Finns det någon teologi kring kyrkans byggnader?

Av Jan-Anders Ekelund 25 January 2012 om: Byggnader, Frimodig Kyrka, Struktur

Här följer ett smakprov på vad som sades under Frimodig kyrkas arbetsresa. Dan Sarkar hade i uppgift att reda ut hur vi skall ha det med byggnaderna, alltså våra kyrkor. Detta är det område i strukturutredningen där vi har svårast att ta ställning.

Här följer delar av Dans anförande:

Byggnaderna: Inkarnationen och strukturer för förvaltandet i Svenska kyrkan

Vi tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare.Gud skapat materien: ande och materia är inte fiender. Materien har samma gudomliga ursprung som själen. En kristen kan inte vara gnostiker – gnostiker menar att själen hålls bunden av materien och måste frälsas från materien. Materia är det andligas boning i den här världen: det andliga materialiseras – se sakramenten!
Vi tror ock på Jesus Kristus, Guds enfödde Son, vår Herre.Gud har blivit kött. Skapelsen är materiell, frälsningen är materiell: inte frälsning från det fysiska, utan det fysiska frälses. Himlen kommer hit. Våra kroppar är Kristi kropp och Andens tempel. Materien är viktig: den är föremål för Guds frälsningsgärning.

Två slutsatser:
Vi älskar materien. Vi fascineras av pyramider, katedraler, romanska kor och små kapell. Vi är stolta över våra kyrkliga byggnader. Vi erkänner dem som bärare av evangeliet till generationer av svenskar. Vi värnar vårt kulturarv och är beredda att ta ansvar för det. Vi hade varit fattigare, inte rikare, utan dem.
Vi dyrkar Skaparen, men inte det skapade. Gud blev kött, inte sten. Därför får stenarna stå tillbaka om de hindrar evangeliet att nå kött. Vårt uppdrag är Gudstjänst, Undervisning, Diakoni och Mission – och det bedriver vi i byggnader om det är det bästa (och det är det oftast i vårt klimat!), men vi är beredda att bli fattiga, överge, avsakralisera och ruinlägga även de vackraste kyrkobyggnaderna om de inte står i evangeliets tjänst längre. Vi gör det inte utan smärta, men utan tvekan. Materien är förgänglig, inte evig, och nöts ut, har sin tid.

Strukturutredningen citerar Västmannalagens kyrkobalk: ”Nu är kyrka börjad med grundval och lyktad upptill med huv; då skall kyrkan hava bol, som prästen kan bo på.”Sen äldsta kristna tid i vårt land har till kyrkan hört prästgård. Under 1900-talet kom församlingshemmen. Vi har sen tjänstebostadstvångets upplösning 1988 sett en prästgårdsdöd. Vi kommer att få se församlingshemsdöd. Kommer vi att få se kyrkodöd framöver?
På väg hit åkte jag buss med arkitekten Krister Wall, som anlitats för att göra ett pilotprojekt av Caroli nedlagda kyrka mitt i Malmö. Nobelstiftelsen pumpar in pengar – alltihop är kommersiellt företag. De lyder under kulturminneslagens kap 4: Varenda skruv skall godkännas. De vet inte vilka planerna är för kyrkan ännu. Det hela är fortfarande på experimentstadiet: Vad kan vi göra med en sån här byggnad? Känner jag sorg? Ja, men mer över att byggnaden inte längre behövs av Kyrkan mitt i Malmö än att det inte längre är en kyrkobyggnad. Nu får de av Gud skapade stenarna komma människor till glädje på annat sätt än som heligt hus.

Strukturutredningen föreslår som bekant stiftsförvaltning av alla kyrkobyggnader. Frimodig Kyrkas medlemma är kluvna i frågan. Centralisering bygger inte församling, samtidigt som något måste göras. Så vad gör vi?

(Fortsättning följer på Kyrkomötet i höst!)


Strövelstorps kyrka Lunds stift – bloggarens (JAE)dopkyrka