Jan Erik Amilén

Jag är en glad make, pappa, morfar och farfar (tycker jag själv) som nu bor i Falkenberg. Är pol.mag. och fil.mag. Har arbetat på heltid i kommunpolitiken. Mina erfarenheter vill jag ställa till förfogande för att bidra till valframgångar i Frimodig kyrka! “Var frimodig!” Josua 1:18

E-postadress: jan.erik.amilen@gmail.com

Blogginlägg av Jan Erik:

Utredning och remiss om övergripande gemensamt administrativt system

Av Jan Erik Amilén den 4 August 2020 om: Okategoriserade

Motionen är skriven av Leif Nordlander.

Förslag till beslut:

Kyrkomötet beslutar att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att genomföra utredning avseende övergripande administrativa system med en remiss till alla pastorat och  församlingar som inte är pastorat om de önskar en obligatorisk anslutning till gemensamma administrativa system (GAS) inklusive lönecenter för Svenska
kyrkan och gemensam it-plattform (GIP) samt med angivande av kostnaden för  detta.

Ur motiveringen:
[…] Nu har enligt skrivelsen 2020:1 (Verksamhet och ekonomi punkt 2.1) initiativ tagits av kyrkostyrelsen att ett övergripande administrativt system skall införas (GAS och centralt lönecenter för Svenska kyrkan) och det skall bli obligatoriskt för pastorat och församlingar som inte är pastorat. Samordningen skulle även omfatta gemensam IT-plattform (GIP). Här tas en väsentlig del av den lokala nivåns självbestämmande bort. Därför anser vi att kyrkomötet först beslutar att grundligt utreda frågan och att ett remissförfarande avseende detta som omfattar alla pastorat och församlingar som inte är pastorat genomförs. Något annat vore utanför den tradition och grundläggande demokratiska uppbyggnaden för Svenska kyrkan och pastorats och församlingar som inte är pastorats och deras självstyrelse. […]

Läs hela motionen genom att klicka här.

Begränsning av beslutsrätt för kyrkomötet 2020

Av Jan Erik Amilén den 4 August 2020 om: Okategoriserade

Motionen är skriven av Berth Löndahl.

Förslag till beslut: Kyrkomötet beslutar att begränsa beslutsrätten i årets kyrkomöte till att endast omfatta ekonomisk redovisning, beviljande av ansvarsfrihet, handläggande av skrivelser av mer rapporterande karaktär och budget endast för 2021.

Läs hela motionen här.

Motivering:
Årets kyrkomöte har som en följd av den pågående coronapandemin blivit ett på många sätt stympat möte. Färre ledamöter deltar i utskott och framför allt i plenum, utskottsarbete och plenardebatter sker via webben, endast motioner som berör kyrkostyrelsens skrivelser beaktas.
Sammantaget gör detta att beslut som är av mer avgörande betydelse för Svenska kyrkan inte bör fattas i år. Ett så begränsat kyrkomöte som i år kan knappast anses vara demokratiskt giltigt även om gruppernas proportionella mandatfördelning har bibehållits. Debatten blir begränsad, den absoluta majoriteten av ledamöter saknar både yttrande- och rösträtt. Att då fatta beslut av övergripande karaktär vore djupt olyckligt. Exempel på sådana beslut är obligatoriskt lönecenter, översyn av stiftsindelningen men ytterligare exempel skulle kunna anföras.
Såväl debatt som beslut bör därför begränsas mycket starkt och endast omfatta sådant som budget för endast det kommande året (2021), godkännande av föregående års ekonomiska redovisning, beviljande av ansvarsfrihet och diskussion av de skrivelser som mer är redovisande än av beslutskaraktär, exempelvis om jämställdheten i Svenska kyrkan.
Om inte denna begränsning sker riskerar mer omfattande beslut att inte ses som legitima och det lär bli en omfattande efterföljande debatt.

Motion med anledning av Kyrkostyrelsens avisering om översyn av Svenska kyrkans stiftsindelning

Av Jan Erik Amilén den 4 August 2020 om: Okategoriserade

Motionen är skriven av Erik Johansson.

