Bloggposter på ämnet Kyrkomötet:

Gör om Kyrkomötet i grunden

Av Jan Erik Amilén den 4 December 2014 om: Arbetsmiljö, Frimodig Kyrka, Kyrkans tidning, Kyrkomötet, Organisation

Debattartikel i Kyrkans tidning (2014-12-04) av Dan Sarkar, ledamot i Kyrkomötet för Frimodig kyrka. Artikeln i sin helhet kan du läsa här på bloggen:

 

Dagens arbetsformer för kyrkomötet är ohållbara. De måste förändras.

Årets kyrkomöte är slut. Så är också ledamöterna. Trots ett som vanligt mycket väl organiserat kyrkomöte fungerar inte den nuvarande arbetsordningen. 14 timmars arbetsdagar är inte optimalt: diskussionsviljan blir lidande (därmed vingklipps den demokratiska processen) när ärendelistan aldrig verkar ta slut och tiden för social samvaro blir minimal (vilket minskar tillfällena för samtal mellan grupper och människor av olika åsikter). När talartiderna blir så korta att ståndpunkter måste framföras utan grundligt argumenterande, går jag miste om chansen att få pröva mina argument mot andras argument och därmed kanske tvingas ändra åsikt. Trots ett skickligt presidium som gjorde det bästa av en omöjlig situation går det inte att bortse från att kyrkomötets arbetsformer måste ses över.

Och ändå är de yttre formerna inte det värsta. Frustrationen är stor hos både ledamöter och biskopar över att så mycket av kyrkomötets tid i år gick åt till att debattera riksdagspolitiska frågor: vi hade många och långa debatter om försvarspolitik, utrikespolitik, migrationspolitik och miljöpolitik. Viktiga debatter – men i fel forum. När kyrkomötet inte orkar diskutera kyrkans kärnfrågor (eftersom klockan närmar sig midnatt) för att frågor som handlar om trons konsekvenser lagt beslag på den piggaste tiden, har det fått många att upprört konstatera att detta är oacceptabelt. Det räcker inte att se över arbetsformerna: kyrkomötet måste göras om i grunden.

Vad kan då göras? Det finns många förslag bland ledamöterna kring hur kyrkomötet kan utformas. Som exempel kan nämnas:

  • Frågeinstitutet återinförs tillsammans med en möjlighet för ÄB att presentera läget i ett ”state of the nation”-tal som följs av spännande debatt. Förutom att man slipper utskottsberedning av frågor som egentligen inte hade behövt vara motioner, men som nu inte har någon annanstans att ta vägen, blir det gott om tid för ideologidiskussion, utvärderingsanalys och framtidstänkande. Det är ju just i meningsutbyten mellan människor som inte tycker likadant som nya tankar har en tendens att uppstå. Har vi egentligen råd att vara utan ett sådant forum i kyrkomötet?
  • Presidiet får fastställa en prioriteringsordning bland utskottsbetänkandena: det som inte med självklarhet hör till kyrkomötets centrala uppdrag hänskjuts till sämre debattid. Frågor som egentligen inte är kyrkomötets bord utan skall behandlas på stifts- eller församlingsnivå eller kanske ägs av riksdagen får därmed inte onödigt stort utrymme, även om varje motion också i fortsättningen skall tas på allvar.
  • Kyrkomötet sammanträder högst vartannat år, men då under längre tid. Naturligtvis behöver man hitta former för beviljande av ansvarsfrihet och andra formalia som måste tas upp årligen, men de tunga kyrkliga frågorna får härigenom gott om tid att analyseras, debatteras och funderas över. Historiskt sett är det ingen självklarhet att kyrkomötet måste sammanträda årligen.
  • Visserligen går både kyrkans och samhällets utveckling nu så snabbt att det är befogat med relativt täta kyrkomöten, men väldigt få beslut på kyrkomötesnivå är av så brådskande karaktär att de inte kan vänta ett eller flera år.
  • Motionsrätt högst vartannat kyrkomöte och däremellan gott om tid för demokratins grundförutsättningar: samtal och diskussion. Många av de senaste årens stora beslut hade behövt ännu grundligare genomlysningar (till exempel strukturutredningens församlingsbegrepp, kontraktets ställning och prostarnas roll) eller tid för de ekumeniska konsultationer vi förbundit oss att genomföra (till exempel innan äktenskapsbeslutet).
  • Efter att motioner lagts och reciter lästs drar sig kyrkomötet tillbaka för ett par dagars retreat i bön om Andens ledning innan samtalet, diskussionerna och beslutsfattandet börjar. Om debatter är demokratins livsluft är ju bön och reflektion kyrkans livsluft. Vi kan hämta mycket inspiration från andra kyrkors rika andliga fåror också när det gäller att utforma något så prosaiskt som ett kyrkomöte.Det finns naturligtvis för- och nackdelar med alla former. Men dagens arbetsformer är ohållbara och måste förändras. Och som en förberedelse inför jubileet 2017 borde vi också passa på att reformera kyrkomötets insida.

