Valplattform för Frimodig kyrka

Av admin den 7 November 2012

Antagen på årsmötet den 20 april 2013. Du kan också ladda ner valplattformen som PDF här. Du kan också ladda ner valplattformen som Word-fil här.

Våga vara kyrka

Frimodig kyrka vill att bekännelsen till Jesus som Kyrkans Herre, skall vara tydlig i Svenska kyrkan. Portalparagrafen (1 kap. 1§) i kyrkoordningen, som kyrkomötet enhälligt beslutat om, uttrycker denna bekännelse.

”Syftet är att människor skall komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas.”

Självklart skall vår kyrka, precis som andra trossamfund, styras utan inblandning av politiska partier. Frimodig kyrka önskar att Svenska kyrkan åter skall bli frimodig med en ökad kärlek till och förtroende för Ordet. Detta visar sig i omsorg om och öppenhet mot människor, ansvarstagande för skapelsen och iver att föra allt fler till en levande relation med Jesus Kristus.

Kyrkans uppdrag: gudstjänst, undervisning, diakoni och mission

Gudstjänsten – trons kraftkälla

Frimodig kyrka vill sätta gudstjänsten i centrum av allt arbete i Svenska kyrkan. Gudstjänsten är utgångspunkten för Kyrkans liv. Vi tror att gudstjänsten, med fokus på Ordet och sakramenten, uttrycker både himmelsk närvaro och jordisk förankring. Allt församlingsbygge skall därför utgå från den gudstjänstfirande gemenskapen. Gudstjänsten har ett värde oavsett antalet deltagare. Frimodig kyrka anser också att gudstjänsten är den naturliga rekryteringsmiljön för alla kyrkoarbetare.

Undervisning – trons växtplats

Undervisning har alltid varit en viktig uppgift för Kyrkan. Frimodig kyrka vill att undervisningen skall prioriteras i församlingslivet. Svenska kyrkan har ett ansvar för att sakligt och ärligt presentera den kristna tron. Frimodig kyrka menar att det är av stor vikt att den kristna tron levandegörs på nytt för varje generation. Dop- och konfirmationsundervisning, söndagsskola, Alphakurser och bibelstudiegrupper är arbetsformer som bör tas till vara och utvecklas. I mötet med det omgivande samhället – inte minst i skolmiljöer – behöver Svenska kyrkan utveckla funktionella metoder för att presentera den kristna tron på ett trovärdigt och inspirerande sätt. Utbildning i den kristna tron för anställda och förtroendevalda behöver också prioriteras. Dessutom måste predikans undervisande roll lyftas fram starkare än idag. Meningsfulla möten med företrädare för andra religioner förutsätter att man har tydlig hemvist i den egna tron. Svenska kyrkan får inte dölja för människor de rika skatter som den kristna tron innehåller. Frimodig kyrka vill att Svenska kyrkan frimodigt skall dela med sig av evangeliet och föra vidare det hon själv fått ta emot.

Diakoni – trons händer

Diakonin syftar till att stötta de svagaste i samhället och hävda människors lika och okränkbara värde. Ekonomiska neddragningar med utslagning, arbetslöshet, hög sjukfrånvaro och splittrade familjer som följd har lett till stegrade behov av mänsklig omsorg. En överdriven fokusering på konsumtion och personlig framgång har fått många att känna sig misslyckade och utanför. Frimodig kyrka vill därför arbeta för att stärka det diakonala arbetet och öka den diakonala medvetenheten i Svenska kyrkan. Invandrarfientligheten breder ut sig i Sverige. Vi är som kristna skyldiga att hjälpa och stötta invandrare och flyktingar. Frimodig kyrka stöder Svenska kyrkans ledning, då den aktivt och kraftfullt tar avstånd ifrån invandrarfientliga krafter i samhället.

Svenska kyrkan har ett omfattande internationellt engagemang med flera hundra samarbetspartners runt omkring i världen. Till Svenska kyrkans ansvar hör självklart att stödja kristna runt jorden som förföljs för sin tro. Frimodig kyrka vill också att den internationella diakonin ska prioritera områden som är till hjälp för de allra mest utsatta, genom att hitta goda former att stödja t ex rättvis handel, småskalighet, kvinnoprojekt och mikrofinanser.