Förslag till beslut: Kyrkomötet beslutar att inför en översyn av Svenska kyrkans stiftsindelning beakta att fler stift behövs för den pastorala omsorgens skull och en rimlig storlek på en biskops ansvarsområde.

Ur motiveringen:
Av Kyrkostyrelsens skrivelse (Se: ”Verksamhet och ekonomi för Svenska kyrkans nationella nivå 2021–2023 med anledning av coronapandemin” 2020:1) får man ett intryck att ett stift mer är en administrativ och organisatorisk enhet än en pastoral enhet ledd av en biskop. Därför är det klokt att skrivelsen inte anger huruvida man tänker sig fler eller färre stift. Grundfrågan bör inte vara hur stiften fungerar bäst administrativt och ekonomiskt utan hur en
stiftsenhet bör se ut för att på bästa sätt tillgodose en biskops möjlighet att utöva tillsyn och ledarskap.

Läs hela motionen här (klicka på länken).

Motioner till kyrkomötet 2020

Av Jan Erik Amilén den 4 August 2020 om: Okategoriserade

Årets kyrkomöte består inte av 251 ledamöter, vilket är det antal som valts in i enlighet med Kyrkoordningens regler. Med hänvisning till coronapandemin kommer 44 ledamöter att besluta i ett digitalt kyrkomöte, var och en vid sin dator på hemmaplan.

Med ett så litet antal ledamöter borde det finnas en möjlighet till gemensam samling, alternativt genomföra ett kyrkomöte på distans med betydligt fler ledamöter än 44. Men – så är det nu en gång för alla överenskommet.

Ärendelistan har kortats ner till ett minimum och motionsrätten begränsats till motioner med direkt koppling till detta fåtal ärenden. Årets kyrkomöte är ett svårt stympat kyrkomöte!

Frimodig kyrka deltager normalt med 10 ledamöter av 251. I år blir det två ledamöter av 44. Som de flitiga motionärer vi ofta är bidrar våra ledamöter med tre motioner (av totalt endast 26 motioner).

Dessa tre motioner presenteras i tre enskilda bloggposter.

Frimodig kyrkas ledamöter 2020 blir Fredrik Sidenvall och Leif Nordlander. Kjell O Lejon är förste ersättare.

 

Redovisning av övriga nomineringsgruppers antal motioner:

Socialdemokraterna, 13 ledamöter, ingen enda motion
POSK, 7 ledamöter, 4 motioner
C, 6 ledamöter, 2 motioner
SD 4 ledamöter, 8 motioner
BorgA 4 ledamöter, 3 motioner
ÖKA 2 ledamöter, 2 motioner
FK 2 ledamöter, 3 motioner
ViSK, 2 ledamöter, 1 motion
KR 1 ledamot, 1 motion
FiSK 2 motioner
MPSK 1 ledamot, ingen motion
Utlandsförsamlingarna 1 ledamot, ingen motion

Motioner och övriga handlingar till årets kyrkomöte hittar du på Svenska kyrkans hemsida: https://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/arenden

Om katekesen

Av Jan Erik Amilén den 15 October 2019 om: Okategoriserade

Om någon ställer frågan om vilka böcker eller skrifter som haft störst inflytande på människors värderingar och värdegrund i vårt land, så hamnar Martin Luthers lilla katekes och Psalmboken i första rummet. Almanackan har också betytt mycket, men inte ifråga om värderingar, den hjälpte till att hålla ordning på dagar och tider. Psalmbok, katekes och almanackan, det var de enda böcker som fanns i de många hem fram till mitten på 1800-talet.

Martin Luthers lilla katekes skrevs 1529 och i förordet skriver han att den riktar sig till de olärda kyrkoherdarna och predikanterna och syftet var att den skulle hjälpa prästerna att undervisa om de viktigaste punkterna i kristen tro. Till svenska översattes katekesen troligen 1544, möjligen några år tidigare, och sedan dess har den utkommit i ett otal upplagor.

