Om katekesen

Av Jan Erik Amilén 15 October 2019 om: Okategoriserade

Om någon ställer frågan om vilka böcker eller skrifter som haft störst inflytande på människors värderingar och värdegrund i vårt land, så hamnar Martin Luthers lilla katekes och Psalmboken i första rummet. Almanackan har också betytt mycket, men inte ifråga om värderingar, den hjälpte till att hålla ordning på dagar och tider. Psalmbok, katekes och almanackan, det var de enda böcker som fanns i de många hem fram till mitten på 1800-talet.

Martin Luthers lilla katekes skrevs 1529 och i förordet skriver han att den riktar sig till de olärda kyrkoherdarna och predikanterna och syftet var att den skulle hjälpa prästerna att undervisa om de viktigaste punkterna i kristen tro. Till svenska översattes katekesen troligen 1544, möjligen några år tidigare, och sedan dess har den utkommit i ett otal upplagor.

Katekesen har således en lång historia i vårt land och vår kyrka. Som bekant har den fem huvudstycken, och pedagogiskt är den ett exempel på hur det enkla samtidigt kan vara genialt. I utläggningen av de fem huvudstyckena, buden, trosbekännelsen, bönen, dopet och nattvarden tecknas konturerna av hur kristen tro ser ut och hur ett kristet liv ska levas. Upplägget är på inget sätt ett påhitt av Luther, utan liknande upplägg fanns och finns i olika katekeser. Går man till den tidiga kyrkan så hade den undervisning som gavs till dopkandidaterna sitt fokus i trosbekännelsen och bönen Fader vår. När vi kommer fram till medeltiden hade detta utvidgats till att omfatta även buden, Ave Maria och de sju sakramenten. 

Ordningsföljden mellan de olika momenten är intressant. Den medeltida ordningen – Fader vår, trons artiklar, buden, sakramenten, Ave Maria – motiverades med att bönen var kraftlös utan tron, och tron i sin tur var utan kraft om man inte höll budorden. Därför hade man ordningen: Fader vår, trons artiklar, buden. Luther placerar de olika momenten i en annan ordning. Hans motivering är att först måste människan lära känna sin sjukdom, synden, vilket sker genom buden. Sedan måste hon veta var hon ska finna läkedom och den anvisas hon i trons artiklar. Läkedomen skaffar hon sig genom bönen. Luthers placering påminner om det som senare har kommit att kallas nådens ordning: upplysningen genom lagen går före upplysningen genom evangelium.

I 1571 års kyrkoordning ålades prästerna att hålla särskilda katekespredikningar åtminstone under Advent och Fastetiden, och att stycken i katekesen också skulle tas upp i predikan. Till prästernas hjälp fanns stiftskatekeser och liknande skrifter. Sverige har sedan 1600-talet gärna velat centralisera och göra allt brokigt enhetligt – ett arv från Axel Oxenstierna – och så var det även med katekesen. Uppdraget gavs till ärkebiskopen Olaus Swebilius och 1689 utkom Swebilii katekesutläggning. Den skulle användas i de skolor som fanns, men framförallt vara en hjälp för prästerna när de predikade. Den kännetecknas av en moderat ortodoxi. Den finns numera utgiven av Johan Herbertsson, som också skrivit en inledning till katekesen (Universus Academis Press 2017).

Ett stycke in på 1700-talet börjar Swebilii katekesutläggning att utsättas för kritik från neologiskt och upplysningsfilosofiskt håll. Ärkebiskopen Jacob Axel Lindblom fick i uppdrag att revidera Swebilii katekes och denna bearbetede utgåva stadfästes 1810 och kom ut av trycket 1811. Lindbloms bearbetning av katekesen innebar främst att han mjukade upp dess ortodoxi. Ett exempel är hur arvsynden beskrivs.

Kritiken växte så småningom mot Lindbloms katekesutläggning. En kommitté tillsattes och 1878 kunde en ny katekesutläggning stadfästas av Konungen. Denna utveckling fick stor spridning och blev lärobok i skolor som sådan mitten av 1800-talet blev obligatoriska i varje socken. Men inte heller denna katekesutveckling undgick kritik. Från olika håll, arbetarrörelsen, frikyrkorörelsen med flera kritiserades katekesutvecklingen för att den var alltför luthersk och alltför dogmatisk. Man önskade i stället mera av Jesu enkla lära, som man uttryckte det, influerad av den framväxande liberalteologin. 1919, för hundra år sedan, togs Lilla katekesen bort som lärobok i skolorna.

Den senaste översättningen av Martin Luthers lilla katekes gjordes 2011 av Carl-Axel Aurelius och Margareta Brandby-Cöster på uppdrag av kyrkostyrelsen. Den kan laddas ner från Svenska kyrkans hemsida. 1878 års katekesutveckling har blivit språkligt moderniserad och utges hösten 2019 av Artos förlag. Det är prostarna Hakon Långström och Kjell Petersson som har reviderat språket i 1878 års utveckling. Hoppas nu att denna nyutgåva kan bli till hjälp i det stora arbete med undervisning och lärande som håller på att sättas igång av kyrkomötet.

Den som är i Stockholm den 31 oktober är välkommen till bokrelease i Storkyrkan kl 18.00. Där presenteras den nyutgivna katekesutvecklingen och det blir tillfälle till frågor och samtal.

Kjell Petersson