Mission – trons multiplicering

Mission är Jesus eget uppdrag till sin Kyrka i alla tider. Uppdraget, som aldrig kan väljas bort, gäller både i Sverige och utomlands. Fortfarande är det många människor över hela världen som inte hört evangeliet. Tyvärr har Svenska kyrkan på senare år kraftigt tonat ned sitt internationella missionsarbete. Frimodig kyrka vill att Svenska kyrkan på nytt sänder ut missionärer för att dela med sig av den kristna berättelsen, som liv och verklighet. Sanningsanspråket i kristen tro får inte sättas på undantag, vilket inte hindrar att vi alltid bör möta människor av annan tro med respekt. All mission förutsätter att man ser hela människans behov. Frimodig kyrka tror att en kyrka utan verklig mission är en tynande kyrka.

På senare år har vi fått vara med om hur missionärer nu i större utsträckning sänds hit till oss, från länder som traditionellt sett varit mottagare av ”vår” mission. Denna ”mission-i-retur” bör vi vara tacksamma över. Den torde kunna lära oss något viktigt om ödmjukhet, om viktiga ingredienser i tron som vi kanske, i vårt materiella välstånd, glömt bort.

Kyrkans organisation

Församlingen – trons hem

Frimodig kyrka vill att övertygelsen om församlingen som Svenska kyrkans bas ska avspeglas i alla kyrkliga beslut. En huvuduppgift blir därför att bygga levande församlingar där människor kan komma till tro på Jesus och växa som kristna. Församlingen skall ta andligt sökande på allvar och ge människor möjligheter att fördjupas i sin tro. Församlingen måste få präglas mer av andligt liv än av byråkratiskt krångel. Församlingen är också viktig för att skapa gemenskap mellan människor. Detta sker i allt från den stora gemenskapen i gudstjänsten till den lilla gemenskapen i smågrupper. En ökad delaktighet, med stora inslag av ideellt arbete, ökar också gemenskapen i församlingarna.

Lösningen på problemet med övertaliga kyrkor är inte i första hand utförsäljning, utan att se till att de fylls av liv och gudstjänst. Frimodig kyrka önskar se en frimodig tro i Svenska kyrkan, så att tomma kyrkor kan fyllas på nytt! Många församlingar består av flera socknar, kyrkcentrum eller distrikt. Där dessa har bärkraft genom människor som samlas i gudstjänst, undervisning, diakoni och mission bör de omvandlas till egna församlingar.

Demokrati

Nomineringarna till de kyrkliga valen sköts idag i stor utsträckning av de politiska partierna. Konsekvensen av detta är att människor som inte är medlemmar i Svenska kyrkan kan delta i nomineringsarbetet. Det är obegripligt att de politiska partierna fortfarande styr Svenska kyrkan, när det numera anses självklart att kyrkan skall vara skild från staten. Det finns knappast någon motsvarighet i något annat kristet trossamfund i hela världen. Frimodig kyrka anser att Svenska kyrkan, med integritet och utifrån sin bekännelse, måste kunna fatta oberoende beslut, utan inblandning ifrån de politiska partier som styr i samhället.  En förutsättning för att säkerställa demokratin i Svenska kyrkan är därför att partipolitiseringen upphör.

En kristen församling innebär att kristna församlas till gudstjänst, bön och delande. Församlingen ska självklart råda över vilka som är dess företrädare. Vi vill ändra beslutet från kyrkomötets majoritet att frånta församlingen rätten att själv utse sina förtroendevalda. Direktval till församlingen är en självklarhet för Frimodig kyrka. Frimodig kyrka önskar införa obligatoriska församlingsmöten där den gudstjänstfirande församlingen och de ideellt arbetande kan få göra sina röster hörda.

Församlingstillhörighet

Frimodig kyrka arbetar för att det skall bli möjligt för den enskilde att välja vilken församling han eller hon vill tillhöra. Svenska kyrkan är indelad i territorialförsamlingar, vilket innebär att man automatiskt tillhör den församling där man bor. Det är dock inte säkert att den enskilde i sin territorialförsamling hittar en god gemenskap och ges möjlighet att fördjupas i tron. Därför har det i praktiken blivit så att många söker sig till en annan församling än den där de bor. Frimodig kyrka menar att det lätt går att hitta en struktur, som kompletterar den territoriella församlingsprincipen med en frihet för individen att tillhöra en annan församling än den där man är bosatt. En sådan möjlighet, att tillhöra en annan församling, får dock inte medföra att Svenska kyrkan försummar sitt uppdrag att föra ut evangelium till hela svenska folket.

