95 teser om kyrkovalet

Av Jan Erik Amilén den 5 February 2019

Texten är Sofia Lilly Jönssons. En tryckt version kan beställas genom Frimodig kyrka. Du kan ladda ner den tryckta versionen genom att klicka här.

 

95 teser om kyrkovalet

 

 

[Inledning.] När Martin Luther skrev sina 95 teser om avlatens innebörd gjorde han det ”av kärlek och med viljan att klargöra”, som ingressen lyder till hans kända dokument från 1517.

 

I samma anda skrev jag på Facebook efter valdagen 2017 ett antal teser om kyrkovalet, för att klargöra på vilket sätt kyrkovalet användes till att föra medlemmarna bakom ljuset när det gäller valets verkliga ärende.

 

Dessa 95 teser är en redigerad version av dessa Facebook-teser, skrivna av kärlek och med viljan att klargöra.

 

 

  1. Kyrkovalet är ett val där många medlemmar luras att rösta mot sina egna övertygelser om vad kyrkan ska vara.

 

  1. Många har invaggats i tron att kyrkovalet är ett val för eller emot ett visst politiskt parti.

 

  1. När Svenska kyrkan skildes från staten år 2000 och alltså inte längre var någon myndighet skrevs Lagen om Svenska kyrkan, som är en svensk ramlag, och samfundets egen Kyrkoordning för Svenska kyrkan, som är Svenska kyrkans regelverk.

 

  1. I förarbetena till lagen betonas att även om Svenska kyrkan enligt lag ska styras demokratiskt, så lämnas till samfundet självt att utarbeta på vilket sätt detta ska organiseras.

 

  1. ”Regleringen av Svenska kyrkans identitet och organisatoriska uppbyggnad måste samtidigt stämma överens med den syn på sig själv som Svenska kyrkan gett uttryck åt. Inom de ramar som lagen uppställer är det Svenska kyrkans sak att själv reglera sina angelägenheter.” (ur förarbetet till Lag om Svenska kyrkan)

 

  1. Det nuvarande systemet med kyrkoval på tre nivåer och partier som kan ställa upp i val (vilket inte sker i katolska kyrkan eller en moskéförening eller i Hammarbys supporterklubb eller i din bostadsrättsförening) är alltså inte alls hugget i sten.

 

  1. Redan innan lagen trädde i kraft poängterades alltså att regleringen är ”Svenska kyrkans sak” och att den måste ”stämma överens med Svenska kyrkans syn på sig själv”.

 

  1. Detta berättar aldrig försvarare för dagens kyrkovalsystem när de hänvisar till lagens skrivning om att ”Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka, som i samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en rikstäckande verksamhet”.

 

  1. Demokrati innehåller fler komponenter än en valdag vart fjärde år där medlemmen lämnar ifrån sig all sin beslutanderätt över kyrkan på personer den inte känner.

 

  1. Vidare: en syn på demokrati där 51 procent kör över de övriga 49 procenten går emot de ord som säger att de minsta ska bli de största och att den som vill bli först ska vara de andras tjänare.

 

  1. Varför behåller Svenska kyrkan då denna enligt många bisarra politiska organisationsstruktur, om det är ”Svenska kyrkans sak” att reglera ”sina angelägenheter”?

 

  1. Därför att bara medlemmarna kan reglera dessa angelägenheter och förändra styrelseskicket genom kyrkovalen.

 

  1. Medlemmarna förstår emellertid i mycket liten utsträckning att de röstar om Svenska kyrkans styrelseskick när de röstar i kyrkovalen.

 

  1. I stället förleds många av dem att rösta för att rösta på ett parti för att hålla ute ett annat.

 

  1. De båda partierna Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna utsåg inför kyrkovalet 2017 varandra till huvudmotståndare, vilket gavs stor uppmärksamhet i medierna.

