Det leder inte sällan till deprimerande insikter, uppgivenhet och handlingsförlamning.

Det finns inga enkla lösningar på den situation siffermaterialet tydliggör men det finns över huvud taget inga lösningar om inte människor i församlingarna kan se, bedöma och handla. Det behövs underlag som talar om en allvarlig situation och en hållning där kritik inte bara är välkommen utan nödvändig och komplexet av orsaker till den kollaps siffrorna demonstrerar kan analyseras och förstås. Historiska processer, en samhällsomvandling, en medveten sekularisering och kyrklig oförmåga är faktorer men självklart spelar också prästernas insatser en stor roll.

 

Somliga har analyserat Svenska kyrkans svaghet. Men ett bredare underlag för samtal och studier behövs. Naturligtvis kan biskoparna skriva ett biskopsbrev men kyrkostyrelsen borde få i uppdrag att inför år 2017 ta fram ett underlag för rådslag på Svenska kyrkan alla nivåer: studiecirklar/seminarier i församlingarna och rådslag i församlingsråd, kyrkoråd, stiftsstyrelser och kyrkostyrelse. Ett reformationsjubileum som tar fasta på de verkliga utmaningarna för Svenska kyrkan vore ett konstruktivt sätt att fira genom att söka nya ansatser. Här handlar det om att ta vara på människors konstruktiva kapaciteter när många tillsammans överlägger om problem och gör det som är förnimmelser till förståelse genom studier och samtal.

 

 

Motionen ställer svåra frågor, lättare att ställa än att svara på. Men nödvändiga att fundera vidare på. Förslaget till beslut är att Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att inför reformationsjubiléet 2017 utarbeta ett underlag för samtal, studier och rådslag om Svenska kyrkans vägval.

 

Efter beslut i Kyrkomötet kommer vi att redovisa svaret på motionen.

 

Församlingsrådens och verksamhetsrådens uppgifter – Motion 2

Av Jan Erik Amilén den 18 August 2015 om: Arbetsmiljö, Dagens Frimodiga, Folkkyrka, Frimodig Kyrka, Gudstjänst, Ledarskap, Levande församlingar, Struktur, Svenska kyrkans identitet

Denna motion till Kyrkomötet 2015 av Berth Löndahl kan du ladda ner i sin helhet här. Ur motionen citeras valda delar i texten nedan.

Församlingsråden och verksamhetsrådens uppgifter har vuxit fram som en följd av genomförandet av Strukturutredningens förslag. Därmed har somligt i pastoratens ledning blivit oklart. Utöver begreppsförvirringen vad gäller församlingsherdar, lokalherdar, lokala arbetsledare osv, så finns det även inom en del pastorat, t.ex. i Malmö, inte bara Församlingsråd utan även verksamhetsråd eller motsvarande. Medan Församlingsråden regleras i Kyrkoordningen så finns inga motsvarande bestämmelser vad gäller verksamhetsrådens uppgifter. Dessas funktion är idag ytterligt oklar.

I stora pastorat finns en starkt centraliserad organisation, där all beslutsrätt endast finns hos kyrkofullmäktige, kyrkoråd och kyrkoherde. Bortsett från tillsättande av kyrkvärdar så har församlingsråd, verksamhetsråd eller lokal arbetsledare endast den beslutsrätt som delegeras till dem.

Utöver nämnda råd förekommer andra valda “råd”, vilket borde studeras.

Hur omfattande är förekomsten av andra “råd” i pastoraten än kyrkoråd och församlingsråd? Vilken funktion har i så fall dessa? Att utvidga församlingsrådens (och i förekommande fall verkssamhetsrådens) uppgifter och beslutsrätt till att också omfatta sådant som en tvingande delaktighet vid tillsättning av tjänster, inte minst lokal arbetsledare, vilka alternativ som skall användas i Kyrkohandboken m.m.

Motionen mynnar ut i fyra delförslag, att  Kyrkomötet skulle besluta att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utreda

1. omfattningen av verksamhetsråd eller motsvarande i Svenska kyrkans olika pastorat

2. vilka uppgifter som skall åligga dessa verksamhetsråd

3. en utvidgning av Församlingsrådens uppgifter i Kyrkoordningen

4. huruvida även verksamhetsråden bör finnas med i Kyrkoordningen och där ha klart angivna uppgifter

Till hösten kommer vi att redovisa hur Kyrkomötet väljer att besluta med anledning av Berth Löndahls funderingar.