Dan Sarkar
Frimodig Kyrka, FK
Komminister i Broby-Emmislövs församling

Sanning och sken, Motion 2014:029

Av Jan Erik Amilén den 23 November 2014 om: Ärkebiskopen, Kulturdebatt, Kyrkomötet, Ledarskap

En av sommarens Almedalsnyheter var priset “Hetast i Almedalen” där PR-byrån Westanders anklagades för att ha innehaft dubbla roller. Priset tilldelades Ärkebiskop Antje Jackelén.

Priset har väckt principiella diskussioner. Dag Sandahl, Frimodig kyrka, skriver ett förslag i sin motion:

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att undersöka hur Svenska kyrkans verksamhet för framtiden kan säkras mot PR-kupper som föröder kyrkans trovärdighet.

I motionen hänvisas till det som “avslöjats” på bloggen Kyrkliga ting.

Bloggen Kyrkliga Ting kunde avslöja hur PR-firman Westander, som utsett ärkebiskop Antje Jackelén till Almedalens ”hetaste”, följt sin egen PR-handbok att utdela ett pris och därmed skaffat medias uppmärksamhet på enklast tänkbara sätt. Det avslöjades också att denna PR-byrå hade Svenska kyrkan som kund.

Läs den aktuella bloggposten på Kyrkliga ting genom att klicka på länken!

Kyrkolivsutskottets långa betänkande reder ut frågorna kring priset “Hetast i Almedalen”, men ger därefter motionären rätt i att PR-kupper (av olika slag) kan få oönskade effekter. Några exempel ges i sammanfattningen:

Motionären vill i motionen uppdra till kyrkostyrelsen att undersöka hur Svenska kyrkans verksamhet i framtiden kan säkras mot PR-kupper som föröder kyrkans trovärdighet. Utskottet anser att frågan är komplex och med tanke på Svenska kyrkans organisation och nivåer är frågan om Svenska kyrkans trovärdighet en angelägenhet för alla nivåer inom kyrkan. I Svenska kyrkans kommunikationsstrategi som fastställdes av kyrkostyrelsen 2011 slås bland annat fast att Svenska kyrkan ska ha hög tillgänglighet och bemöta människor på ett sätt som gör att alla känner sig sedda, representerade och upplever kyrkan som relevant och trovärdig.
Svenska kyrkan kan aldrig helt skydda sig från negativ publicitet eller utspel som kan skada Svenska kyrkans trovärdighet. Några exempel från senare år är: Aftonbladets utträdesblanketter kring 1 november, företaget som betalade sig till förstaplatsen på Google med erbjudande om sina tjänster när man googlar på utträde ur Svenska kyrkan, personen som öppnade twitterkonto i ärkebiskopens namn, etc. Det finns ett behov av att så långt möjligt vara uppmärksam och ha en god beredskap.
Då Svenska kyrkan har ett väl utvecklat press- och kommunikationsarbete och ett nära samarbete mellan stiften och den nationella nivån anser utskottet att Svenska kyrkan är tillräckligt rustad för att hantera denna typ av ärenden. Något ytterligare initiativ behövs inte. Utskottet föreslår därför kyrkomötet att avslå motionen.