Församlings- och pastoratssammanläggningar

De senaste åren har vi sett många församlingssammanläggningar; 2012 har vi 700 färre församlingar jämfört med år 2000.  Detta kan, i kombination med strukturutredningens reform som innebär att många jättelika pastorat kommer att bildas, inte resultera i något annat än att avståndet till den enskilda människan ökar. Det är både ett demokratiskt och ett pastoralt problem. Beslutsfattandet kommer allt längre bort från det lilla sammanhanget; det enda rätta vore att ha direktval till församlingen (istället för till den större enheten, pastoratet). Vidare blir kyrkoherdens traditionella roll som herde för en hjord alltmer omöjlig att realisera. Dessutom frångår man en viktig princip: att församlingen skall konstitueras av att man firar söndaglig gudstjänst. En bättre väg än sammanläggningar av församlingar är att samverka kring skilda administrativa frågor där förvaltningen blivit för betungande för den enskilda församlingen.

Frimodig kyrka är emot den stordrift av församlingsverksamheten som vi nu ser tydliga tendenser till. I stället bör Svenska kyrkan utnyttja sina olika idéburna rörelser för att församlingarna skall kunna fortsätta att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Modellen med samverkans- och samarbetsavtal mellan den lokala församlingen och EFS bör ligga till grund för liknande avtal med andra inomkyrkliga rörelser. På så sätt skulle det folkliga inflytandet stärkas och Svenska kyrkan finna vägar att fördjupa sin identitet som verklig folkkyrka.

Personalen – med tro som yrke

Frimodig kyrka anser att Svenska kyrkan bör vara en föregångare i samhället när det gäller god arbetsmiljö. Svenska kyrkan är flitigt anmäld till Arbetsmiljöverket på grund av konflikter i församlingarna, ofta mellan förtroendevalda och anställda. Problemen beror bl.a. på otydligt ledarskap, avsaknad av gemensamma mål och bristande arbetsledningskompetens. Frimodig kyrka menar att Svenska kyrkan behöver en personalpolitik som tar till vara de anställdas gåvor och kreativitet. Omsorg skall visas alla anställda oavsett arbetsuppgift och befattning. Utbildning skall ges de förtroendevalda i arbetsrätt och personalansvar. Det är inte rimligt att ett stort antal präster och andra anställda tvingas lämna sina anställningar i förtid. Frimodig kyrka vill att stiften skall få arbetsgivaransvaret för präster och diakoner, samt att kyrkoherdens och kyrkorådets olika roller i församlingen görs tydligare.

Frimodig kyrka anser också att det är viktigt med en rättfärdig lönepolitik inom Svenska kyrkan. Lönen måste sättas bl.a. utifrån ansvar och utbildningarnas längd. Idag är löneskillnaderna markanta inom vigningstjänsten mellan präst och diakon liksom mellan kyrkoherdar och komministrar. Lönefrågan är självskrivet en förhandlingsfråga, där lönesättningen sker i en uppgörelse mellan arbetsgivare och anställda. Samtidigt försvagar oskäliga och orättvisa löneskillnader Svenska kyrkans trovärdighet, när hon talar om solidaritet och rättvisa. Frimodig kyrka vill därför utreda skälen till löneskillnader mellan könen, mellan de båda vigningsuppdragen präst och diakon och mellan komministrar och kyrkoherdar, samt arbeta fram en handlingsplan för att motverka lönediskriminering inom och mellan de båda delarna av vigningstjänsten.

Ekonomi – viktigt, men inte viktigast

Allt pekar på att Svenska kyrkan i framtiden kommer att få en försämrad ekonomi och det är därför viktigt att vi, redan nu, börjar planera för detta. Den nationella nivån och stiften är nödvändiga resurser i detta arbete, men arbetet måste framförallt göras ute i församlingarna, och bör växa fram underifrån. Vi vet inte hur länge Skatteverket är beredda att samla in kyrkoavgiften. Därför är det viktigt att Svenska kyrkan tar fram alternativa sätt att kunna finansiera verksamheten, t.ex. genom gåvor, kollekter och bidrag.

Varje församlings egenart skall tas på största allvar. Frimodig kyrka ser som ett viktigt steg på vägen att arvodena till de förtroendevalda avskaffas. Att vara förtroendevald är en gåva med vilken man tjänar församlingen, precis som söndagsskoleläraren eller gudstjänstvärden. Svenska kyrkan måste lämna det kyrkokommunala tänkandet och inse att man nu verkar inom den frivilliga sektorn i samhället. Lekfolket är en ovärderlig, om än hittills delvis outnyttjad, resurs i allt kyrkans arbete. Fler uppgifter i församlingarna kommer framöver att utföras som ideellt arbete. Detta innebär dock inte att vi kan vara utan anställda. De anställda är oumbärliga inspiratörer och organisatörer för de ideellt arbetande. Frimodig kyrka anser att de begränsade resurserna skall satsas framför allt på kärnan i kyrkans uppdrag, alltså gudstjänstfirande (inklusive kyrkliga handlingar), undervisning samt utövande av diakoni och mission. Verksamhet som ligger utanför detta måste vi vara beredda att skala bort.