 

 

 

Flyktingarbetet – Motion 1

Av Jan Erik Amilén den 18 August 2015 om: Flyktingarbete, Folkkyrka, Frimodig Kyrka, Levande församlingar, Organisation, Struktur

Frimodig kyrka har skrivit ett antal motioner till Kyrkomötet 2015. De presenteras här på bloggen.

Dag Sandahl skriver i en motion om Svenska kyrkans ansvar i flyktingmottagandet. Ladda ner motionen här. Ur motionen citeras valda delar:

Att den lokala församlingen ska ta ekonomiskt ansvar för flyktingmottagande har kyrkomötet inte sett vara rimligt. Det är inte heller rimligt att det ansvaret ligger på stiften, när somliga stift får ta ett större ansvar för flyktingmottagande än andra. På nationell nivå måste det finnas resurser som enkelt kan rekvireras när eller om församlingen engagerar sig i ett flyktingarbete.

När 5 miljoner kronor efter kyrkomötesbeslut fördelades denna försommar fick inga församlingar i de s k storstadsregionerna några bidrag och verksamhet som inte startat prioriterades. Stiften hade fått se förslagen till fördelning men inte underlag och tydligen inte involverats i processen för övrigt. Det betydde att församlingar som satsat resurser på flyktingarbete blev utan medan de som sa sig skola satsa, kunde få.

Det tycks knappast vara ett riktigt rättvist system.

För att komma tillrätta med detta föreslås 35 mkr för församlingarnas flyktingarbete samt att Kyrkostyrelsen ges i uppdrag att skapa ett system som säkerställer att församlingar enkelt kan få del av medel för flyktingarbete.

Motionen innebär samtidigt en fortsättning på Frimodig kyrkas årsmöte 2015 i Västerås, då temat var “Nya svenskar – en tillgång i Sverige och i kyrkan”. I ett föredrag redovisades flyktingarbetet i Björketorps församling.

Barmhärtigheten är ett krav. Främlingen finns hos oss. Men den insats Svenska kyrkans församlingar ska göra, får inte frita kommuner eller stat från deras ansvar för ett anständigt flyktingmottagande.

Hur Kyrkomötet tar emot förslaget i motionen får vi redovisa i höst.

 

 

Församlingsbegreppet, Motion 2014:043

Av Jan Erik Amilén den 23 November 2014 om: Arbetsmiljö, Kyrkomötet, Levande församlingar, Organisation, Struktur

I motionen “Församlingsbegreppet” motionerar Berth Löndahl (FK) och Leif Nordlander (FK). De vill att…

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att som en följd av organisationsförändringen på nytt reflektera över begreppet församling.

Berth Löndahl lever och verkar i Malmö pastorat med 150.000 medlemmar i Svenska kyrkan (i ett enda pastorat)! Orden talar sitt tydliga språk:

Dagens församlingsbegrepp har helt lösgjorts från hur man ursprungligen, teologiskt och pastoralt har förstått och normalt förstår ”församling”, dvs. att församling betyder den gudstjänstfirande församlingen på en plats och i en kyrka. En församling är, enkelt uttryck, där man församlas för att fira gudstjänst.

Kyrkoordningen har därtill bestämmelser för pastorat och församlingar (i den mening som Malmö pastorat utgör sex församlingar) men inte för de kyrkor/distrikt/egentliga församlingsgemenskaper eller vad de nu ska kallas, som de tidigare pastoraten utgjorde och som än idag är fungerande gudstjänstfirande församlingar.
Dessa senare har därtill förlorat all beslutsrätt, ingenting i kyrkoordningen finns om t.ex. lokala verksamhetsråd och de s.k. församlingsråden i de sex församlingarna är i stort sett maktlösa institutioner.

Malmö är Sveriges största pastorat. Kritiken mot “stordrift” som en följd av Strukturutredning (som trädde i kraft 2014-01-01) har inte dött ut! Just nu testkörs nya jättepastorat, bl.a. i Malmö. Föga förvånande är detta ingenting som ens kan ifrågasättas just nu. Organisationsutskottets betänkande försvarar olika betydelser av ordet församling:

Enligt utskottets mening innebär motionens förslag i praktiken att kyrkostyrelsen skulle bli tvingad att utvärdera de strukturreformer som trädde i kraft vid årsskiftet. Mot bakgrund av att reformerna varit i kraft mindre än ett år är det enligt utskottet för tidigt att utvärdera dem.