De odöpta 18-åringarna, Motion 2014:030

Av Jan Erik Amilén den 23 November 2014 om: Barn och ungdomar, Dopet, Konfirmation, Kyrkomötet, Medlemskap i Svenska kyrkan

Sedan den 1 januari 1996 tas barn och vuxna upp i kyrkan genom dop. Detta är huvudregeln. Men det finns också en annan väg, nämligen att bli tillhörig genom anmälan, antingen så att föräldrarna anmäler sitt nyfödda barn, eller att den vuxne själv gör en anmälan att han eller hon vill tillhöra Svenska kyrkan i avvaktan på dop. De som under året fyller 18 år är födda 1996 och ska enligt uppgift vara 671 st. En uppskattning är att det varje år finns 400-500 medlemmar i Svenska kyrka i avvaktan på dop. (Källa: SPT)

Motionären Dag Sandahl (FK) har här ett förslag i sin motion:

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att ta fram konkreta åtgärdsprogram så att de odöpta 18-åringarna får en pastoralt utformad inbjudan till dop.

Trots att Svenska kyrkan rimligt enkelt skulle kunna klara att kontakta dessa avslås motionen med betonande av ordet “åtgärdsprogram”. Läs i Gudstjänstutskottets betänkande, varur en sammanfattning redovisas:

Det är församlingens ansvar att inbjuda de som ännu inte är döpta till dop. Detta kan göras i relation till olika åldersgrupper och på olika sätt men gudstjänstutskottet delar inte motionärens syn på vad som behöver göras. Gudstjänstutskottet tror inte att åtgärdsprogram framtagna av kyrkostyrelsen är lösningen för denna frågeställning. I varje församling ska en doppastoral finnas. Doppastoralen och olika frågor i anslutning till dopet är också en del i biskopens och domkapitlets tillsynsansvar.

Vid biskopsvisitationer förs samtal om dopet. När domkapitlet fastställer församlingsinstruktionen kan doppastoralen finnas där. Gudstjänstutskottet konstaterar att mycket gott arbete kring dop och doppastoral görs i församlingarna. Vittnesbörd om drop-in-dopens betydelse kan fås från många håll. I flera stift har också särskilda dopprojekt med syfte att främja församlingarnas arbete genomförts på senare år.

Den särskilda utmaning som motionären pekar på, att inbjuda de 18-åringar som inte är döpta, är en viktig del av församlingens ansvar. Gudstjänstutskottet konstaterar att kyrkoordningen tydliggör ansvaret för att inbjuda, men också att det finns vittnesbörd om att detta inte alltid sker. Detta är en angelägen fråga i församlingens strategiska arbete. Samtidigt, menar utskottet, finns det anledning att inte begränsa sig till dem som ska fylla 18 år. Församlingarna behöver ägna uppmärksamhet åt den större gruppen ”unga vuxna”. För inspiration och kreativt tänkande kan Svenska Kyrkans Unga och Salt lokalt vara resurser att ta vara på. I arbetet med programmet Dela tro – dela liv är motionärens frågeställning en aspekt som bör bearbetas. Genom det kan församlingarna också få kunskap och inspiration för sitt arbete.

Gudstjänstutskottet betonar alltså att det behov som motionären pekar på innebär ett pastoralt ansvar för församlingarna och måste hanteras lokalt. Utskottet föreslår därför kyrkomötet att avslå motionen.

Summering: Bra motion! Men den ska hanteras inom den lokala församlingen (utan “åtgärdsprogram”). Därmed avslås motionen.

 

Söderblomstipendium, Motion 2014:028

Av Jan Erik Amilén den 23 November 2014 om: Ärkebiskopen, Ekumenik, Kyrkomötet, Systerkyrkor i världen

Dag Sandahl (FK) hämtar inspiration till denna motion från vårt grannland Norge. Där finns sedan 20 år ett “Olavstipendium”. Eftersom d t är 100 år sedan Nathan Söderblom blev ärkebiskop föreslår motionären ett stipendium till dennes minne.

