Mission i Sverige: nio punkter av Dag

Av Jan-Anders Ekelund 2 June 2010 om: Frimodig Kyrka, Mission, Svenska kyrkans identitet

Kyrkans tidning rapporterar om ett stort missionsmöte i skotska Edinburgh till minne av världsmissionsmötet, som hölls här 1910.

Den kyrkliga statistiken pekar nedåt. Vad skall vi göra? Finns det någon som har visioner i Svenska kyrkan för att vända utvecklingen? En som är visionär är Dag Sandahl. Idag på sin blogg, presenterar han nio punkter för mission i Sverige under rubriken: Inte särskilt svårt

Läxan för mission i Sverige tar inte så lång tid att göra – för saken är rätt enkel. Vi vet vad som behövs och det är faktiskt möjligt att få mission att fungera. Missionsfältet finns ju på bekvämt gångavstånd. Det hette av de lågpresterande i början av 1980-talet att man inte kan organisera v’äckelse. Nej, den är Guds verk. Men man kan organisera för väckelse. Det har vi inte gjort. Så här kommer några punkter på temat “vad bör göras?”

1. Bygg levande, gudstjänstfirande församlingar. Det kräver prästers och kyrkoarbetares engagemang men folk drar folk och trängsel ger trivsel. Vi måste ha församlingar att evangelisera till. Annars är det emningslöst. Och till de levande församlingarna hör ett gudstjänstfolk som firar högmässa söndageligen.

2. Rusta lekfolket. Undervisning och själavård är de levande gudstjänsternas fortsättning. Det är fint att få vara kyrkokristen.

3. Använd alla gåvor som finns i församlingen. Om människor gäller “if you don’t use them, you’ll loose them.” Tänk i människor, alltså. Det gör Gud. Och detta är den viktiga majeutiska uppgiften för präster och diakoner i första hand. Mångsidighet hör till församlingens liv.

4. Stärk församlingens apologetiska kompetens. Lärjungar måste kunna ge skäl för sin tro – också i vår tid som dels präglas av en ny andlighet, dels av en ny ateism. Vi markerar både mot religionsväsende och nyenkel rationalism, vi som vet att Verkligheten själv stavas Kristus. Det behövs mer material – i tryck, i radio, i tv – för att förklara trons anspråk och få trons anstöt att hamna rätt. Lukas 1:1-4 ställer anspråket. Bluffar evangelisten?

5. Stärk på allt sätt prästernas kompetens, blås liv i deras nådegåva. Utan prästväckelse blir det ingen annan väckelse heller. I varje fall inte i denna kyrka. Markera prästämbetets centrum – gamla prästers levnadsberättelser visar att de tycker sig haft för lite tid för det verkligt viktiga. Skickliggör kyrkoarbetarna som lärare i församlingen.

6. Se till att alla kan vara stolta över sin församling – och över Svenska kyrka. Men se också till att det finns sammanhang som är störe än församlingens – stiftets gårdar som mötesplatser, resor för studier, retreater mm mm.

7. Gör genomkamningar på nationell nivå för att göra tron trolig. Idén om stora julhandboken (för kropp, själ och ande) i 3 miljoner ex var en idé om sådant arbete.Kyrkomötet ville inte. Ta plats i det offentliga rummet. Där hör tron hemma. “Det är viktigt att synas”, som det heter på Östrans annonsavdelning. Det borde vara värt ett dubbel brevporto varje år att finna missiologiska sökmotorer.

8. Slå vakt om interntionaliseringen – hur lever Kyrkan i mission på andra ställen? Varför växer soliga kyrkor medan andra befinner sig på reträtt? Ställ frågorna, sök svaren!

9. Ta på allvar itu med de svenskkyrkliga konfliktfrågorna. De är verkliga frågor som söker svar. Nu måste det arbetet till. Jag menar, vi förlorar människor som varit helhjärtat engagerade i Svenska kyrkan därför att de helt enkelt inte står ut längre med det som sker och ser att de inte får den omsorg de skulle kunnat räkna med. Och förlorar vi den sortens folk, varför ska vi tro att vi kan locka nya? De kommer att upptäcka precis detsamma om de tar tron på allvar