När en utvärdering av strukturreformerna kan bli aktuell bör den, enligt utskottets mening, inte ske enbart med församlingsbegrepp som utgångspunkt. Som framgår av bakgrundsbeskrivningen inrymmer begreppet församling såväl kyrkan i vidare mening som den lokala kristna gemenskapen. Det faktum att kyrkan genom historien haft olika administrativa modeller förändrar inte detta. Svenska kyrkan har inte heller förändrats till sin natur av strukturreformerna.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motionen ska avslås.

Snabbprotokollet använder en ganska hård formulering:

Enligt utskottets mening innebär motionens förslag i praktiken att kyrkostyrelsen skulle tvingas utvärdera de strukturreformer som trädde i kraft vid årsskiftet, något som utskottet inte kan ställa sig bakom.

Motionen avslogs, föga överraskande. Men det finns framöver behov av utvärdering av storpastoraten, och en gudstjänstfirande församling betyder främst en “liten gemenskap” som kan samlas till en gudstjänst tillsammans!

 

 

En levande kyrka utan partipolitik

Av Jan-Anders Ekelund den 13 September 2013 om: Frimodig Kyrka, Nomineringsgrupper i Kyrkan, Partipolitisering, Struktur

I dagens Hallands Nyheter hade jag inne en debattartikel med rubriken “Vi vill se en levande kyrka utan partipolitik”.  Det kan knappats ha undgått någon som följer kyrkovalet att Frimodig kyrka tar avstånd ifrån partipolitiseringen av kyrkan.  Någon tycker kanske att vi trots allt är på rätt väg,  nu är det ju enbart socialdemokraterna, sverigedemokraterna och centern som officiellt ställer upp i kyrkovalet. De andra partierna har tonat ned sitt engagemang och låter “fristående” grupper sköta kyrkovalet men partiets namn är ändå med i namnet på nomineringsgruppen. Typ Vänstern i Svenska kyrkan, Miljöpartister i Svk, Krisdemokrater i Svk, Fria liberaler i Svk o.s.v.

Det finns en grupp som kallar sig för Borgerligt alternativ. Lite konstigt namn kan tyckas, borgerligt,  för en kyrklig grupp.  Denna grupp är de Nya moderaternas gruppering i kyrkan. Representanter för gruppen har sagt till mig att man inte har någon koppling till partiet längre. Men  moderaternas partisekreterares Kent Persson skriver i senaste nyhetsbrevet till alla moderatmedlemmar:   På söndag den 15 september är det kyrkoval. Om du som är medlem i Svenska kyrkan avser att rösta i kyrkovalet så kan Borgerligt alternativ vara något för dig!  

Inte nog med detta. Ifall en väljare skriver moderaterna på en valsedel då tillfaller den Borgerligt alternativ. På posks blogg kan man läsa:

“När moderaterna beslutade sig för att som parti inte ställa upp i kyrkovalet så bildade man inte en ny grupp. Man ändrade bara namnet på den redan existerande gruppen. Alltså är det bara moderaterna som har bytt namn och inte en ny obunden grupp.

Därför har valkanslierna beslutat att när man gör sammanräkningen och någon har skrivit Moderaterna (för hand, det kommer ju inte att finnas några tryckta valsedlar med detta namn) så ska dessa tillfalla Borgerligt alternativ. Eftersom det rent tekniskt är samma grupp.

På samma sätt som man valt att tilldela en handskriven röst på Folkpartiet till FiSK (Fria liberaler i Svenska kyrkan), en handskriven röst på Vänsterpartiet till ViSK (Vänstern i Svenska kyrkan) och så vidare.”

Där försvann alla illusioner om partipolitisk obundenhet. När kan vi få en kyrka utan partipolitik? Vi är många som längtar. Våra ekumeniska partners undrar också. Alla goda idéer har dock tiden för sig. I framtiden kommer den period under vilken Svenska kyrkan styrdes av politiska partier att anses vara en kort parentes. Det enda som kan hindra det är att Jesus kommer tillbaka innan.