Kyrkolivsutskottets betänkande går delvis Dag Sandahl till mötes i sin beredning. Men med betoning av att det finns en fond till minne av Söderblom som redan delar ut stipendier (låt vara inte så omfattande forskarstipendier som motionären skissar på), så väljer utskottet att avslå motionen. Sammanfattande motivering till avslaget:

Utskottet vill framhålla Nathan Söderblom som en av de mest betydelsefulla svenskar som funnits i modern tid. Hans outtröttliga strävan efter att få olika kristna samfund att samtala och samarbeta med varandra i syfte att gynna fredsutveckling, gav honom också ett välförtjänt Nobels fredspris 1930. Därför förstår utskottet mycket väl motionärens förslag om ett stipendium i Söderbloms namn. Men eftersom det redan finns en minnesfond i Söderbloms namn som delar ut stipendier, motiverar Kl 2014:10 detta utskottet att föreslå avslag på motionen.
Utskottet hänvisar till andra vägar som finns till finansiering av studier och fortbildning för medarbetare i Svenska kyrkan, dessutom tillgängligt för fler än präster.

 

Medieutredning, Motion 2014:031

Av Jan Erik Amilén den 23 November 2014 om: Kyrkans tidning, Kyrkomötet, Medlemskap i Svenska kyrkan

Dag Sandahl, Frimodig kyrka, en profil med lång erfarenhet från Kyrkomötet och nu ersättare i Kyrkostyrelsen, skriver några motioner till årets Kyrkomöte. I just denna motion föreslår Dag ett uppdrag till kyrkostyrelsen att tillsätta en medieutredning.

Kyrkolivsutskottets betänkande ger Dag rätt till stora delar. I deras överväganden kan vi uppfatta samma analys av ett minskande intresse för pappertidningen och ett ökat intresse för digitala tidningar. Citat ut betänkandet:

Motionären lyfter i motion 2014:31 behovet av en medieutredning med anledning av sjunkande upplagor för de kyrkliga tidskrifterna och krisen för papperstidningar generellt och frågar hur Svenska kyrkan möter det nya medielandskapet. Utskottet konstaterar att frågan om behovet av kyrkliga facktidskrifter är intressant men är tveksamma till om det löses med en medieutredning. Utskottet håller med motionären om att medielandskapet är förändrat. Sedan Svenska kyrkans medieutredning 1998–2000 Kommunicera mera – med flera lades fram har en stor förändring och utveckling av medielandskapet skett. Inte minst vad gäller ökad digitalisering av medier. Från att den tryckta morgontidningen 1998 nådde 75 procent av befolkningen har andelen stadigt krympt. Nu når den lite drygt hälften av befolkningen. Även om de som läser morgontidningen på nätet läggs till har den totala räckvidden av befolkningen minskat vilket även tyder på ändrade medievanor generellt. Utskottet anser även att strategin för digital kommunikation och närvaro som kyrkostyrelsen antog i mars 2013 är ett sätt att möta det nya medielandskapet.
Utskottet anser att det med tanke på i vilken takt dessa förändringar sker är det inte aktuellt att tillsätta en ny medieutredning. Utskottet ser då hellre ett arbetssätt där kyrkostyrelsen kontinuerligt arbetar med att ta fram och förändra strategier gällande medlemskommunikation och kommunikation med allmänheten. Utskottet anser att kompetens och resurser för detta bör finnas på kyrkokansliet hos de strateger som finns på kommunikationsavdelningen. Med tanke på de strategier och resurser som redan finns föreslår utskottet kyrkomötet att avslå motion 2014:31.

Tror då Kyrkomötet att takten i medievanornas förändring kommer att avta?? Troligen inte. Det är tydligt att motionärens argumentation är så stark att det egentligen bara återstår en större och ännu viktigare fråga: Hur gör vi mitt i denna snabba utveckling? Och då finns det antagligen inga säkra svar att skriva ner … Utvecklingen fortsätter!

Samtal med romersk-katolska kyrkan inför reformationsjubileet, Motion 2014:023

Av Jan Erik Amilén den 23 November 2014 om: Ekumenik, Kyrkomötet, Nattvarden, Svenska kyrkans identitet, Svenska kyrkans lära

Motionären är Dan Sarkar, ledamot för Frimodig kyrka från Lunds stift. Motionen kan du läsa här.

