Om katekesen

Av Jan Erik Amilén den 15 October 2019 om: Okategoriserade

Om någon ställer frågan om vilka böcker eller skrifter som haft störst inflytande på människors värderingar och värdegrund i vårt land, så hamnar Martin Luthers lilla katekes och Psalmboken i första rummet. Almanackan har också betytt mycket, men inte ifråga om värderingar, den hjälpte till att hålla ordning på dagar och tider. Psalmbok, katekes och almanackan, det var de enda böcker som fanns i de många hem fram till mitten på 1800-talet.

Martin Luthers lilla katekes skrevs 1529 och i förordet skriver han att den riktar sig till de olärda kyrkoherdarna och predikanterna och syftet var att den skulle hjälpa prästerna att undervisa om de viktigaste punkterna i kristen tro. Till svenska översattes katekesen troligen 1544, möjligen några år tidigare, och sedan dess har den utkommit i ett otal upplagor.

Katekesen har således en lång historia i vårt land och vår kyrka. Som bekant har den fem huvudstycken, och pedagogiskt är den ett exempel på hur det enkla samtidigt kan vara genialt. I utläggningen av de fem huvudstyckena, buden, trosbekännelsen, bönen, dopet och nattvarden tecknas konturerna av hur kristen tro ser ut och hur ett kristet liv ska levas. Upplägget är på inget sätt ett påhitt av Luther, utan liknande upplägg fanns och finns i olika katekeser. Går man till den tidiga kyrkan så hade den undervisning som gavs till dopkandidaterna sitt fokus i trosbekännelsen och bönen Fader vår. När vi kommer fram till medeltiden hade detta utvidgats till att omfatta även buden, Ave Maria och de sju sakramenten. 

Ordningsföljden mellan de olika momenten är intressant. Den medeltida ordningen – Fader vår, trons artiklar, buden, sakramenten, Ave Maria – motiverades med att bönen var kraftlös utan tron, och tron i sin tur var utan kraft om man inte höll budorden. Därför hade man ordningen: Fader vår, trons artiklar, buden. Luther placerar de olika momenten i en annan ordning. Hans motivering är att först måste människan lära känna sin sjukdom, synden, vilket sker genom buden. Sedan måste hon veta var hon ska finna läkedom och den anvisas hon i trons artiklar. Läkedomen skaffar hon sig genom bönen. Luthers placering påminner om det som senare har kommit att kallas nådens ordning: upplysningen genom lagen går före upplysningen genom evangelium.

I 1571 års kyrkoordning ålades prästerna att hålla särskilda katekespredikningar åtminstone under Advent och Fastetiden, och att stycken i katekesen också skulle tas upp i predikan. Till prästernas hjälp fanns stiftskatekeser och liknande skrifter. Sverige har sedan 1600-talet gärna velat centralisera och göra allt brokigt enhetligt – ett arv från Axel Oxenstierna – och så var det även med katekesen. Uppdraget gavs till ärkebiskopen Olaus Swebilius och 1689 utkom Swebilii katekesutläggning. Den skulle användas i de skolor som fanns, men framförallt vara en hjälp för prästerna när de predikade. Den kännetecknas av en moderat ortodoxi. Den finns numera utgiven av Johan Herbertsson, som också skrivit en inledning till katekesen (Universus Academis Press 2017).

Ett stycke in på 1700-talet börjar Swebilii katekesutläggning att utsättas för kritik från neologiskt och upplysningsfilosofiskt håll. Ärkebiskopen Jacob Axel Lindblom fick i uppdrag att revidera Swebilii katekes och denna bearbetede utgåva stadfästes 1810 och kom ut av trycket 1811. Lindbloms bearbetning av katekesen innebar främst att han mjukade upp dess ortodoxi. Ett exempel är hur arvsynden beskrivs.

