Bloggposter på ämnet Svenska kyrkans identitet:

Läronämnden avstyrker krav om vigsel av samkönade par

Av Jan Erik Amilén den 2 September 2016 om: Ämbetsfrågan, Biskopsmötet, Dagens Frimodiga, Läronämnden, Partipolitisering, Svenska kyrkans identitet

Med bestörtning har vi noterat att löften från 2009 skulle kunna komma att brytas redan vid Kyrkomötet i höst. Ledamöter från 5 (fem!) olika partier har nämligen undertecknat en motion som ville införa ett nytt krav för prästvigning: att varje blivande präst skulle förpliktigas att viga samkönade par. Den som för sitt samvetes skull inte kan detta skulle därmed inte kunna vigas. Motionen hittar du här.

Idag kom Läronämndens yttrande och med tillfredsställelse ser vi att Läronämnden avstyrker motionen. Yttrandet är tydligt:

Motionen 2016:29 föreslår en ny bestämmelse som innebär ett specifikt villkor för vigning till präst. Det villkoret är inte av konstitutiv karaktär. Det ligger tillika i biskopens vigningsansvar att göra en helhetsbedömning av kandidatens lämplighet, eftersom biskopens ansvar är att ”upprätthålla och värna vår kyrkas ordning och främja enheten i Kristus”. (Den svenska kyrkohandboken Del II, 1987)
Läronämnden menar att det strider mot kyrkans ordning att införa villkor av icke-konstitutiv karaktär som begränsar biskopens vigningsansvar.

Läronämnden bedömer att detta yttrande berör en sådan lärofråga där den särskilda beslutsordningen enligt 11 kap. 18 § i kyrkoordningen kan bli tillämplig.

Läs Kyrkoordningen 11 kap. 18 § här. För beslut i strid med detta krävs 75% av Kyrkomötets röster. I praktiken blir det nu svårt för motionärerna att få ett bifall i Kyrkomötet – även om det inte är helt uteslutet. Vi är inte ovana vid att enskilda ledamöter i grupperna avviker från gruppmajoritetens linje.

Så en avslutande fundering: Hur känner de fem partierna sig nu efter Läronämndens yttrande? Är det ändå inte lite illa att – utöver ett löftesbrott – ha valt detta ämne för en så¨bred” motion?

Frimodig kyrkas motioner till Kyrkomötet 2016

Av Jan Erik Amilén den 11 August 2016 om: Dagens Frimodiga, Ekumenik, Flyktingarbete, Frimodig Kyrka, Gudstjänst, Ideellt arbete, Ledarskap, Partipolitisering, POSK, Struktur, Svenska kyrkans identitet, Tystnadsplikten

Frimodig kyrka brukar vara flitiga motionärer, och 2016 utgör inget undantag! 13 av totalt 90 motioner har en eller flera ledamöter från Frimodig kyrka som avsändare. Samtliga 90 motioner kan du hitta på Svenska kyrkans hemsida. När du klickar på rubriken för enskild motion (nedan) så kan du läsa motionen i sin helhet.

Tack till kyrkomötesgruppen för nedlagt arbete och välsignelse över höstens veckor i Kyrkomötet!

Motion nr 8_Rättssäkerheten i domkapitlen

Kjell Petersson (FK), Anders Roos (POSK)

 

Motion nr 18_Oberoende eller ömsesisdigt beroende – en kritisk studie av nationalkyrkan

Bertil Murray (FK), Leif Nordlander (FK)

 

Motion nr 19_Holistisk mission

Bertil Murray (FK), Fredrik Sidenvall (FK)

 

Motion nr 20_Om Svenska kyrkans flyktingarbete

Kjell Petersson (FK), Bertil Murray (FK)

 

Motion nr 21_Utvärdering av strukturutredningen

Berth Löndahl (FK)

 

Motion nr 22_Utvärdering av gudstjänstslivet

Berth Löndahl (FK)

 

Motion nr 23_Själavård, sekretess och IT

Berth Löndahl (FK)

 

Motion nr 52_Strategi för undervisning och mission bland invandrare

Dan Sarkar (FK)