 

  1. I den grupp väljare som regelbundet går till gudstjänst är stödet till Sverigedemokraterna enligt forskningen svagare än i befolkningen i sin helhet. (se Hagevi: Den svenska väljaren 2014, Gleerup)

 

  1. Väljarunderlaget i Svenska kyrkan är opinionsmässigt alltså inte likvärdigt med befolkningen i övrigt.

 

  1. Hotbilden att Sverigedemokraterna kommer att ta över kyrkan målas likväl i starka färger av partier och grupper i Svenska kyrkan och förmedlas av medierna, som inte förstår bättre.

 

  1. Detta är med andra ord ett hot som A) inte skulle existera om partier inte kunde ställa upp i kyrkovalet och B) är starkt överdrivet både när man ser till väljarunderlaget och till hur mandatfördelningen idag ser ut.

 

  1. Denna överdrivna hotbild mobiliserar både oroade väljare att gå till urnorna för att stoppa Sverigedemokraterna, och hoppfulla väljare gå dit för att stödja Sverigedemokraterna.

 

  1. 21. Efter kyrkovalet 2017 är Sverigedemokraterna fjärde största grupp i kyrkomötet.

 

  1. De politiska skiljelinjerna ryms inte inom höger-vänsterskalan på samma sätt i kyrkan som i den sekulära politiken.

 

  1. På en skala mellan polerna nationell och transnationell eller överstatlig, det vill säga det som i kyrkan kallas för världsvid, står Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Centern tillsammans längst ut på den nationella änden av skalan och Frimodig kyrka längst ut på den transnationella.

 

  1. Det ord som används för att beskriva denna kyrkliga skala är kyrkosyn.

 

  1. Kyrkosyn är det som avses i förarbetena till Lagen om Svenska kyrkan i skrivningen om ”den syn på sig själv som Svenska kyrkan gett uttryck åt”.

 

  1. Denna kyrkliga skala åskådliggör att det är kyrkosynen och inte det politiska innehållet som är potentiellt systemkritiskt i kyrkovalet eftersom partierna som deltar är eniga om att behålla partisystemet.

 

  1. Det bekännelsetrogna Frimodig kyrka är därmed med sin världsvida kyrkosyn utmanaren till det nuvarande politiska systemet i Svenska kyrkan.

 

  1. Hos dem som främst förstår kyrkan i politiskt ideologiska termer, finns som prästen Martin Landgren påpekat en kolonial tendens att se de bekännelsetrogna som ett exotiskt vildefolk som måste styras av upplysta utomstående.

 

  1. Tankefiguren går ut på att kyrkan i sig själv är konservativ och måste ledas av radikala krafter som uppstått och existerar utanför kyrkorna för att inte stanna upp eller gå bakåt.

 

  1. Kyrkomötets talman, Karin Perers (C), sa i en kommentar efter kyrkovalet 2017 om väljarna: ”– En strömning omfattar en mer bekännande kyrka där man för att duga ska vara tydligt troende och mer bibelkunnig, en annan strömning betonar det svenska i Svenska kyrkan och vill gå mot en mer nationalistisk kyrka och så den tredje strömningen, ett värn för vidareutveckling av den öppna solidariska folkkyrkan.”

 

  1. Men någon motsättning mellan bekännelse och öppenhet finns inte, utan detta är en politisk konfliktkonstruktion.

 

  1. I en situation där beslut om kyrkan fattas av personer som styrs av politiska ideologier, blir en bekännelsetrogen linje snarare en radikal motrörelse.

 

  1. Den koloniala tankefiguren om kyrkan upprätthålls på grund av politisk strategi, fördomar och okunskap.

 

  1. Jag påstår att många medlemmar i Svenska kyrkan vill att kyrkan ska vara öppen för alla oavsett tro och läggning och politiska åsikter, att den inte ska vara partipolitisk, att kyrkobyggnaden bokstavligen ska vara öppen, att det ska finnas lokal verksamhet i församlingen, en stark lokaldemokrati och subsidaritetsprincip i organisationen, en igenkännbar högmässa med kyrkkaffe i församlingshemmet, att kyrkan ska vara aktiv i social verksamhet och i flyktingarbete oavsett vilken religiös tillhörighet flyktingen/invandraren/migranten har, att kyrkan ska finnas för människor i kriser och glädje och vardag, förklara kristen tro och vara en bra partner i religionsdialog, skänka generöst till välgörande ändamål utan att skryta om det, ha en internationell prägel och inte protektionistisk svenskhet, vara en stark traditionsbärare med ett rikt och brett musikaliskt, liturgiskt och konstnärligt levande kulturarv.