Kritiken växte så småningom mot Lindbloms katekesutläggning. En kommitté tillsattes och 1878 kunde en ny katekesutläggning stadfästas av Konungen. Denna utveckling fick stor spridning och blev lärobok i skolor som sådan mitten av 1800-talet blev obligatoriska i varje socken. Men inte heller denna katekesutveckling undgick kritik. Från olika håll, arbetarrörelsen, frikyrkorörelsen med flera kritiserades katekesutvecklingen för att den var alltför luthersk och alltför dogmatisk. Man önskade i stället mera av Jesu enkla lära, som man uttryckte det, influerad av den framväxande liberalteologin. 1919, för hundra år sedan, togs Lilla katekesen bort som lärobok i skolorna.

Den senaste översättningen av Martin Luthers lilla katekes gjordes 2011 av Carl-Axel Aurelius och Margareta Brandby-Cöster på uppdrag av kyrkostyrelsen. Den kan laddas ner från Svenska kyrkans hemsida. 1878 års katekesutveckling har blivit språkligt moderniserad och utges hösten 2019 av Artos förlag. Det är prostarna Hakon Långström och Kjell Petersson som har reviderat språket i 1878 års utveckling. Hoppas nu att denna nyutgåva kan bli till hjälp i det stora arbete med undervisning och lärande som håller på att sättas igång av kyrkomötet.

Den som är i Stockholm den 31 oktober är välkommen till bokrelease i Storkyrkan kl 18.00. Där presenteras den nyutgivna katekesutvecklingen och det blir tillfälle till frågor och samtal.

Kjell Petersson

Vi som vill skapa små offentliga platser för stillhet

Av Jan Erik Amilén den 25 September 2019 om: Okategoriserade

På Facebook finns en nystartad grupp som jag tillsammans med en vän tog initiativet till. Den har fått det långa namnet ”Vi som vill skapa små, offentliga platser för stillhet”.  Gruppen fick snabbt ett hundratal medlemmar och många har delat med sig av både bilder och tankar. Gruppens syfte beskrivs så här:

Den här gruppen vill dela inspiration, kunnande och erfarenheter för att skapa små offentliga platser för stillhet. I Sverige saknar vi mestadels det som finns i många andra länder, vägkors, ikoner, Mariabilder etc som finns längs vägar och stigar. Inte heller längs nyanlagda pilgrimsleder är detta vanligt. I diskret form borde det vara möjligt att långsamt återintroducera det som fanns i landet före och ett tag efter den lutherska reformationen. Att även svenskar har behov av detta visar sig inte minst vid olyckor eller skjutningar med dödsfall då spontana minnesplatser skapas.

Denna grupp vill samla dem som ser samma behov och vill göra något konkret. Den är öppen på prov under resten av året och utvärderas sedan. Medlemmar är fria att bjuda in likatänkande men den är inte avsedd för en diskussion om för eller emot själva saken. Utgångspunkten för alla är att vi tror på idén, att vara en liten varsam gerilla burna av skönhet, sanning och godhet som grundläggande värden.

Tanken är alltså inte att vara i negativ mening provocerande. Inget upptrappande krig mellan den som hävdar si och den som invänder så. Inga stora iögonenfallande skyltar, inget ”Jesus lever” sprayat med färg på en klipphäll. Men som en hälsning från Gud till de ögon som söker.

För min egen del började det med en gammal tanke som förverkligades i somras. På den klippa dit jag under lång tid vandrat och satt mig för en stunds stillhet och reflektion fäste jag ett litet krucifix och en mariabild i lättmetall, båda av ett par centimeters storlek. Om tvåkomponentslimmet och de båda ”medaljongerna” överlever kyla och snö vet jag inte, men de har fått glädja mig denna sommar. Några liknande medaljonger har jag fäst längs vägen jag ofta vandrar. Men de syns som sagt antagligen bara av det sökande ögat.

När gruppen nu har delat erfarenheter har frågor kommit upp om vad som går att göra på egen tomtmark, t.ex. på murar eller kyrkogårdar. Någon församling har satt upp ett stort kors, en annan ett dito krucifix. Men fortfarande återstår så mycket. Kanske handlar det om att åter väcka liv i någon gammal pilgrimsplats, en Trefaldighetskälla t.ex. Kanske går det att samverka med kommun eller län för att sätta en förfallen plats i stånd igen. Kanske går det att söka eu-bidrag?