 

Motion nr 53_Relationen till Mekane Yesus-kyrkan

Dag Sandahl (FK)

 

Motion nr 54_Kyrkomötets arbetsordning

Dag Sandahl (FK)

 

Motion nr 55_Innovationsarbete

Dag Sandahl (FK)

 

Motion nr 56_Avgångna och utköpta präster

Dag Sandahl (FK)

 

Motion nr 69_En kyrka grundad på nådens tecken, inte maktens redskap

Fredrik Sidenvall (FK)

Svenska kyrkans vägval – Motion 8

Av Jan Erik Amilén den 19 August 2015 om: Biskopsmötet, Dagens Frimodiga, Folkkyrka, Frimodig Kyrka, Gudstjänst, Ideellt arbete, Ledarskap, Levande församlingar, Medlemskap i Svenska kyrkan, Struktur, Svenska kyrkans identitet

Dag Sandahl har totalt lämnat in fem motioner till Kyrkomötet 2015. Som vanligt är Dag en av de flitigaste i Kyrkomötet. De fyra övriga motionerna återfinns i tidigare bloggposter, den femte kan du ladda ner här.

Motionen sammanfattas:

Vad som skett i Svenska kyrkan under efterkrigstiden kan vi skapa oss en bild av genom kyrkostatistiken. Analyserna har ofta fått ske utanför själva kyrkoapparaten. Berndt Gustafson ägnade sig åt att läsa religionssociologiska verk på SL-tåget från Rönninge till Stockholm C där han var verksam vid det Religionssociologiska Institutet. Det var ett arbete som efterhand kom att föras till kyrkokansliet när tidigare medarbetare från institutet, Margareta Skoog och Eva Hamberg, kom till Svenska kyrkans egen forskningsavdelning. Analyserna som görs i Kyrkans Hus håller hög klass och är mycket intressanta. Frågan hur all denna kunskap ska komma till användning i kyrkolivet återstår att besvara. Visst kan det då och då komma rapporterar med exempel på lyckade församlingar, men bilden domineras inte av dessa. I det konkreta kyrkolivet ser människor vad minskat antal gudstjänster och minskat antal gudstjänstfirare innebär. Det leder inte sällan till deprimerande insikter, uppgivenhet och handlingsförlamning.

Det finns inga enkla lösningar på den situation siffermaterialet tydliggör men det finns över huvud taget inga lösningar om inte människor i församlingarna kan se, bedöma och handla. Det behövs underlag som talar om en allvarlig situation och en hållning där kritik inte bara är välkommen utan nödvändig och komplexet av orsaker till den kollaps siffrorna demonstrerar kan analyseras och förstås. Historiska processer, en samhällsomvandling, en medveten sekularisering och kyrklig oförmåga är faktorer men självklart spelar också prästernas insatser en stor roll.

 

Somliga har analyserat Svenska kyrkans svaghet. Men ett bredare underlag för samtal och studier behövs. Naturligtvis kan biskoparna skriva ett biskopsbrev men kyrkostyrelsen borde få i uppdrag att inför år 2017 ta fram ett underlag för rådslag på Svenska kyrkan alla nivåer: studiecirklar/seminarier i församlingarna och rådslag i församlingsråd, kyrkoråd, stiftsstyrelser och kyrkostyrelse. Ett reformationsjubileum som tar fasta på de verkliga utmaningarna för Svenska kyrkan vore ett konstruktivt sätt att fira genom att söka nya ansatser. Här handlar det om att ta vara på människors konstruktiva kapaciteter när många tillsammans överlägger om problem och gör det som är förnimmelser till förståelse genom studier och samtal.

 

 

Motionen ställer svåra frågor, lättare att ställa än att svara på. Men nödvändiga att fundera vidare på. Förslaget till beslut är att Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att inför reformationsjubiléet 2017 utarbeta ett underlag för samtal, studier och rådslag om Svenska kyrkans vägval.

 

Efter beslut i Kyrkomötet kommer vi att redovisa svaret på motionen.