Läs gärna Elisabeth Sandlund i tidningen Dagen. Elisabeth är aktiv i St Clara kyrka i Stockholm. I Dagen finns också en artikel av vårt folk i Linköpings stift, Kjell O Lejon och Marie Johansson.

Här följer min artikel i Hallands Nyheter.
(more…)

Partipolitikerna vill ha bort EFS?

Av Jan-Anders Ekelund den 11 May 2013 om: EFS, Frimodig Kyrka, Kyrkovalet 2013, Moderaterna, Partipolitisering, POSK, Socialdemokraterna, Struktur, Svenska kyrkans identitet, Väckelse

Vi ser det återigen, det spelar inte så stor roll vilket politiskt parti man tillhör inom Svenska kyrkan – man tycker oftast lika ändå. Jag har tidigare skrivit om att Skarpnäcks församling sagt upp samarbetsavtalet med EFS kring Hammarbykyrkan. I veckans Kyrkans Tidning försvar de ansvariga politikerna ifrån  socialdemokraterna och moderaterna beslutet.  De hävdar t.o.m. att POSK stödde beslutet med undantag av en person. Det låter besynnerligt.

Artikeln andas upprördhet över att EFS -föreningen kritiserat uppsägningen av avtalet.  Dag Sandahl kommenterar kyrkopolitikerna i Skarpnäcks artikel på sin blogg:

Och så kyrkofullmäktiges (S) och kyrkorådets (M) ordföranden i Skarpnäcks församling, som kommenterar schismen med EFS-föreningen. Bilden är rätt klar. EFS hamnar bortom övervägandena när Skarpnäck reducerar. Kyrkopolitikerrna uppfattar att få av EFS-arna bor i församlingen och så är saken klar. Men så kommer det bästa:

“EFS-föreningens höga tonläge bidrar tyvärr inte till att skapa förutsättningar för framtida samarbete.” Klara besked till EFS-arna – bråkar ni med oss, får det konsekvenser.

“Vad som bekymrar oss särskilt är föreningens angrepp på två kvinnliga företrädare inom Svenska kyrkan, biskopen och kyrkoherden. Angreppen är av ett slag som inte hör hemma i Svenska kyrkan.” Där fick EFS-arna igen! Hör inte hemma i Svenska kyrkan!!

Etablissemanget inom Svenska kyrkan talar oftast om mångfald i Svenska kyrkan men när det kommer till praktisk handling så är mångfalden som bortblåst. EFS och den lågkyrkliga väckelsen (precis som exempelvis den högkyrkliga förnyelsen) är en oumbärlig del av Svenska kyrkan. Samarbetsavtalen skall inte sägas upp utan fler skall istället skapas. När alltfler församlingar inom Svenska kyrkan knappt går på styrfart och tappar terräng behövs den andliga vitalisering som de inomkyrkliga rörelserna kan ge.  Tyvärr så är många politiker helt främmande för denna realitet eftersom man inte själv har någon erfarenhet av dessa rörelser.  Jag har skrivit det tidigare, samarbetsavtalen ger bara vinnare. EFS har en stor potential att driva församlingsarbetet vilket kommer alla som bor kring samarbetskyrkan till godo. Det mest kända exemplet är St Clara kyrka i Stockholms domkyrkoförsamling  som drivs av EFS-föreningen St Claras vänner.

Det tål att på nytt upprepa vad Frimodig kyrka skriver i sin valplattform:

Frimodig kyrka är emot den stordrift av församlingsverksamheten som vi nu ser tydliga tendenser till. I stället bör Svenska kyrkan utnyttja sina olika idéburna rörelser för att församlingarna skall kunna fortsätta att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Modellen med samverkans- och samarbetsavtal mellan den lokala församlingen och EFS bör ligga till grund för liknande avtal med andra inomkyrkliga rörelser. På så sätt skulle det folkliga inflytandet stärkas och Svenska kyrkan finna vägar att fördjupa sin identitet som verklig folkkyrka.

Saknas glöden i Svenska kyrkan?