Hur länge fb-gruppen kommer att finnas kvar vet vi inte men under de få veckor den funnits har den kunnat ge viss glädje och inspiration. Välkommen att söka medlemskap så länge gruppen varar.

Bertil Murray

Motion 42: Tematiskt kyrkomöte 2021 om Jesus Kristus

Av Jan Erik Amilén den 23 August 2019 om: Okategoriserade

Ordet kyrka betyder Det som tillhör Herren. I själva begreppet Svenska kyrkan är således inbyggt att det är en organisation som tillhör Herren. Och ordet Herre i Nya Testamentet refererar nästan alltid till Jesus Kristus.

Om Jesus Kristus tycks det dock ha skett en förskjutning i förkunnelse och undervisning. Kyrkans existens utgår från det uppdrag och den kallelse som Jesus Kristus gett henne.

Det vore därför ett utmärkt och det mest centrala av alla teman för ett kyrkomöte att tala om och reflektera över vem Jesus Kristus är och vad det betyder för att vara kyrka i dag.

Förslag:

Kyrkomötet beslutar att det tematiska kyrkomötet 2021 ska ha som tema Jesus Kristus.

Motionen har undertecknats av Berth Löndahl, Leif Nordlander och Kjell O. Lejon.

Länk till motionen, klicka här.

Motion 41: Svenska kyrkans webbplats

Av Jan Erik Amilén den 23 August 2019 om: Okategoriserade

Ur motiveringen saxas valda delar:

Svenska kyrkans webbplats är [därför] av enorm vikt för den undervisning, den kunskap och den tro som den förmedlar. Webbplatsens trosundervisning om kristen tro bör inriktas på alla åldrar men med fokus på vuxna sökande.

Som webbplatsen i dag ser ut, så ger den väldigt mycket information om Svenska kyrkans organisation, om vad som händer i Svenska kyrkan, kontaktinformation osv. En av sökflikarna handlar även om Svenska kyrkans tro, en inte alltid särskilt munter läsning, men det är under den fliken som den egentliga troskunskapen och undervisning förmedlas. Ofta är emellertid texten på en alltför förenklad nivå, närmast motsvarande konfirmandåldern. Detta är en reaktion som vi undertecknare har mött upprepade gånger.

Mycket av den information som ges är alltför grund, torrt saklig och saknar entusiasm. Det krävs en bearbetning av det teologiska innehållet och den existentiella relevansen. Idéerna och möjligheterna för detta är många – vittnesbörd, fördjupning av de existentiella livsfrågorna, mässans innehåll, mer apologetisk frimodighet osv.

Svenska kyrkans webbplats behöver därför ges en översyn vad gäller teologiskt innehåll.

Förslag:

Kyrkomötet beslutar uppdra till Kyrkostyrelsen

– att tillsätta en grupp med teologisk bredd och kompetens för en översyn av Svenska kyrkans webbplats främst under fliken ”Om kristen tro”.

– att en sådan grupp även får som uppgift att arbeta med apologetik, till trons försvar, eventuellt som en bok.

Motionen har skrivits av Berth Löndahl, Kjell O. Lejon och Leif Nordlander,

Motion 40: Utredning om Svenska teologiska institutet, Jerusalem

Av Jan Erik Amilén den 23 August 2019 om: Okategoriserade

Motivering:

I dialogen mellan kristendom och judendom har Svenska teologiska institutet i Jerusalem (STI) haft en viktig roll alltsedan det grundades 1951. STI har varit en välkänd mötesplats för forskare, präster och många fler. Dess betydelse för att öka förståelsen mellan judendom och kristendom, för att tolka den gemensamma bibeltexten (Gamla Testamentet för kyrkans del) men också se den judiska bakgrunden i Nya testamentet kan inte överskattas. På STI har möten skett och teologiska diskussioner förts, kurser, konferenser och studiedagar anordnats för att främja relationen mellan kyrka och judendom.

Behovet av ett teologiskt institut som har till huvuduppgift att bekämpa antisemitism och att främja judisk-kristna relationer är om möjligt än större i dag, då vi ser en ökande antisemitism i såväl Sverige som i hela världen. I exempelvis Malmö har den blivit allvarlig och fått som följd att många som judar lämnat staden.