 

Utredning om huvudmannaskap för begravningsväsendet – Motion 7

Av Jan Erik Amilén den 19 August 2015 om: Begravningsväsendet, Dagens Frimodiga, Frimodig Kyrka, Medlemskap i Svenska kyrkan, Organisation, Svenska kyrkans identitet

Dag Sandahl motionerar till Kyrkomötet 2015 om en utredning av begravningsväsendet. Läs motionen här.

Motionens text kan du också läsa här:

Arbetet med att skapa nya relationer mellan Svenska kyrkan och staten var ett arbete som präglades av kompromisser. En sådan var att Svenska kyrkan fick ansvaret för begravningsverksamheten men det är ett ansvar som börjat ifrågasättas både principiellt och praktiskt. Det är inte säkert att det som för snart en generation sedan uppfattades vara en fördel för Svenska kyrkan längre är det. Tanken att ett trossamfund på sikt ska svara för begravningsverksamheten i ett samhälle som säger sig vara mångkulturellt tycks inte riktigt rimlig och än mindre rimlig när Svenska kyrkans medlemstal understiger 50% av befolkningen. Förr eller senare kommer beslut i frågan att fattas. Och beslut fattas – antingen av oss, av någon annan eller av sig själva

Det vore av värde att nu tillsätta en utredning för att få fram inte bara ett underlag för hur Svenska kyrkans egen begravningsverksamhet skulle kunna se ut när staten i ett mångkulturellt Sverige behöver finna andra former för begravningsväsendet än att detta sköts av ett trossamfund.

En utredning behöver också utvärdera för– och nackdelar med nuvarande ordning.

Till nackdelarna hör möjligtvis att Svenska kyrkan i begravningsfrågor måste framträda som myndighet, med de begränsningar i pastoral omsorg som en sådan funktion innebär.

Till fördelarna kan höra att begravningsverksamheten i nuvarande form sköts väl. Hur kan en sådan good will förvaltas om eller när staten förändrar huvudmannaskapet?

 

Efter beslut kommer här att redovisas hur motionen mottagits.

 

 

Solidaritet med samtidens martyrer – Motion 6

Av Jan Erik Amilén den 19 August 2015 om: Dagens Frimodiga, Efterföljelse, Ekumenik, Frimodig Kyrka, Helighet, Svenska kyrkans identitet, Systerkyrkor i världen

I en motion till Kyrkomötet 2015 föreslår Dag Sandahl att Annandag Jul 2015 görs till en stor manifestationsdag i Svenska kyrkan för samtidens martyrer. Du kan ladda ner motionen här.

Ur motionen saxas:

Vår tid är en omfattande martyrtid. Människor slaktas därför att de, som vi, är döpta och konfirmerade. Ingenting av detta borde förvåna annat än de medkristnas passivitet att medvetandegöra sig själva och andra om vad som sker. Martyrdagen Annandag Jul blir en dag för sammanlysningar och de gudstjänster som firas handlar om julens sånger och psalmer. Det blodiga allvaret ska inte störa julstämningen. Det finns all anledning att kraftfullt ändra på den saken och hålla fram samtidens martyrer genom att Svenska kyrkan på alla nivåer gör Annandag Jul till den manifestationsdag för martyrer den egentligen är.

Det handlar den här gången om våra medkristna. Förpliktelsen är först och främst att stå samman med dem som är våra syskon i tron.

***

Församlingarna får göra en ny gudstjänstplan med många fler gudstjänster. Det betyder att Annandag Jul inte blir en avkopplande dag för personalen efter julafton och juldag. Solidaritet kostar på bekvämlighet. Möjligen handlar det om att på gator och torg manifestera. I högmässan eller temagudstjänsten bör det rimligtvis finnas plats för ljuständning och personliga förbönslappar

för martyrerna. Att förkunnelsen blir en hjälp för människor att se sig stå i gemenskap med de lidande är en självklarhet men kanske också att den hjälper oss att uppfatta hur den kristna tron bokstavligen är livsfarlig därför att den är livsviktig.