Av Jan-Anders Ekelund den 14 February 2013 om: Efterföljelse, Frimodig Kyrka, Gudstjänst, Kyrkans tidning, Levande församlingar, Struktur

I dagens nummer av Kyrkans tidning skriver Frimodig kyrkas inspiratör Anna Sophia Bonde på ledarsidan. Artikeln är rannsakande. Är det  personliga mötet nödvändigt  för att evangeliet ska bli trovärdigt? Vad hjälper det en kyrka om hon är aldrig så öppen och rikstäckande – men saknar själ, glöd, värme? Läs artikeln!

Svar till Kristdemokrater för en levande kyrka (KR)

Av Jan-Anders Ekelund den 10 February 2013 om: .kr Kristdemokrater i Sv Kyrkan, Kyrkomötet, Partipolitisering, Struktur, Svenska kyrkans identitet

 

Kristdemokraterna i Svenska kyrkan (.kr) som bytt namn till Kristdemokrater för en levande kyrka (KR) bloggar på sin hemsida med rubriken, Fula frispel från Frimodig kyrka. Artikeln är skriven av förbundsordförande Thérèse Engdahl. Jag skrev en kommentar för cirka en vecka sedan men kommentarsfunktionen togs då bort. Jag skriver därför istället en kommentar på vår blogg. Först vill jag uttrycka min tacksamhet över att KR och FK ganska ofta röstar på samma sätt i Kyrkomötet och att det finns en god gemenskap mellan ledamöterna.  Denna gemenskap vill jag absolut värna om. Jag kan dock inte låta Engdahls uttalande stå oemotsagt för det.

Engdahl syftar på ett blogginlägg av Gabriel Fjellander där han skriver att det är hyckleri att hävda att partipolitiken skall ut ur Svenska kyrkan när man samtidigt utnyttjar Kristdemokraternas namn och även tagit emot partistöd av Kristdemokraterna.

Jag tror att KR får vara beredda på att folk tycker det är ett hyckleri att utnyttja det borgerliga varumärket Kristdemokraterna i ett kyrkligt val när man säger sig vara emot partipolitik i kyrkan. Jag har till och med hört flera högt uppsatta kristdemokrater uttrycka sig så.

Vad skriver Engdahl mer? Jo att det enbart är KR som står upp för rena personval till Kyrkomötet. Detta är inte sant. Frimodig kyrka önskar rena personval till alla kyrkans val. I motsatts till KR hävdar vi att vi skall ha indirekta val till Stiftsfullmäktige och Kyrkomötet. Vi vill däremot ha direkta val till församlingarna som är kyrkans bas. Församlingarna väljer i sin tur representanter uppåt i systemet. Grupperingarna i Kyrkomötet skall inte vara partierna utan stiften. Så har andra episkopala kyrkor det.

Direktvalssystemet (infördes år 2000) till Kyrkomötet, som är fullständigt unikt för Svenska kyrkan, har ökat partipolitiseringen. Alla de partipolitiskt obundna ledamöterna var emot detta vid Kyrkomötet 1999 plus biskoparna men Kristdemokraterna argumenterade och röstade för.

Däremot skall vi självklart ha direktval till församlingarna, men det har vi inte längre i flerförsamlingspastoraten. Varför det? En enig strukturutredning (Närhet och samverkan) föreslog detta, där KR var representerat. Nu sitter Svenska kyrkan med ett omvänt valsystem med indirekta val till församlingarna och direktval till Kyrkomötet.

Sen tror jag att vi måste problematisera mer kring ett rent personvalssystem utan grupper. Det finns risker även med ett sådant system. Risken för att en överrepresentation av kyrkliga och okyrkliga ”kändisar” väljs in är uppenbar. Det gäller också att säkra ett minoritetsskydd så att hela Svenska kyrkans bredd finns representerad i de beslutande organen.

Det är bra att Engdahl nu tar avstånd ifrån Strukturutredningen. Synd bara att det är Frimodig kyrka som mer eller mindre ensamt behövt leda motståndet. Vi var inte representerade i utredningen men det var KR. Alla våra representanter röstade emot i Kyrkomötet men hur röstade de krisdemokratiska ledamöterna?