Det arbetet som funnits på STI måste fortsätta och fördjupas, vilket även debatten under det gångna året om STI:s framtid har visat. STI har i medierna uppmärksammats på olika sätt, inte minst utifrån att dels Jesper Svartvik, innehavare av Krister Stendahls professur i religionsteologi vid Lunds universitet och STI 2009-2018 har lämnat sin tjänst, dels utifrån avtalet och samarbetet med Lunds universitet. Trots många inlägg från såväl flera teologiskt väl meriterade personer (som förre direktorn vid STI, prof. Bo Johnson och biskop Biörn Fjärstedt) som svar från kyrkostyrelsens båda vice-ordföranden (17/1 och 24/5 2019) tycks ändå mycket vara oklart.

Vi menar därför att en oberoende utredning måste tillsättas med syfte att utvärdera STI:s samlade verksamhet. För att garantera utredningens opartiskhet måste den göras av en person utan koppling till Kyrkokansliet. Denne måste dessutom vara väl insatt i forskningsområdet judisk-kristna relationer. Utredningen behöver även undersöka huruvida de utfästelser som Kyrkostyrelsens båda vice-ordförande har gjort i sina svar i Kyrkans Tidning förverkligas, då de skriver att ”vi vill återigen försäkra … om att inriktningen står fast – den judisk-kristna dialogen vid STI är lika levande som tidigare”.

För att klargöra uppdraget på längre sikt behövs även en förslagsvis femårig strategisk plan som tydliggör hur judisk-kristna relationer i Svenska kyrkan ska fördjupas, såväl på STI som i övriga sammanhang.

Samtalsdokumentet Guds vägar har tagits fram men behöver göras känt än mer. Därför krävs det en förnyad insats under de kommande åren för att Guds vägar ska bli känt, läst och omsatt i praktiken på alla nivåer i Svenska kyrkan.

STI:s betydelsen för undervisningen i Svenska kyrkan om judendomen, om det gemensamma arvet i Skriften och dialogen med judendomen är mycket stor. STI är både en plats för dialog och för undervisning av dem som har att undervisa.

Förslag till beslut:

  1. att kyrkomötet beslutar att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att tillsätta en oberoende utredning vars syfte är att utvärdera Svenska teologiska institutets samlade verksamhet. För att garantera utredningens opartiskhet måste den göras av en person utan koppling till Kyrkokansliet. Denne måste även vara väl insatt i forskningsområdet judisk-kristna relationer.
  1. att kyrkomötet ger kyrkostyrelsen i uppdrag att ta fram en femårig strategisk plan som tydliggör hur judisk-kristna relationer i Svenska kyrkan kan fördjupas.
  1. att kyrkomötet ger kyrkostyrelsen i uppdrag att precisera hur samtalsdokumentet Guds vägar under de kommande fem åren ska bli känt, läst och omsatt i praktiken på alla nivåer i Svenska kyrkan

Motionen har skrivits av Berth Löndahl (FK), Leif Nordenstorm (FiSK), Leif Nordlander (FK), Anders Roos (POSK) och Håkan Sunnliden (FK)

Motion 39: Forskning om kristologin bland Svenska kyrkans präster

Av Jan Erik Amilén den 23 August 2019 om: Okategoriserade

I motionens motivering läser vi bl.a.:

Som ett par yngre teologer har visat (Frida Mannerfelt och Clara Nystrand Kyrkans Tidning 3/1 2019) så har nåden i Kristus blivit alltmer frånvarande i flertalet predikningar. Predikans innehåll har sekulariserats till att bli mer av inlägg i den humanistiska debatten, av allmänmänsklig tröst och reflektion, än av att handla om Gud, evangeliet och nåden i Kristus. Det finns anledning att anta att i detta göms även en förändring i synen på Jesus Kristus, som tycks ha fått en mer undanskymd plats i förkunnelse och undervisning.

Årets kyrkomöte är tematiskt med fokus på undervisning. Det gör frågan om hur tron och undervisningen om Jesus Kristus ser ut bland dem som ansvarar för konfirmandundervisning, bibelstudier osv, desto mer angelägen att utforska.