 

  1. Jag påstår att samma medlemmar lurats att tro att Frimodig kyrka inte står för den kyrka som beskrivs i tes 33.

 

  1. Vad som i själva verket är en majoritetsuppfattning, beskrivs i kyrkovalrörelsen som en extremuppfattning.

 

  1. Detta sker för att de nuvarande makthavarna ska behålla makten.

 

  1. De kyrksamma finns i alla grupper, men i Frimodig kyrka finns bara kyrksamma.

 

  1. Kyrksamhet nedvärderas av valstrategiska skäl som någonting som går emot den öppna folkkyrkan.

 

  1. Det är som att säga att det är fel av Hammarbys supporterklubb att gå på fotboll, och att Hammarbys supporterklubb genom att själva gå mycket på fotboll är emot att andra går på fotboll ibland.

 

  1. Vidare: det finns i Sverige en utbredd föreställning om att folk som går i kyrkan måste vara lite koko.

 

  1. Föreställningen att folk som går i kyrkan är lite koko går ut på att man ska vara lagom kristen och inte tokkristen.

 

  1. Epitetet kvinnoprästmotståndare fungerar som en svartmålning av dem som menar att prästämbetet är reserverat för män, som är en tolkning av bekännelsen som vissa gör inom Frimodig kyrka, även om det också finns de som har en annan uppfattning.

 

  1. Koloniala tankefigurer hos dem som förstår kyrkan i politiskt ideologiska termer, valstrategiska skäl för att behålla makten, samt föreställningen om tokkristna som är lite koko bidrar sammantaget till att en svartmålning av de bekännelsetrogna i Frimodig kyrka är möjlig.

 

  1. Syftet med svartmålningen av Frimodig kyrka är emellertid inte skilda ställningstaganden i olika sakfrågor som ämbetsfrågan, eftersom besluten sker i majoritet och Frimodig kyrka utgör en liten minoritet, utan att Frimodig kyrkas kyrkosyn bara genom att sägas utmanar själva systemet.

 

  1. Syftet är att skrämma medlemmar från att lyssna på systemkritikerna.

 

  1. Frimodig kyrkas grupp i kyrkomötet är aktiv, reserverar sig och skriver motförslag och motioner i enlighet med lagens skrivning om Svenska kyrkan som en öppen folkkyrka.

 

  1. Socialdemokraterna är största gruppen i kyrkomötet, men skriver få motioner och debattartiklar om hur de vill använda mandatet som de fått från väljarna.

 

  1. Under skydd från narrativet om hotet från Sverigedemokraterna och kvinnoprästmotståndarna ställdes majoriteten av politiker under valrörelsen 2017 inte alls till svars i media för beslut som de har fattat under den mandatperiod som hade varit.

 

  1. Mobilisering av den stora gruppen väljare utan närmare insyn i kyrkan sker alltså i en tvåstegsraket: först målar Svenska kyrkans nuvarande makthavare upp en mörk hotbild om Sverigedemokraterna och Frimodig kyrka, som man sätter i samma ringhörna trots att de två grupperna på bärande punkter är diametralt motsatta varandra. Sedan vilseleds media och allmänhet att se rakt på den mörka hotbilden och glömma att ställa frågor till makten.

 

  1. Strålkastaren sätts därmed på ett konstruerat hot, inte på att ställa dem till svars som haft makten hittills.

 

  1. Så misskrediteras de som utmanar systemet.

 

  1. Så oskadliggör man kritik av det som Svenska kyrkans beslutande organ i själva verket sysslar med, man skyddar makten från insyn och diskussion, och de befintliga makthavarna behåller makten.

 

  1. Vidare: för att vända bort strålkastaren från den initierade kritiken sprider makten också propaganda om ”allt gott kyrkan gör”.