Ekumenikutskottet samlar svaret på Dans motion samt motion 3 i ett och samma betänkande. Även motion 3 handlar om relationen till romersk-katolska kyrkan. Båda motionerna avslås med motiveringen att ekumeniska samtal redan pågår. Ur motiveringen klipper vi:

Svenska kyrkans har ett s.k. öppet nattvardsbord dit alla döpta är välkomna, oavsett konfessionell tillhörighet. Den Romersk-katolska kyrkans nattvardssyn är en annan än Svenska kyrkans och en fråga för Romersk-katolska kyrkan. Den lutherska kyrkofamiljen finns i kontinuerlig dialog med Romersk-katolska kyrkan kring eukaristin/nattvarden och andra teologiska frågor där det finns olika syn. Utskottet anser att det vore kontraproduktivt för de ekumeniska relationerna nationellt och internationellt att approchera Stockholms katolska stift på det sätt som föreslås i Eu 2014:1 motion 2014:3.

Utskottet konstaterar att motionens intention och förslag till beslut i motion 2014:23 är uppfyllt i och med det dialogarbete mellan Svenska kyrkan och Stockholms katolska stift som pågår kontinuerligt. Utskottet understryker vikten av att Svenska kyrkan på nationell nivå stärker och utökar arbetet inför reformationsjubiléet 2017 samt säkerställer att detta arbete blir ekumeniskt förankrat. Kyrkostyrelsen bör även verka för att planeringen av reformationsjubiléet 2017 – av historiska skäl – förankras i det svenska samhället i stort.

Utifrån ovan förda resonemang föreslår utskottet att båda motionerna avslås.

Med glädje får vi (och inte minst Dan Sarkar) notera att utskottet och Kyrkomötet delar engagemanget för reformationsjubiléet 2017 (500 års-jubileum), genom formuleringen;

Utskottet understryker vikten av att Svenska kyrkan på nationell nivå stärker och utökar arbetet inför reformationsjubiléet 2017 samt säkerställer att detta arbete blir ekumeniskt förankrat. Kyrkostyrelsen bör även verka för att planeringen av reformationsjubiléet 2017 – av historiska skäl – förankras i det svenska samhället i stort.

Läs gärna hela Dan Sarkars motion för att fånga upp hans tankar om relationen till den största kristna kyrkofamiljen i världen, våra bröder och systrar i tron!

 

Lönepolicy för Svenska kyrkan, Motion 2014:044

Av Jan Erik Amilén den 23 November 2014 om: Arvoden, Efterföljelse, Kyrkomötet, Läronämnden, Organisation, Svenska kyrkans identitet

Löner är ett kärt (och svårt!) ämne att diskutera öppet i vårt samhälle idag. Berth Löndahl och Bertil Murray (den senare gruppledare för kyrkomötesgruppen för Frimodig kyrka) vågar! Och kan formulera det som på insändarplatser och i redaktionell text varit aktuellt under året nämligen: högre och högre löner.

I sin motion föreslår de att kyrkostyrelsen får i uppdrag att forma en lönepolicy. Goda argument ges:

Det finns skäl för relativt höga löner likaväl som återhållsamhet i löneutvecklingen. För att få kompetenta och välutbildade chefer krävs en relativt hög lönenivå men de höga lönerna tycks också vara en spegling av ett växande koncerntänkande inom Svenska kyrkan. Här finns en utmaning till dem som har ledande positioner: biskopar, kyrkoherdar, tjänstemän och kyrkoråd att inte bidra till en spiral där lönenivåerna ökar och löneskillnaderna blir större och större. En av följderna med Strukturutredningen och införandet av stora pastorat och församlingar är att högste chefen, ofta kallad ”superkyrkoherde”, är att likna vid den världsliga ordningens vd:ar och chefer med följden att lönen ska vara därefter. Kyrkans ordning kan inte och ska inte följa världens. Här utmanas vi att hindra och vända den utveckling som nu sker genom ett helhetsgrepp för lönenivåerna. ”Störst är den som tjänar mest” behöver förstås på kyrkans sätt, inte världens.

Men även varje anställd står inför en utmaning då även andra tjänster som t.ex. komministrar eller diakoner har förhållandevis höga löner. Var och en av oss som har anställning i Svenska kyrkan utmanas att förändra synen på våra löner. Kanske handlar det här om den klassiska frågan om grunden till att vara anställd inom Svenska kyrkan – som ett kall eller som en löneanställd, vilket i och för sig inte behöver innebära en motsättning men riskerar att göra det.