Det finns förslag från olika håll om att ett tak för kyrkoavgiften skall införas för de medlemmar som har högst inkomster. Frimodig kyrka menar att en mer angelägen åtgärd är att ingen skall behöva avstå medlemskap på grund av knappa ekonomiska resurser. Vi föreslår därför att de kyrkomedlemmar som har de lägsta inkomsterna skall kunna befrias från kyrkoavgiften. Det är ett sätt för Svenska kyrkan att i praktisk handling visa solidaritet.

Frimodig kyrkas övriga profilfrågor

Barn och ungdomar – trons framtid och nu

Frimodig kyrka anser att arbetet bland barn och ungdomar måste ha hög prioritet. Kyrkans framtid hänger på om den yngre generationen lär känna Jesus. Kyrkan har en skyldighet att bedriva dopundervisning utifrån Jesu egna ord. Här fyller även de kristna förskolorna en viktig uppgift. Det finns flera ungdomsorganisationer inom Svenska kyrkan förutom Svenska kyrkans unga, exempelvis Salt, Credo, Ungdoms-Oas och ELU. Frimodig kyrka vill att även dessa bör få bidrag och kollekter ifrån rikskyrkan och stiften. Det är viktigt att arbetet bland barn och ungdom präglas såväl av tydlig biblisk förankring som av öppenhet för de ungas perspektiv. Kyrkans huvuduppgift bland barn och ungdomar kan aldrig vara att bedriva demokratisk fostran. Huvuduppgiften är att den yngre generationen lär känna Jesus som sin frälsare och att förbereda dem för ett trovärdigt kristet liv.

Konfirmationsarbetet har alltid varit en viktig del av Svenska kyrkans arbete. Frimodig kyrka vill att hela kyrkan även fortsättningsvis skall prioritera detta arbete.

Skapelsen, tro och förvaltarskap

Gud, som skapat världen och allt den rymmer, har också anförtrott åt oss människor att förvalta den på bästa sätt, intill den dag Han kommer åter. Detta förtroende har vi brutit och istället våldfört oss på skapelsen. Medan skapelsen väntar och längtar på befrielsen vid Jesu återkomst har vi tvärtemot försökt låtsas som om Han aldrig kommer och istället egoistiskt utnyttjat naturens resurser. Detta bristfälliga förvaltarskap har uppmärksammats alltmer på senare tid, men fortfarande tycks Guds folk i hög grad obekymrat över det alarmerande läget. I Svenska kyrkans uppdrag ingår att visa på den kristna förvaltarskapstanken gentemot skapelsen. Därför vill Frimodig kyrka att Svenska kyrkans arbete – lokalt, nationellt och internationellt – ska präglas av hänsyn till klimat och hållbar utveckling.

Flerspråklighet

Frimodig kyrka vill verka för allas lika rätt och möjlighet till församlingens tjänster, oberoende av språk och etnisk bakgrund. Församlingarna skall ekonomiskt understödja och underlätta för människor med annat modersmål än svenska att i församlingen, eller i närområdet, få delta i gudstjänster och kyrkliga handlingar på sitt eget modersmål. Särskilt fokus skall ligga på de nationella minoritetsspråken. Frimodig kyrka anser att stiften måste dela det operativa ansvaret för flerspråkighet med församlingarna.

Äktenskap, tro och sexualitet 

Jesus är själv mycket tydlig med att äktenskapet är till för man och kvinna. Frimodig kyrka anser därför att Svenska kyrkan inte har mandat att viga samkönade par. Det vore på det hela taget önskvärt att Svenska kyrkan lämnade ifrån sig vigselrätten; vi är ju inte längre statskyrka och borde därför värna vår integritet, alldeles oberoende av den sekulära statens hållning i enskilda frågor. Kyrkan skall stå för välsignelse, glädje, högtid och kyrkbröllop medan samhället skall stå för myndighetsutövning.   Frimodig kyrka tar avstånd från alla former av hat och förakt utifrån sexualitet och vill att Svenska kyrkan frimodigt skall välkomna människor in i kyrkans liv och själavård, oavsett sexuell läggning.