Katekesen har således en lång historia i vårt land och vår kyrka. Som bekant har den fem huvudstycken, och pedagogiskt är den ett exempel på hur det enkla samtidigt kan vara genialt. I utläggningen av de fem huvudstyckena, buden, trosbekännelsen, bönen, dopet och nattvarden tecknas konturerna av hur kristen tro ser ut och hur ett kristet liv ska levas. Upplägget är på inget sätt ett påhitt av Luther, utan liknande upplägg fanns och finns i olika katekeser. Går man till den tidiga kyrkan så hade den undervisning som gavs till dopkandidaterna sitt fokus i trosbekännelsen och bönen Fader vår. När vi kommer fram till medeltiden hade detta utvidgats till att omfatta även buden, Ave Maria och de sju sakramenten. 

Ordningsföljden mellan de olika momenten är intressant. Den medeltida ordningen – Fader vår, trons artiklar, buden, sakramenten, Ave Maria – motiverades med att bönen var kraftlös utan tron, och tron i sin tur var utan kraft om man inte höll budorden. Därför hade man ordningen: Fader vår, trons artiklar, buden. Luther placerar de olika momenten i en annan ordning. Hans motivering är att först måste människan lära känna sin sjukdom, synden, vilket sker genom buden. Sedan måste hon veta var hon ska finna läkedom och den anvisas hon i trons artiklar. Läkedomen skaffar hon sig genom bönen. Luthers placering påminner om det som senare har kommit att kallas nådens ordning: upplysningen genom lagen går före upplysningen genom evangelium.

I 1571 års kyrkoordning ålades prästerna att hålla särskilda katekespredikningar åtminstone under Advent och Fastetiden, och att stycken i katekesen också skulle tas upp i predikan. Till prästernas hjälp fanns stiftskatekeser och liknande skrifter. Sverige har sedan 1600-talet gärna velat centralisera och göra allt brokigt enhetligt – ett arv från Axel Oxenstierna – och så var det även med katekesen. Uppdraget gavs till ärkebiskopen Olaus Swebilius och 1689 utkom Swebilii katekesutläggning. Den skulle användas i de skolor som fanns, men framförallt vara en hjälp för prästerna när de predikade. Den kännetecknas av en moderat ortodoxi. Den finns numera utgiven av Johan Herbertsson, som också skrivit en inledning till katekesen (Universus Academis Press 2017).

Ett stycke in på 1700-talet börjar Swebilii katekesutläggning att utsättas för kritik från neologiskt och upplysningsfilosofiskt håll. Ärkebiskopen Jacob Axel Lindblom fick i uppdrag att revidera Swebilii katekes och denna bearbetede utgåva stadfästes 1810 och kom ut av trycket 1811. Lindbloms bearbetning av katekesen innebar främst att han mjukade upp dess ortodoxi. Ett exempel är hur arvsynden beskrivs.

Kritiken växte så småningom mot Lindbloms katekesutläggning. En kommitté tillsattes och 1878 kunde en ny katekesutläggning stadfästas av Konungen. Denna utveckling fick stor spridning och blev lärobok i skolor som sådan mitten av 1800-talet blev obligatoriska i varje socken. Men inte heller denna katekesutveckling undgick kritik. Från olika håll, arbetarrörelsen, frikyrkorörelsen med flera kritiserades katekesutvecklingen för att den var alltför luthersk och alltför dogmatisk. Man önskade i stället mera av Jesu enkla lära, som man uttryckte det, influerad av den framväxande liberalteologin. 1919, för hundra år sedan, togs Lilla katekesen bort som lärobok i skolorna.

Den senaste översättningen av Martin Luthers lilla katekes gjordes 2011 av Carl-Axel Aurelius och Margareta Brandby-Cöster på uppdrag av kyrkostyrelsen. Den kan laddas ner från Svenska kyrkans hemsida. 1878 års katekesutveckling har blivit språkligt moderniserad och utges hösten 2019 av Artos förlag. Det är prostarna Hakon Långström och Kjell Petersson som har reviderat språket i 1878 års utveckling. Hoppas nu att denna nyutgåva kan bli till hjälp i det stora arbete med undervisning och lärande som håller på att sättas igång av kyrkomötet.

