Lönepolicy för Svenska kyrkan, Motion 2014:044

Av Jan Erik Amilén 23 November 2014 om: Arvoden, Efterföljelse, Kyrkomötet, Läronämnden, Organisation, Svenska kyrkans identitet

Löner är ett kärt (och svårt!) ämne att diskutera öppet i vårt samhälle idag. Berth Löndahl och Bertil Murray (den senare gruppledare för kyrkomötesgruppen för Frimodig kyrka) vågar! Och kan formulera det som på insändarplatser och i redaktionell text varit aktuellt under året nämligen: högre och högre löner.

I sin motion föreslår de att kyrkostyrelsen får i uppdrag att forma en lönepolicy. Goda argument ges:

Det finns skäl för relativt höga löner likaväl som återhållsamhet i löneutvecklingen. För att få kompetenta och välutbildade chefer krävs en relativt hög lönenivå men de höga lönerna tycks också vara en spegling av ett växande koncerntänkande inom Svenska kyrkan. Här finns en utmaning till dem som har ledande positioner: biskopar, kyrkoherdar, tjänstemän och kyrkoråd att inte bidra till en spiral där lönenivåerna ökar och löneskillnaderna blir större och större. En av följderna med Strukturutredningen och införandet av stora pastorat och församlingar är att högste chefen, ofta kallad ”superkyrkoherde”, är att likna vid den världsliga ordningens vd:ar och chefer med följden att lönen ska vara därefter. Kyrkans ordning kan inte och ska inte följa världens. Här utmanas vi att hindra och vända den utveckling som nu sker genom ett helhetsgrepp för lönenivåerna. ”Störst är den som tjänar mest” behöver förstås på kyrkans sätt, inte världens.

Men även varje anställd står inför en utmaning då även andra tjänster som t.ex. komministrar eller diakoner har förhållandevis höga löner. Var och en av oss som har anställning i Svenska kyrkan utmanas att förändra synen på våra löner. Kanske handlar det här om den klassiska frågan om grunden till att vara anställd inom Svenska kyrkan – som ett kall eller som en löneanställd, vilket i och för sig inte behöver innebära en motsättning men riskerar att göra det.

Med en lite överraskande formulering ger Läronämnden ett tydligt erkännande till problemet!

Läronämnden vill med anledning av motion 2014:44 framhålla att Svenska kyrkan bör ha en genomtänkt hållning i fråga om löneutveckling. En lönepolicy för Svenska kyrkan behöver ta hänsyn både till samhällets generella utveckling och till kyrkans profetiska uppdrag som har att särskilt hävda rättvisa och solidaritet.

Detta verkar ha givit ledning till Tillsyns- och uppdragsutskottet som visserligen föreslår att motionen avslås, men – och det bör observeras!, skickar med ett påpekande:

Utskottet anser att det i och för sig finns behov av en fördjupad reflektion kring lönebildningen inom Svenska kyrkan, men finner mot bakgrund av vad som anförts ovan ändå att motion 2014:44 ska avslås. Utskottet vill i sammanhanget dock uttrycka en förhoppning om att det kan initieras samtal mellan kyrkostyrelsen och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation rörande lönebildning.

Så kan också en motion behandlas. Avslag, förstås. Och samtidigt inser alla “problemet” och vi som läser kan se att frågan kommer att fortsatt vara aktuell!