 

 

Återstår att se om motionen blir väl mottagen. Temat på Annandag Jul är ju “Martyrerna”, och Guds ord är alltid aktuellt och bör “aktualiseras” till vår nutid. Hur det går kommer att redovisas här, efter beslut i Kyrkomötet.

 

Ordning för bejakande av dokument – Motion 4

Av Jan Erik Amilén den 18 August 2015 om: Ärkebiskopen, Dagens Frimodiga, Folkkyrka, Frimodig Kyrka, Organisation, Svenska kyrkans identitet, Svenska kyrkans lära

Dan Sarkar har skrivit två motioner till Kyrkomötet 2015. Motionen om ordning för bejakande av dokument kan du ladda ner här.

Ur motionen:

I debatten kring TUs betänkande 2014:9 och den debatt som både föregick kyrkomötet och följde efteråt belystes den förvirring som råder kring hur statusen av bejakade respektive mottagna dokument skall bedömas. Det belystes vidare att Svenska kyrkan inte har någon fastställd ordning för bejakande av dokument.

För att undvika otydlighet om vad som är Svenska kyrkans lära och vad som är debattinlägg föreslås att det tas fram en modell för hur bejakande av dokument skall ske för att säkerställa nya dokuments status och auktoritet och att vederbörliga ekumeniska samråd äger rum.

Efter Kyrkomötets beslut med anledning av motionen ska vi återkomma med en redovisning.

 

 

Samrådsgrupp för gudstjänstlivet – Motion 3

Av Jan Erik Amilén den 18 August 2015 om: Barn och ungdomar, Dagens Frimodiga, EFS, Ekumenik, ELM, Frimodig Kyrka, Gudstjänst, Ideellt arbete, Levande församlingar, Svenska kyrkans identitet, Svenska kyrkans unga

Dan Sarkar skriver i en motion till Kyrkomötet 2015 om den negativa gudstjänsttrenden (att färre deltar i gudstjänsterna). Du kan ladda ner motionen här.

Ur motionens text citeras:

Svenska kyrkans gudstjänstfirande befinner sig i fritt fall. På 25 år har deltagandet i huvudgudstjänster mer än halverats. Hur ska Svenska kyrkan möta den utvecklingen?

Dans konstaterar att samtidigt som antalet besökare i gudstjänsten minskar så tillhör många av de trognaste gudstjänstfirarna någon eller några av de många inomkyrkliga rörelser som ofta är kritiska till (delar av) Svenska kyrkans utveckling. Flera av dessa högkyrkliga/lågkyrkliga/gammalkyrkliga/karismatiska grupper har dessutom ett starkt barn- och ungdomsarbete, ett uthålligt kyrkopolitiskt engagemang och goda internationella ekumeniska kontakter.

Ett av flera initiativ som behöver tas för att kurvorna skall kunna vändas måste vara att Svenska kyrkan tar initiativ till inomkyrklig ekumenik och inleder strategiska samtal med just de inomkyrkliga grupper som på många ställen bär upp gudstjänstlivet. Kyrkostyrelsen bör tillsätta en samrådsgrupp med uppgift att lyssna in synpunkter från företrädare för dessa grupper och sedan återkomma till kyrkomötet med rapport och om möjligt konstruktiva förslag om vad som kan, bör och behöver göras för att vända kurvorna.

Motionären föreslår Kyrkomötet besluta att Kyrkostyrelsen får i uppdrag att tillsätta en samrådsgrupp kring hur den negativa gudstjänsttrenden kan vändas och eventuellt återkomma till kyrkomötet med förslag.

Efter beslut i Kyrkomötet kommer vi att redovisa hur motionen blev behandlad.

 

 

Församlingsrådens och verksamhetsrådens uppgifter – Motion 2

Av Jan Erik Amilén den 18 August 2015 om: Arbetsmiljö, Dagens Frimodiga, Folkkyrka, Frimodig Kyrka, Gudstjänst, Ledarskap, Levande församlingar, Struktur, Svenska kyrkans identitet

Denna motion till Kyrkomötet 2015 av Berth Löndahl kan du ladda ner i sin helhet här. Ur motionen citeras valda delar i texten nedan.