Den som är i Stockholm den 31 oktober är välkommen till bokrelease i Storkyrkan kl 18.00. Där presenteras den nyutgivna katekesutvecklingen och det blir tillfälle till frågor och samtal.

Kjell Petersson

Vi som vill skapa små offentliga platser för stillhet

Av Jan Erik Amilén den 25 September 2019 om: Okategoriserade

På Facebook finns en nystartad grupp som jag tillsammans med en vän tog initiativet till. Den har fått det långa namnet ”Vi som vill skapa små, offentliga platser för stillhet”.  Gruppen fick snabbt ett hundratal medlemmar och många har delat med sig av både bilder och tankar. Gruppens syfte beskrivs så här:

Den här gruppen vill dela inspiration, kunnande och erfarenheter för att skapa små offentliga platser för stillhet. I Sverige saknar vi mestadels det som finns i många andra länder, vägkors, ikoner, Mariabilder etc som finns längs vägar och stigar. Inte heller längs nyanlagda pilgrimsleder är detta vanligt. I diskret form borde det vara möjligt att långsamt återintroducera det som fanns i landet före och ett tag efter den lutherska reformationen. Att även svenskar har behov av detta visar sig inte minst vid olyckor eller skjutningar med dödsfall då spontana minnesplatser skapas.

Denna grupp vill samla dem som ser samma behov och vill göra något konkret. Den är öppen på prov under resten av året och utvärderas sedan. Medlemmar är fria att bjuda in likatänkande men den är inte avsedd för en diskussion om för eller emot själva saken. Utgångspunkten för alla är att vi tror på idén, att vara en liten varsam gerilla burna av skönhet, sanning och godhet som grundläggande värden.

Tanken är alltså inte att vara i negativ mening provocerande. Inget upptrappande krig mellan den som hävdar si och den som invänder så. Inga stora iögonenfallande skyltar, inget ”Jesus lever” sprayat med färg på en klipphäll. Men som en hälsning från Gud till de ögon som söker.

För min egen del började det med en gammal tanke som förverkligades i somras. På den klippa dit jag under lång tid vandrat och satt mig för en stunds stillhet och reflektion fäste jag ett litet krucifix och en mariabild i lättmetall, båda av ett par centimeters storlek. Om tvåkomponentslimmet och de båda ”medaljongerna” överlever kyla och snö vet jag inte, men de har fått glädja mig denna sommar. Några liknande medaljonger har jag fäst längs vägen jag ofta vandrar. Men de syns som sagt antagligen bara av det sökande ögat.

När gruppen nu har delat erfarenheter har frågor kommit upp om vad som går att göra på egen tomtmark, t.ex. på murar eller kyrkogårdar. Någon församling har satt upp ett stort kors, en annan ett dito krucifix. Men fortfarande återstår så mycket. Kanske handlar det om att åter väcka liv i någon gammal pilgrimsplats, en Trefaldighetskälla t.ex. Kanske går det att samverka med kommun eller län för att sätta en förfallen plats i stånd igen. Kanske går det att söka eu-bidrag?

Hur länge fb-gruppen kommer att finnas kvar vet vi inte men under de få veckor den funnits har den kunnat ge viss glädje och inspiration. Välkommen att söka medlemskap så länge gruppen varar.

Bertil Murray

Motion 42: Tematiskt kyrkomöte 2021 om Jesus Kristus

Av Jan Erik Amilén den 23 August 2019 om: Okategoriserade

Ordet kyrka betyder Det som tillhör Herren. I själva begreppet Svenska kyrkan är således inbyggt att det är en organisation som tillhör Herren. Och ordet Herre i Nya Testamentet refererar nästan alltid till Jesus Kristus.

Om Jesus Kristus tycks det dock ha skett en förskjutning i förkunnelse och undervisning. Kyrkans existens utgår från det uppdrag och den kallelse som Jesus Kristus gett henne.