Det vore därför av stort värde att det görs en forskningsinsats kring de här frågorna. Hur ser Svenska kyrkans präster på Jesus Kristus? Hur ser det ut i undervisning och förkunnelse? Hur förhåller sig detta till den apostoliska och nicenska trosbekännelsen formuleringar om Jesus, till kyrkofäderna och reformatorerna?

Förslag:

Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att initiera ett forskningsuppdrag om hur Svenska kyrkans präster i dag ser på de kristologiska frågorna

Motionen har skrivits av Berth Löndahl, Kjell O. Lejon och Leif Nordlander.

Länk till motionen, klicka här.

Motion 35: Förnyat bruk av Lilla katekesen

Av Jan Erik Amilén den 23 August 2019 om: Okategoriserade

Fredrik Sidenvall noterar i sin motion att Lilla katekesen, med bl.a. motivering i den tidens pedagogiska ideal, fallit bort som undervisningsmaterial.

Senare och annan forskning har lärt oss mer om hjärnans funktioner. Olika forskare citeras, bl.a. Martin Ingvar:

Professor Martin Ingvar har bland annat i uppsatsen Inte avpassad för hjärnan ( se Kunskapssynen och pedagogiken, Dialogos, 2018, ss. 115-146) kritiserat den svenska skolan för att inte ta till sig rön från forskningen om hur den mänskliga hjärna fungerar. Han redogör för den s k inlärningsparadoxen och hur den ska hanteras. Inlärningsparadoxen säger oss att vi endast kan lära oss det vi redan kan. Ny information uppfattar hjärna som hot som stressar arbetsminnet, vilket omöjliggör inlärning. Ingvar pekar på två vägar att komma runt denna spärr: lärare som är kunniga och varmhjärtade i sitt ledarskap så att anknytning främjas och en top-down undervisning där grundläggande begrepp förmedlas och lärs in. När ett barn, en elev, har tillgodogjort sig de grundläggande kunskaperna och färdigheterna och kan orientera sig vinner det friheten att, med bibehållen känsla av sammanhang, självständigt utforska det större materialet. De här insikterna är direkt tillämpbara på lilla katekesen som en grundläggande  top-down kunskap som ger möjligheter för den enskilde att förhållande till Bibeln, till gudstjänsten och livserfarenheten i stort bilda sig en bottom-up kunskap.

Förslag till beslut:

Kyrkomötet beslutar att

  1. Uppdra till kyrkostyrelsen till Skolledningen för Svenska kyrkans utbildningsinstitut att i enlighet med luthersk tradition och med ledning av rön från aktuell utbildningsvetenskap verka för att Lilla katekesens innehåll och inre sammanhang och hur detta kan förmedlas på ett åldersanspassat sätt förs in institutets studieprogram

  2. Uppdra till kyrkostyrelsens att i samverkan med biskopsmötet verka för att bruket av Lilla katekesens för alla åldrar förnyas i Svenska kyrkans församling.

  3. Uppdra till kyrkostyrelsen att tillsätta en kateketisk pedagogisk kommitté där både dogmatisk kunniga teologer, erfarna präster och församlingspedagoger, samt företrädare för utbildningsvetenskap och neurologi finns med. En sådan kommitté skulle ha uppdrag att inventera internationellt material kring och bruka av Lilla katekesen, utveckla pedagogiskt material för alla åldrar och ställa det till stiftens och församlingarnas och de lutherska skolornas tjänst.

Länk till motionen, klicka här.

 

Motion 34: Erfarenhetsbank för vuxenkonfirmation

Av Jan Erik Amilén den 23 August 2019 om: Okategoriserade

“Andelen tonåringar som konfirmeras har minskat stadigt de senaste decennierna. 1970 konfirmerades drygt 80 procent av alla 15-åringar. Femtio år senare är andelen nere i cirka 25 procent. Fram till de ansträngningar som görs för att locka fler ungdomar att gå och läsa borde läggas en medveten strävan att nå dem som missade chansen i tonåren men som bär på en längtan att få veta mer om vad kristen tron innebär för att ta steget att bekräfta sitt dop.