Församlingsråden och verksamhetsrådens uppgifter har vuxit fram som en följd av genomförandet av Strukturutredningens förslag. Därmed har somligt i pastoratens ledning blivit oklart. Utöver begreppsförvirringen vad gäller församlingsherdar, lokalherdar, lokala arbetsledare osv, så finns det även inom en del pastorat, t.ex. i Malmö, inte bara Församlingsråd utan även verksamhetsråd eller motsvarande. Medan Församlingsråden regleras i Kyrkoordningen så finns inga motsvarande bestämmelser vad gäller verksamhetsrådens uppgifter. Dessas funktion är idag ytterligt oklar.

I stora pastorat finns en starkt centraliserad organisation, där all beslutsrätt endast finns hos kyrkofullmäktige, kyrkoråd och kyrkoherde. Bortsett från tillsättande av kyrkvärdar så har församlingsråd, verksamhetsråd eller lokal arbetsledare endast den beslutsrätt som delegeras till dem.

Utöver nämnda råd förekommer andra valda “råd”, vilket borde studeras.

Hur omfattande är förekomsten av andra “råd” i pastoraten än kyrkoråd och församlingsråd? Vilken funktion har i så fall dessa? Att utvidga församlingsrådens (och i förekommande fall verkssamhetsrådens) uppgifter och beslutsrätt till att också omfatta sådant som en tvingande delaktighet vid tillsättning av tjänster, inte minst lokal arbetsledare, vilka alternativ som skall användas i Kyrkohandboken m.m.

Motionen mynnar ut i fyra delförslag, att  Kyrkomötet skulle besluta att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utreda

1. omfattningen av verksamhetsråd eller motsvarande i Svenska kyrkans olika pastorat

2. vilka uppgifter som skall åligga dessa verksamhetsråd

3. en utvidgning av Församlingsrådens uppgifter i Kyrkoordningen

4. huruvida även verksamhetsråden bör finnas med i Kyrkoordningen och där ha klart angivna uppgifter

Till hösten kommer vi att redovisa hur Kyrkomötet väljer att besluta med anledning av Berth Löndahls funderingar.

 

 

 

Samtal med romersk-katolska kyrkan inför reformationsjubileet, Motion 2014:023

Av Jan Erik Amilén den 23 November 2014 om: Ekumenik, Kyrkomötet, Nattvarden, Svenska kyrkans identitet, Svenska kyrkans lära

Motionären är Dan Sarkar, ledamot för Frimodig kyrka från Lunds stift. Motionen kan du läsa här.

Ekumenikutskottet samlar svaret på Dans motion samt motion 3 i ett och samma betänkande. Även motion 3 handlar om relationen till romersk-katolska kyrkan. Båda motionerna avslås med motiveringen att ekumeniska samtal redan pågår. Ur motiveringen klipper vi:

Svenska kyrkans har ett s.k. öppet nattvardsbord dit alla döpta är välkomna, oavsett konfessionell tillhörighet. Den Romersk-katolska kyrkans nattvardssyn är en annan än Svenska kyrkans och en fråga för Romersk-katolska kyrkan. Den lutherska kyrkofamiljen finns i kontinuerlig dialog med Romersk-katolska kyrkan kring eukaristin/nattvarden och andra teologiska frågor där det finns olika syn. Utskottet anser att det vore kontraproduktivt för de ekumeniska relationerna nationellt och internationellt att approchera Stockholms katolska stift på det sätt som föreslås i Eu 2014:1 motion 2014:3.

Utskottet konstaterar att motionens intention och förslag till beslut i motion 2014:23 är uppfyllt i och med det dialogarbete mellan Svenska kyrkan och Stockholms katolska stift som pågår kontinuerligt. Utskottet understryker vikten av att Svenska kyrkan på nationell nivå stärker och utökar arbetet inför reformationsjubiléet 2017 samt säkerställer att detta arbete blir ekumeniskt förankrat. Kyrkostyrelsen bör även verka för att planeringen av reformationsjubiléet 2017 – av historiska skäl – förankras i det svenska samhället i stort.

Utifrån ovan förda resonemang föreslår utskottet att båda motionerna avslås.