Med en lite överraskande formulering ger Läronämnden ett tydligt erkännande till problemet!

Läronämnden vill med anledning av motion 2014:44 framhålla att Svenska kyrkan bör ha en genomtänkt hållning i fråga om löneutveckling. En lönepolicy för Svenska kyrkan behöver ta hänsyn både till samhällets generella utveckling och till kyrkans profetiska uppdrag som har att särskilt hävda rättvisa och solidaritet.

Detta verkar ha givit ledning till Tillsyns- och uppdragsutskottet som visserligen föreslår att motionen avslås, men – och det bör observeras!, skickar med ett påpekande:

Utskottet anser att det i och för sig finns behov av en fördjupad reflektion kring lönebildningen inom Svenska kyrkan, men finner mot bakgrund av vad som anförts ovan ändå att motion 2014:44 ska avslås. Utskottet vill i sammanhanget dock uttrycka en förhoppning om att det kan initieras samtal mellan kyrkostyrelsen och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation rörande lönebildning.

Så kan också en motion behandlas. Avslag, förstås. Och samtidigt inser alla “problemet” och vi som läser kan se att frågan kommer att fortsatt vara aktuell!

Central upphandling av miljöcertifierad el, Motion 2014:045

Av Jan Erik Amilén den 23 November 2014 om: Byggnader, Kyrkomötet, Organisation, Svenska kyrkans identitet

Likt i motion 43 är det här återigen Berth Löndahl och Leif Nordlander (Frimodig kyrka) som skriver en motion tillsammans. Deras förslag är …

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att undersöka möjligheten av ett centralt avtal för upphandling av miljöcertifierad el från vatten- och/eller vindkraft.

Ekonomi- och egendomsutskottets betänkande menar att förslaget redan är tillgodosett:

Utskottet noterar att det finns ett centralt ramavtal om miljömärkt el, som alla församlingar, pastorat och stift kan ansluta sig till. Som utskottet har erfarit finns det även liknande ramavtal i flera stift som församlingar och pastorat kan avropa. Dessutom är flera stift på olika sätt engagerade i produktionen av miljövänlig el, exempelvis genom att etablera sig inom vindkraftproduktion.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att motionen ska avslås.

Motionen avslogs alltså. Tydligt är att kännedom om detta centrala ramavtal kan ökas. Bra om så sker!

 

Församlingsbegreppet, Motion 2014:043

Av Jan Erik Amilén den 23 November 2014 om: Arbetsmiljö, Kyrkomötet, Levande församlingar, Organisation, Struktur

I motionen “Församlingsbegreppet” motionerar Berth Löndahl (FK) och Leif Nordlander (FK). De vill att…

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att som en följd av organisationsförändringen på nytt reflektera över begreppet församling.

Berth Löndahl lever och verkar i Malmö pastorat med 150.000 medlemmar i Svenska kyrkan (i ett enda pastorat)! Orden talar sitt tydliga språk:

Dagens församlingsbegrepp har helt lösgjorts från hur man ursprungligen, teologiskt och pastoralt har förstått och normalt förstår ”församling”, dvs. att församling betyder den gudstjänstfirande församlingen på en plats och i en kyrka. En församling är, enkelt uttryck, där man församlas för att fira gudstjänst.

Kyrkoordningen har därtill bestämmelser för pastorat och församlingar (i den mening som Malmö pastorat utgör sex församlingar) men inte för de kyrkor/distrikt/egentliga församlingsgemenskaper eller vad de nu ska kallas, som de tidigare pastoraten utgjorde och som än idag är fungerande gudstjänstfirande församlingar.
Dessa senare har därtill förlorat all beslutsrätt, ingenting i kyrkoordningen finns om t.ex. lokala verksamhetsråd och de s.k. församlingsråden i de sex församlingarna är i stort sett maktlösa institutioner.

