Hur skall Svenska kyrkan styras?

Av Jan-Anders Ekelund 12 May 2009 om: Frimodig Kyrka, Kyrkovalet 2009

En viktig fråga i kyrkovalet är partipolitiseringen i Svenska kyrkan. För Frimodig kyrka är det en självklarhet att ett trossamfund skall styras utan inblandning ifrån de politiska partierna som styr i samhället. Det är en självklarhet i hela världskristenheten, ja kanske med undantag för Kina……..

Men hur vill då Frimodig kyrka att Svenska kyrkan skall styras? Jag skall i några grova drag skissa på en tänkbar modell. Modellen måste naturligtvis förfinas rejält.

I församlingen samlas intresserade medlemmar i församlingshemmet/kyrkan efter högmässan och nominerar kandidater till ett direktvalt kyrkoråd. Man gör helt enkelt en valsedel med minst så många kandidater som skall sitta i kyrkorådet, helst betydligt fler. Namnen sätts upp i alfabetisk ordning. I valet får man sedan kryssa ett visst antal kandidater som man har förtroende för. Man har alltså ett renodlat personval.

Ifall man inte kan komma överrens om en gemensam lista, så får man ha olika listor som inte bygger på partipolitiska meningsskiljaktigheter utan baseras på olika teologisk syn. I dessa församlingar bli valet ett kombinerat person-gruppval.

I de övriga valen till samfällighet, stift och kyrkomöte utses dessa genom indirekta val. ”Olika teologiska grupperingar” fungerar som ”partier” för att skapa ett minoritetsskydd så att inte den största gruppen sopar helt rent. Än mer önskvärt skulle det vara ifall kontrakten i stiftsfullmäktige och stiften på kyrkomötet fungerar som de naturliga grupperingarna. Risken med det senare systemet är att den förhärskande teologiska inriktningen kommer att ta hem allt.

I alla stora folkrörelser, såsom idrottsrörelsen, är det självklart att man har ett indirekt valsystem.

I kyrkan är det naturligt att församlingen som är basen för all verksamhet väljer sina representanter i samfälligheten, stiftsfullmäktige och kyrkomötet. Det speglar väldigt väl kyrkans självförståelse.

Läs mer under Demokrati i valplattformen.

Men det absolut viktigaste för demokratin i Svenska kyrkan är att partipolitiseringen bryts. Inte så att inte politiker ifrån riksdagspartierna får delta i kyrkans arbete, men det kan inte vara rimligt att sekulära och religiöst neutrala partier skall styra i ett trossamfund. Det blir helt absurt att de politiska partierna är grunden för nomineringsarbetet, partimedlemmar som inte är medlemmar i Svenska kyrkan kan alltså bestämma över vilka som skall vara förtroendevalda i kyrkan.