Det vore därför ett utmärkt och det mest centrala av alla teman för ett kyrkomöte att tala om och reflektera över vem Jesus Kristus är och vad det betyder för att vara kyrka i dag.

Förslag:

Kyrkomötet beslutar att det tematiska kyrkomötet 2021 ska ha som tema Jesus Kristus.

Motionen har undertecknats av Berth Löndahl, Leif Nordlander och Kjell O. Lejon.

Länk till motionen, klicka här.

Motion 41: Svenska kyrkans webbplats

Av Jan Erik Amilén den 23 August 2019 om: Okategoriserade

Ur motiveringen saxas valda delar:

Svenska kyrkans webbplats är [därför] av enorm vikt för den undervisning, den kunskap och den tro som den förmedlar. Webbplatsens trosundervisning om kristen tro bör inriktas på alla åldrar men med fokus på vuxna sökande.

Som webbplatsen i dag ser ut, så ger den väldigt mycket information om Svenska kyrkans organisation, om vad som händer i Svenska kyrkan, kontaktinformation osv. En av sökflikarna handlar även om Svenska kyrkans tro, en inte alltid särskilt munter läsning, men det är under den fliken som den egentliga troskunskapen och undervisning förmedlas. Ofta är emellertid texten på en alltför förenklad nivå, närmast motsvarande konfirmandåldern. Detta är en reaktion som vi undertecknare har mött upprepade gånger.

Mycket av den information som ges är alltför grund, torrt saklig och saknar entusiasm. Det krävs en bearbetning av det teologiska innehållet och den existentiella relevansen. Idéerna och möjligheterna för detta är många – vittnesbörd, fördjupning av de existentiella livsfrågorna, mässans innehåll, mer apologetisk frimodighet osv.

Svenska kyrkans webbplats behöver därför ges en översyn vad gäller teologiskt innehåll.

Förslag:

Kyrkomötet beslutar uppdra till Kyrkostyrelsen

– att tillsätta en grupp med teologisk bredd och kompetens för en översyn av Svenska kyrkans webbplats främst under fliken ”Om kristen tro”.

– att en sådan grupp även får som uppgift att arbeta med apologetik, till trons försvar, eventuellt som en bok.

Motionen har skrivits av Berth Löndahl, Kjell O. Lejon och Leif Nordlander,

Motion 40: Utredning om Svenska teologiska institutet, Jerusalem

Av Jan Erik Amilén den 23 August 2019 om: Okategoriserade

Motivering:

I dialogen mellan kristendom och judendom har Svenska teologiska institutet i Jerusalem (STI) haft en viktig roll alltsedan det grundades 1951. STI har varit en välkänd mötesplats för forskare, präster och många fler. Dess betydelse för att öka förståelsen mellan judendom och kristendom, för att tolka den gemensamma bibeltexten (Gamla Testamentet för kyrkans del) men också se den judiska bakgrunden i Nya testamentet kan inte överskattas. På STI har möten skett och teologiska diskussioner förts, kurser, konferenser och studiedagar anordnats för att främja relationen mellan kyrka och judendom.

Behovet av ett teologiskt institut som har till huvuduppgift att bekämpa antisemitism och att främja judisk-kristna relationer är om möjligt än större i dag, då vi ser en ökande antisemitism i såväl Sverige som i hela världen. I exempelvis Malmö har den blivit allvarlig och fått som följd att många som judar lämnat staden.

Det arbetet som funnits på STI måste fortsätta och fördjupas, vilket även debatten under det gångna året om STI:s framtid har visat. STI har i medierna uppmärksammats på olika sätt, inte minst utifrån att dels Jesper Svartvik, innehavare av Krister Stendahls professur i religionsteologi vid Lunds universitet och STI 2009-2018 har lämnat sin tjänst, dels utifrån avtalet och samarbetet med Lunds universitet. Trots många inlägg från såväl flera teologiskt väl meriterade personer (som förre direktorn vid STI, prof. Bo Johnson och biskop Biörn Fjärstedt) som svar från kyrkostyrelsens båda vice-ordföranden (17/1 och 24/5 2019) tycks ändå mycket vara oklart.