Vid Kyrkomötet 2010 så hade FK och KR en historisk chans att få en god representation i utskott, styrelser och nämnder. Kristdemokraterna i Svenska kyrkan valde istället att gå i valtekniskt samverkan med de borgerliga alliansbröderna. Just det senare ordet användes av en ledande kristdemokrat i Kyrkomötet vid förhandlingarna om valtekniskt samverkan. Jag har tidigare ingående beskrivit Kristdemokraternas agerande vid detta tillfälle. Hur skall Kristdemokrater för en levande kyrka ha det? Vill man samarbeta med dem som enligt Engdahl ligger ideologiskt nära eller vill man samarbeta med samma grupper som man samarbetar med under innevarande mandatperiod? Jag tror att väljarna vill ha besked innan valet denna gång. På diverse bloggar uttrycktes det inför förra valet att det spelade mindre roll ifall man röstade på Kristdemokraterna eller på Frimodig kyrka. Men det visade sig spela roll.

Här följer ett exempel ifrån en ledande Kristdemokratisk kyrkopolitiker inför förra valet:

Om man inte vill rösta på Frimodig kyrka så tycker jag att nomineringsgruppen ”Kristdemokrater i Svenska Kyrkan (Kr) är ett bra alternativ. Förkortningen Kr stå för Kristus och det är om honom Kyrkan skall predika. Kr har brutit sig loss från ett politiskt parti och bedriver sina tankar frimodigt själva med bl.a. personval och bevarande av nuvarande äktenskapslagstiftning.
Frimodig kyrka och Kristdemokrater i Svenska kyrkan står för samma värderingar. Hoppas att kyrkfolket förstår det och att det har gått fram.
Hälsning Karin Johansson teol.dr.

För Frimodig kyrka gäller det att öka ifrån 13 till 18 mandat i kyrkomötesvalet, då kan vi inte ställas utanför, vare sig av dem som säger sig ligga ideologiskt nära oss eller av några andra.

 

 

Frimodig kyrkas reservation mot strukturutredningen

Av Jan-Anders Ekelund den 21 November 2012 om: Frimodig Kyrka, Kyrkomötet, Struktur, Svenska kyrkans identitet

Här följer Frimodig kyrkas reservation mot strukturutredningen:

RESERVATION

Frimodig kyrka – partipolitiskt obunden grupp i Svenska kyrkan med syfte att arbeta för levande församlingar och en kyrka öppen för alla – har argumenterat mot det nu fattade beslutet om nya strukturer. Också om vi ser det senaste årtiondets betydande avvecklande av församlingar och delar bedömningen att situationen måste hanteras, menar vi att det fattade beslutet mer är ett uttryck för krisen än en lösning av den.

Frimodig kyrka förstår att de politiska partierna inte längre kan förse kyrkostrukturen med tillräckligt många politiker och därför skapar en mindre resurskrävande organisation där inflytande och makt kan bevaras på en nivå över den, där människor samlas för att fira gudstjänst och därmed bli församling

Risken med strukturförändringar är att de fungerar som organisatoriskt självbedrägeri; någon verklig förändring till det bättre sker inte. Den kraft som skapar betingelser för förnyelse saknas. Detta är ett förhållande som döljs av grandios framställningskonst, där det som är
brist på närhet med en politisk övertalningsdefinition kallas “närhet” och det som är brist på samverkan följdriktigt kallas “samverkan”.

Frimodig kyrka ser som sin kallelse att vara just ett frimodigt alternativ i en kyrka där det finns ett verkligt missmod, men uppfattar inte att de nya strukturerna kommer att skapa entusiasm. Tvärtom är risken att förväntningarna på nya strukturer är så lågt ställda, att
organisationsförändringen skapar uppgivenhet i organisationen. Därför lämnade vi förslag om insatser för att på olika sätt ge förutsättningar för pastoral nystart men pekade också på konkreta faror med det föreliggande förslaget, därför att konsekvenserna inte klarlagts

I debatten har Frimodig kyrkas ledamöter pekat på hur den lokala gudstjänstfirande enheten – församlingen – alltid tagit ansvar också för kyrkolivets praktikaliteter och valt de i församlingen ansvariga. Detta ansvarstagande hör till själva församlingsbildandet, dvs den
process som innebär att missionen blir Kyrka lokalt. Alltså borde valen till Svenska kyrkans olika ansvarsorgan ske med den lokala församlingen som bas och valet till församlingsråden vara direktval.

Frimodig kyrkas förbättringsförslag har avvisats. Vi reserverar oss därför mot beslutet om strukturförändringar, O 2012:2.

Uppsala den 21 november 2012