 

  1. Tanken är att medlemmarna ska tro att de som har makten idag både står för allt detta goda och att de säkrar demokratin från att övertas av mörka krafter.

 

  1. Under denna manöver har de som haft makten i Svenska kyrkan flyttat lokal församlingsdemokrati till en högre nivå, i praktiken stängt kyrkobyggnader som nästan aldrig längre används, minskat antalet gudstjänster på landsbygden och i städernas ytterområden, höjt lönerna för dem som tjänar mest, låtit doptalen och konfirmandtalen sjunka drastiskt, avskärmat sig från ekumenisk samsyn med den världsvida kyrkan, med mera.

 

  1. Frimodig kyrka var den enda grupp i kyrkomötet, tillsammans med enskilda ledamöter i andra grupper, som reserverade sig mot den utredning att centralisera församlingsstrukturen i Svenska kyrkan som hette ”Närhet och samverkan” men som har kallats för ”Stordrift och centralstyrning”.

 

  1. Bakom den scen som politiska ideologier slåss på vart fjärde år pågår en kyrkans verklighet.

 

  1. Kyrkovalrörelsen driver fram ett ideologiskt blomsterspråk som inte betyder någonting.

 

  1. Som präster frågat efter kyrkoval där kandidater som annars inte syns till i gudstjänsterna dyker upp på listorna och på valdagen: ”Är det en öppen kyrka de vill ha eller en tom?”.

 

  1. I en tid när många medlemmar saknar kunskap och insyn i kyrkan bidrar det nuvarande kyrkovalsystemet till mer förvirring och mindre kunskap.

 

  1. Det partipolitiska spelet i kyrkovalrörelsen är ett högt spel som innebär att politiska motståndare också får en väg till makten.

 

  1. Socialdemokraterna gick fram i kyrkovalet 2017 och sade sig vara nöjda med valresultatet, trots att Sverigedemokraterna genom deras organisatoriska och opinionsbildande försorg gått fram ännu mer och tagit sig in i Kyrkostyrelsen.

 

  1. Det politiska läget i Svenska kyrkans maktorgan tyder på att partierna också i nästa kyrkoval kommer att peka på hotet om ett fascistiskt maktövertagande, respektive hotet om ett socialistiskt.

 

  1. Samma retorik väntas alltså i nästa kyrkovalrörelse, och kyrkovalet därpå, och därpå, ända till denna strategi slutar att gynna partierna.

 

  1. Det är en strategi som går ut på att väljare ska välja det minst dåliga av två onda, som om kyrkovalet vore en folkomröstning om ett parti, som valet träffande beskrivits av ledarskribenten Petter Bergner.

 

  1. Medlemmar blir förnärmade när jag påstår att de ingår i detta spel.

 

  1. Medlemmar blir förnärmade när jag påstår att de luras att rösta mot sina egna övertygelser om vad kyrkan ska vara.

 

  1. Detta beror på två saker: människor gillar inte att kallas lurade, och de gillar inte att berövas sin barnatro på kyrkan.

 

  1. Svenskarna tror inte på Gud men många har en stark barnatro på Svenska kyrkan.

 

  1. Svenskarna tror på ljusen som de tänder i ljusbäraren och på familjegraven, på kören de sänder sina barn till, och de tror lite, men inte för mycket, på prästen som säger att Gud är kärlek.

 

  1. Luther talar i sina teser om de fattiga som en kyrkans skatt; Jesus säger att saliga är de fattiga i anden.

 

  1. Det är en bekännelsetrogen grundbult att dopet är givet av Guds nåd och att alla döpta utgör kyrkans kropp.

 

  1. Barnatron på kyrkan gör alltså inte den som inte tror till mindre viktig i kyrkans kropp än den kyrksamma troende, men när majoriteten av medlemmarna låter en barnatro vara utgångspunkt för hur de röstar utan att vara närmare insatta i verksamheten blir demokratin falsk.