Malmö är Sveriges största pastorat. Kritiken mot “stordrift” som en följd av Strukturutredning (som trädde i kraft 2014-01-01) har inte dött ut! Just nu testkörs nya jättepastorat, bl.a. i Malmö. Föga förvånande är detta ingenting som ens kan ifrågasättas just nu. Organisationsutskottets betänkande försvarar olika betydelser av ordet församling:

Enligt utskottets mening innebär motionens förslag i praktiken att kyrkostyrelsen skulle bli tvingad att utvärdera de strukturreformer som trädde i kraft vid årsskiftet. Mot bakgrund av att reformerna varit i kraft mindre än ett år är det enligt utskottet för tidigt att utvärdera dem.

När en utvärdering av strukturreformerna kan bli aktuell bör den, enligt utskottets mening, inte ske enbart med församlingsbegrepp som utgångspunkt. Som framgår av bakgrundsbeskrivningen inrymmer begreppet församling såväl kyrkan i vidare mening som den lokala kristna gemenskapen. Det faktum att kyrkan genom historien haft olika administrativa modeller förändrar inte detta. Svenska kyrkan har inte heller förändrats till sin natur av strukturreformerna.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motionen ska avslås.

Snabbprotokollet använder en ganska hård formulering:

Enligt utskottets mening innebär motionens förslag i praktiken att kyrkostyrelsen skulle tvingas utvärdera de strukturreformer som trädde i kraft vid årsskiftet, något som utskottet inte kan ställa sig bakom.

Motionen avslogs, föga överraskande. Men det finns framöver behov av utvärdering av storpastoraten, och en gudstjänstfirande församling betyder främst en “liten gemenskap” som kan samlas till en gudstjänst tillsammans!

 

 

Öppna för ”Fresh Expressions”, Motion 2014:25

Av Jan Erik Amilén den 23 November 2014 om: Barn och ungdomar, Dopet, Efterföljelse, Flyktingarbete, Ideellt arbete, Kyrkomötet, Ledarskap, Levande församlingar, Svenska kyrkans identitet

Dan Sarkar och Berth Löndahl, båda Frimodig kyrka, båda ledamöter från Lunds stift, motionerar om “Fresh Expressions” (=”Nya uttryck”). Förslaget lyder:

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att ta fram en rapport som uppmuntrar till nya uttryck för att vara kyrka.

Motionen bereddes i Tillsyns- och uppdragsutskottet, tillsammans med motionerna 2, 47 och 103. Samtliga fyra motioner avslogs. De starka argumenten för avslag betonar det redan pågående arbetet med satsningen “Dela tro – dela liv”, samt arbetet med församlingsinstruktionerna.

I detta betänkande behandlas fyra motioner, 2014:2, 2014:25, 2014:47 och 2014:103, med förslag om att kyrkomötet ska ge uppdrag till kyrkostyrelsen att vidta olika åtgärder avseende församlingsutveckling och mission. Utskottet pekar på satsningen Dela tro – dela liv. Eftersom detta arbete pågår bör inte nya uppdrag ges till kyrkostyrelsen på sådana områden som ligger inom ramen för eller har en nära koppling till detta.
Utskottet lyfter också fram det lokala ansvaret och inte minst det arbete som behöver ske när församlingsinstruktioner tas fram i samverkan mellan församlingar, pastorat och stift.
Utskottet föreslår att kyrkomötet beslutar att avslå alla fyra motionerna.

Läronämndens yttrande tillfogas nedan:

Kyrkan är redskap för Guds sändning som tar sig uttryck i församlingens uppdrag att fira gudstjänst, bedriva undervisning, utöva diakoni och mission. Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Detta är grunden för den missionsstrategi som ska förverkligas i varje församling och som tydliggörs i församlingsinstruktionen. Den utarbetas i samspel mellan stiftet och de lokala pastorala områdena.

Det som Dan Sarkar och Berth Löndahl brinner för avslogs. Trots goda argument i motionen! (Men det kan göras lokalt!!)

[…] Det som givit både legitimitet och kraft åt och skapat möjligheter för ”Fresh Expressions” i England är de centrala instansernas initiativ, stöd och vilja att uppmuntra nya uttryck för att vara kyrka. Det vi efterlyser i Svenska kyrkan är ett liknande nationellt initiativ som öppnar för lokal mission bland dem som Svenska kyrkan idag har särskilt svårt att nå, d.v.s. ickekyrkliga, före detta kyrkliga, invandrare och ungdomar.