Försoning i ämbetsfrågan

Svenska kyrkan är djupt splittrad av ämbetsfrågan som många, både inom och utom kyrkan, upplever som en av de mest förödande debatterna i den svenska kristenhetens historia. Vill man få slut på bråket kan man inte fortsätta att höja tonläget. En följd av konflikten har blivit en rädslans kultur, där många har starka åsikter men där det finns få forum där det är möjligt att med ömsesidig respekt diskutera sakfrågan. Frimodig kyrka menar att mer arbete skall läggas på att finna konstruktiva lösningar som värnar om alla inblandade, för hur kan ett rike bestå om det kommit i strid med sig självt? Frimodig kyrka vill därför att kyrkan aktivt och intensivt skall arbeta för försoning i ämbetsfrågan och att personer med olika hållning i sakfrågan skall behandlas lika vid t.ex. tjänstetillsättningar.

Kyrkorelationer – trons utblick

Ute i världen växer den kristna kyrkan. Samtidigt brottas Svenska kyrkan med vikande medlemstal. Sverige behöver fler levande och växande församlingar. Kunskap behöver hämtas in och lärdomar dras om varför många kyrkor i världen växer och drar till sig både unga och äldre så att de kommer till tro på evangeliet. Frimodig kyrka menar att Svenska kyrkan omgående bör starta ett utbyte med avsikt att ta tillvara erfarenheter från dessa kyrkor. Vi måste som kristna ta Jesu egen bön, om att vi skall bli ett, på allvar. Det innebär att vi som kyrka måste bedriva en ansvarsfull ekumenik. Frimodig kyrka önskar också att Svenska kyrkan får mod att ge utrymme för olika fromhetsriktningar och förstår att dra nytta av ekumeniska erfarenheter när det gäller att hantera interna olikheter.

Religionsdialog 

Frimodig kyrka önskar se Svenska kyrkan bekänna att Jesus är Vägen, inte en väg bland många, och att Jesus är Sanningen, inte en sanning bland andra. Som en konsekvens av detta skall inte s.k. mångreligiösa “gudstjänster” firas i Svenska kyrkans lokaler eller med hennes personal inblandad. Alla människor, oavsett religionstillhörighet, är skapade av Gud och lika mycket värda. Kyrkan har inget monopol på godheten utan skall där så är möjligt samverka med alla människor av god vilja. Religionsdialog kan därför vara ett värdefullt verktyg i arbetet för att främja förståelse mellan människor och kulturer.

Svenska kyrkans närvaro i utlandet

Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) skapar ett ovärderligt kontaktnät mot alla svenskar som befinner sig i utlandet. Detta arbete blir allt viktigare eftersom allt fler svenskar befinner sig utomlands. Det är viktigt att utlandsförsamlingarna kan få utvecklas efter sin egen karaktär. Utlandsförsamlingarnas huvuduppgift skall precis som i Sverige vara att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Det är viktigt att fungerande och levande utlandsförsamlingar har möjlighet att få finnas kvar och fortsätta att utvecklas utifrån sina olika förutsättningar. Frimodig kyrka vill att utlandsförsamlingarna skall få representation på kyrkomötet. Högsta beslutande organ i utlandsförsamlingarna bör vara en kyrkostämma.

Om musikens betydelse

Evangeliet förkunnas inte bara med ord. Seende ögon, lyssnande öron och kroppsligt stöd är en del av det glada budskapet. Musiken har alltid varit en naturlig del av kyrkans liv. Genom ett mångfacetterat tonspråk når evangeliet in i skilda kulturer och var och en ges möjlighet att tillbe Gud utifrån sina förutsättningar. Kyrkans tvåtusenåriga tradition rymmer många musikaliska skatter samtidigt som varje tid kan ge ytterligare bidrag till denna skattkammare. Genom kyrkans körarbete ges också sångarna själva möjlighet att fördjupas i Guds ord. Det är viktigt att kören inom ramen för sin övning och medverkan själva ges möjlighet att växa i tron.

Slutord

I världen, men inte av världen

Vi lever i en mångkulturell tid men kraven på homogenitet är alltjämt, paradoxalt nog, påtagliga. I sin iver att behålla så många medlemmar som möjligt har Svenska kyrkan alltmer försökt anpassa det kristna budskapet till sekulära värderingar. Den kristna kyrkan är kallad att leva i sin samtid, men utan att ge avkall på sin tro. Genom att vara fast rotad i Guds ord kan Svenska kyrkan obekymrat möta dagens människor, utan att avskärma sig ifrån omvärlden. Frimodig kyrka vill att Svenska kyrkan frimodigt skall leva i världen men inte av världen. Svenska kyrkan får inte vara rädd för att gå emot tidsandan, när så krävs, för att stå upp för det glada budskapet om Jesus Kristus, som Vägen, Sanningen och Livet.