Med glädje får vi (och inte minst Dan Sarkar) notera att utskottet och Kyrkomötet delar engagemanget för reformationsjubiléet 2017 (500 års-jubileum), genom formuleringen;

Utskottet understryker vikten av att Svenska kyrkan på nationell nivå stärker och utökar arbetet inför reformationsjubiléet 2017 samt säkerställer att detta arbete blir ekumeniskt förankrat. Kyrkostyrelsen bör även verka för att planeringen av reformationsjubiléet 2017 – av historiska skäl – förankras i det svenska samhället i stort.

Läs gärna hela Dan Sarkars motion för att fånga upp hans tankar om relationen till den största kristna kyrkofamiljen i världen, våra bröder och systrar i tron!

 

Lönepolicy för Svenska kyrkan, Motion 2014:044

Av Jan Erik Amilén den 23 November 2014 om: Arvoden, Efterföljelse, Kyrkomötet, Läronämnden, Organisation, Svenska kyrkans identitet

Löner är ett kärt (och svårt!) ämne att diskutera öppet i vårt samhälle idag. Berth Löndahl och Bertil Murray (den senare gruppledare för kyrkomötesgruppen för Frimodig kyrka) vågar! Och kan formulera det som på insändarplatser och i redaktionell text varit aktuellt under året nämligen: högre och högre löner.

I sin motion föreslår de att kyrkostyrelsen får i uppdrag att forma en lönepolicy. Goda argument ges:

Det finns skäl för relativt höga löner likaväl som återhållsamhet i löneutvecklingen. För att få kompetenta och välutbildade chefer krävs en relativt hög lönenivå men de höga lönerna tycks också vara en spegling av ett växande koncerntänkande inom Svenska kyrkan. Här finns en utmaning till dem som har ledande positioner: biskopar, kyrkoherdar, tjänstemän och kyrkoråd att inte bidra till en spiral där lönenivåerna ökar och löneskillnaderna blir större och större. En av följderna med Strukturutredningen och införandet av stora pastorat och församlingar är att högste chefen, ofta kallad ”superkyrkoherde”, är att likna vid den världsliga ordningens vd:ar och chefer med följden att lönen ska vara därefter. Kyrkans ordning kan inte och ska inte följa världens. Här utmanas vi att hindra och vända den utveckling som nu sker genom ett helhetsgrepp för lönenivåerna. ”Störst är den som tjänar mest” behöver förstås på kyrkans sätt, inte världens.

Men även varje anställd står inför en utmaning då även andra tjänster som t.ex. komministrar eller diakoner har förhållandevis höga löner. Var och en av oss som har anställning i Svenska kyrkan utmanas att förändra synen på våra löner. Kanske handlar det här om den klassiska frågan om grunden till att vara anställd inom Svenska kyrkan – som ett kall eller som en löneanställd, vilket i och för sig inte behöver innebära en motsättning men riskerar att göra det.

Med en lite överraskande formulering ger Läronämnden ett tydligt erkännande till problemet!

Läronämnden vill med anledning av motion 2014:44 framhålla att Svenska kyrkan bör ha en genomtänkt hållning i fråga om löneutveckling. En lönepolicy för Svenska kyrkan behöver ta hänsyn både till samhällets generella utveckling och till kyrkans profetiska uppdrag som har att särskilt hävda rättvisa och solidaritet.

Detta verkar ha givit ledning till Tillsyns- och uppdragsutskottet som visserligen föreslår att motionen avslås, men – och det bör observeras!, skickar med ett påpekande:

Utskottet anser att det i och för sig finns behov av en fördjupad reflektion kring lönebildningen inom Svenska kyrkan, men finner mot bakgrund av vad som anförts ovan ändå att motion 2014:44 ska avslås. Utskottet vill i sammanhanget dock uttrycka en förhoppning om att det kan initieras samtal mellan kyrkostyrelsen och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation rörande lönebildning.

Så kan också en motion behandlas. Avslag, förstås. Och samtidigt inser alla “problemet” och vi som läser kan se att frågan kommer att fortsatt vara aktuell!