Vi menar därför att en oberoende utredning måste tillsättas med syfte att utvärdera STI:s samlade verksamhet. För att garantera utredningens opartiskhet måste den göras av en person utan koppling till Kyrkokansliet. Denne måste dessutom vara väl insatt i forskningsområdet judisk-kristna relationer. Utredningen behöver även undersöka huruvida de utfästelser som Kyrkostyrelsens båda vice-ordförande har gjort i sina svar i Kyrkans Tidning förverkligas, då de skriver att ”vi vill återigen försäkra … om att inriktningen står fast – den judisk-kristna dialogen vid STI är lika levande som tidigare”.

För att klargöra uppdraget på längre sikt behövs även en förslagsvis femårig strategisk plan som tydliggör hur judisk-kristna relationer i Svenska kyrkan ska fördjupas, såväl på STI som i övriga sammanhang.

Samtalsdokumentet Guds vägar har tagits fram men behöver göras känt än mer. Därför krävs det en förnyad insats under de kommande åren för att Guds vägar ska bli känt, läst och omsatt i praktiken på alla nivåer i Svenska kyrkan.

STI:s betydelsen för undervisningen i Svenska kyrkan om judendomen, om det gemensamma arvet i Skriften och dialogen med judendomen är mycket stor. STI är både en plats för dialog och för undervisning av dem som har att undervisa.

Förslag till beslut:

  1. att kyrkomötet beslutar att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att tillsätta en oberoende utredning vars syfte är att utvärdera Svenska teologiska institutets samlade verksamhet. För att garantera utredningens opartiskhet måste den göras av en person utan koppling till Kyrkokansliet. Denne måste även vara väl insatt i forskningsområdet judisk-kristna relationer.
  1. att kyrkomötet ger kyrkostyrelsen i uppdrag att ta fram en femårig strategisk plan som tydliggör hur judisk-kristna relationer i Svenska kyrkan kan fördjupas.
  1. att kyrkomötet ger kyrkostyrelsen i uppdrag att precisera hur samtalsdokumentet Guds vägar under de kommande fem åren ska bli känt, läst och omsatt i praktiken på alla nivåer i Svenska kyrkan

Motionen har skrivits av Berth Löndahl (FK), Leif Nordenstorm (FiSK), Leif Nordlander (FK), Anders Roos (POSK) och Håkan Sunnliden (FK)

Motion 39: Forskning om kristologin bland Svenska kyrkans präster

Av Jan Erik Amilén den 23 August 2019 om: Okategoriserade

I motionens motivering läser vi bl.a.:

Som ett par yngre teologer har visat (Frida Mannerfelt och Clara Nystrand Kyrkans Tidning 3/1 2019) så har nåden i Kristus blivit alltmer frånvarande i flertalet predikningar. Predikans innehåll har sekulariserats till att bli mer av inlägg i den humanistiska debatten, av allmänmänsklig tröst och reflektion, än av att handla om Gud, evangeliet och nåden i Kristus. Det finns anledning att anta att i detta göms även en förändring i synen på Jesus Kristus, som tycks ha fått en mer undanskymd plats i förkunnelse och undervisning.

Årets kyrkomöte är tematiskt med fokus på undervisning. Det gör frågan om hur tron och undervisningen om Jesus Kristus ser ut bland dem som ansvarar för konfirmandundervisning, bibelstudier osv, desto mer angelägen att utforska.

Det vore därför av stort värde att det görs en forskningsinsats kring de här frågorna. Hur ser Svenska kyrkans präster på Jesus Kristus? Hur ser det ut i undervisning och förkunnelse? Hur förhåller sig detta till den apostoliska och nicenska trosbekännelsen formuleringar om Jesus, till kyrkofäderna och reformatorerna?

Förslag:

Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att initiera ett forskningsuppdrag om hur Svenska kyrkans präster i dag ser på de kristologiska frågorna

Motionen har skrivits av Berth Löndahl, Kjell O. Lejon och Leif Nordlander.

Länk till motionen, klicka här.