 

  1. Maciej Zaremba skriver i sitt stora reportage om Svenska kyrkan 1999 att det inte är demokrati om de som aldrig uppsöker teatern fastställer repertoaren.

 

  1. Det kan tilläggas att det dessutom är skillnad på att besöka teatern som publik, och att ha insyn bakom kulisserna.

 

  1. Demokrati kräver kunskap. En barnatro bygger inte på kunskap, utan är ju tvärtom något man håller fast vid oavsett rationella argument.

 

  1. Medierna har ett uppdrag att ge kunskap om vad som sker bakom kulisserna i kyrkan.

 

  1. Människors barnatro på kyrkan hindrar dem från att se verkligheten i kyrkan.

 

  1. I slutändan kan barnatron vara just det som möjliggör att det människor vill att kyrkan ska vara motarbetas eller nedmonteras.

 

  1. I Svenska kyrkan upprätthålls systemfel i demokratins namn och med hjälp av många medlemmars barnatro på kyrkan.

 

  1. Om den enskilda medlemmen kände till att den används som en bricka i ett partipolitiskt spel om kyrkans framtid, som leder till att medlemmen i själva verket med sin röst går emot den traditionella kyrkosyn som hon själv har, så skulle den föredra att se sin kära sockenkyrka nedbrunnen till aska än bidra med sina pengar och sitt namn till att upprätthålla systemet.

 

  1. Svenska kyrkan ska vara en öppen folkkyrka, inte en skendemokrati för en liten elit politiker.

 

  1. Vidare: Gruppen kyrksamma väljare som går regelbundet i gudstjänst är i kraftig minoritet bland medlemmarna.

 

  1. Ju fler okunniga medlemmar som mobiliseras att rösta på ett parti mot ett annat, desto mindre väger de få kyrksammas röster på Frimodig kyrka.

 

  1. Inom detta parlamentariska kyrkovalsystem kan alltså kyrkovalsystemet inte ändras enligt förarbetet till Lagen om Svenska kyrkan som anger att det är ”Svenska kyrkans sak att själv reglera sina angelägenheter”.

 

  1. Det kan emellertid ändå inte finnas en framtid för en kyrkostruktur där 51 procent kör över de övriga 49 procenten, vilken grupp som än vore i majoritet, eftersom det går emot Jesu ord om att den minsta ska vara den största.

 

  1. Förändringen för Svenska kyrkan måste därför komma från ett annat håll.

 

  1. En frimodig kyrklig väg inuti detta system för en grupp eller en individ kan inte vara att vinna majoritet i kyrkomötet, utan att med sin minoritetsröst peka på systemfelet i styrmekanismen.

 

  1. Vidare: en kyrkovalrörelse kräver ett förenklat språk om saker som bör läras, diskuteras och vinnas insikt om snarare än beslutas och röstas om.

 

  1. Därför är den kristna kyrkan väsensskild från denna förment demokratiska organisation.

 

  1. Att möta dessa argument och funderingar med våld och inte ge svar, är att göra kyrkan till åtlöje för sina fiender och att göra de kristna olyckliga.

 

  1. Bort då med alla de profeter som säger till folket i Kristus, ”Frid, frid” där det inte finns någon frid.

 

  1. Välsignade är alla de profeter som säger till folket i Kristus, ”Kors, kors”, där det inte finns något kors.
  2. Uppmuntra de kristna att flitigt följa Kristus, deras huvud, genom straff, död och helveten…

 

  1. … och därmed att komma till himlen snarare genom många prövningar, än genom försäkran om fred.

 

 

 

 

 

 

Källor:

Magnus Hagevi: Den svenska väljaren 2014. Gleerups förlag.

 

Ur förarbetet till Lag om Svenska kyrkan, https://www.svenskakyrkan.se/km_2_97/km/skriv/helaskr9.htm

 

Petter Bergner: ”Det är ett kyrkoval och inte ett SD-val” (Östersunds-Posten, 14 september 2017)

 

Maciej Zaremba: Kyrkan & friheten: en debattbok om den fria Svenska kyrkan. Cordia 2000.

 

Martin Luther: 95 teser om avlatens innebörd.