I 15-årsåldern är kamrattrycket viktigt, ibland helt avgörande. När konfirmationsläsning blivit det ovanliga, inte det normala, i klassen är det lätt att också den som egentligen är intresserad tackar nej för att inte avvika. Fem – tio år senare är livssituationen en annan.” (Citat ur motionen)

Förslag:

Kyrkomötet beslutar att

uppdra åt kyrkostyrelsen att utreda hur goda idéer och erfarenheter av vuxenkonfirmation kan samlas i en kunskaps- och inspirationsbank i syfte att uppmuntra fler församlingar att starta sådan undervisning

Motionen har undertecknats av Elisabeth Sandlund, Kjell O. Lejon och Leif Nordlander.

Länk till motionen, klicka här.

Motion 33: Alphakurser i Svenska kyrkan

Av Jan Erik Amilén den 23 August 2019 om: Okategoriserade

Kunskaper i kristen tro är ofta låg. Detta motiverar till att rekommendera Alpha och liknande som kursmaterial.

“Vad som behövs är beprövade och väl fungerande verktyg. Alpha är ett sådant. Konceptet är utvecklat av Svenska kyrkans systerkyrka i Storbritannien och har använts och förfinats under trettio år. Materialet har översatts till 112 språk och används över hela världen i snart sagt alla kristna samfund.

Alpha bygger på tydlig och klar undervisning i den kristna trons grunder med fokus på det som förenar kristna, inte det som skiljer, parat med fri och öppen diskussion där alla frågor får ställas för att stötas och blötas av deltagarna. Verksamheten är tydligt kopplat till den lokala församlingen men kan, där så är lämpligt, bedrivas i ett ekumeniskt samarbete mellan flera församlingar på en och samma ort. Inget hindrar att det kursmaterial som är gemensamt för alla kyrkor över hela världen kompletteras med information och undervisning om vad som är specifikt för Svenska kyrkans tro och lära.

Alpha togs till Sverige av Svenska kyrkan, där Kummelby i Sollentuna församling blev ett nav. Ändå har konceptet med jämna mellanrum ifrågasatts, vilket sannolikt bidragit till att antalet församlingar i Svenska kyrkan som använder sig av Alpha fortfarande är blygsamt. Ett uttalande från Svenska kyrkans nationella nivå om att Alpha är en – men självfallet inte den enda – metoden att undervisa vuxna i kristen tro skulle kunna få fler att våga testa.” (Citat från motionens motivering).

Förslag:

Kyrkomötet beslutar att

uppdra åt kyrkostyrelsen att i lämplig form göra ett uttalande med innebörd att Alphakurser är en beprövad och bra metod att undervisa vuxna om kristen tro, väl förenlig med Svenska kyrkans tro och lära

att från och med 2020 års budget avsätta en miljon kronor som årligt stöd till Alpha Sverige

Motionen har undertecknats av Elisabeth Sandlund, Stefan Aro, Kjell O. Lejon och Leif Nordlander.

Motion 32: Utbildning för journalister i kristen tro

Av Jan Erik Amilén den 23 August 2019 om: Okategoriserade

Ur motiveringen:

Den fortgående sekulariseringen i Sverige har lett till att kunskaperna om kristen tro tunnats ut, särskilt hos yngre generationer. Detta gäller även landets journalistkår. Samtidigt är det tydligt att religion i allmänhet och kristen tro i synnerhet har återkommit som ett viktigt tema i medierna. Avsaknaden av grundläggande kunskaper på detta område är påtaglig och till förfång för en saklig behandling av ämnesområdet i medier av olika slag. […]

En grundkurs i kristen tro, som också avser att spegla den rika mångfalden i uppfattningar inom kyrkan och ge ekumeniska utblickar, kan förslagsvis utformas i samarbete med någon av Svenska kyrkans folkhögskolor, Johannelunds teologiska högskola och/eller mediebranschens utbildningsinstitut Fojo.

Förslag:

Uppdra åt kyrkostyrelsen att utreda formerna för en grundkurs i kristen tro för journalister

Motionen har undertecknats av Elisabeth Sandlund, David Castor, Kjell O. Lejon och Berth Löndahl.

Länk till motionen, klicka här.

Läs fler blogginlägg i Bloggarkivet …