Utred målkapitalsregeln

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att allsidigt utreda målkapitalet som begrepp, utformning och begränsning för församlingar som inte ingår i pastorat och pastorat.

Motivering

Målkapitalsregeln som pålagts församlingar som inte är pastorat och pastorat har gjorts utan beslut i kyrkomötet. Tolkningen av detta och regelverket är enligt många jag mött svårtolkade och oprecisa. Dessutom är en del sådant som lägger en börda på församlingar som inte är pastorat och pastorat, genom att kapitalet binds och måste återställas inom tre år.

Låt mig ta ett exempel: ett pastorat beslöt att bygga ett nytt församlingshem i en av församlingarna då den gamla prästgården som man använde var svår att ha som allmän lokal. Takhöjden, ventilationen, uppvärmningssystemet samt ett starkt behov av underhåll gjorde det svårt att behålla. Beslutet togs och ett nytt församlingshem byggdes med inventarier för totalt cirka 15 miljoner kronor. Konsekvensen blev att målkapitalet skrevs upp med 9 miljoner vid nästa tillfälle som om man behövde bygga ett församlingshem till. Målkapitalet höjdes från 29 miljoner kronor till 38 miljoner kronor. Man band alltså 9 miljoner till. Man kan dessutom inte ta av detta kapital utan att återinvestera det inom tre år. Det borde istället ha setts som en tillgång och investering som lätt kan säljas och generera en inkomst om församlingshemmet visar sig inte behövas i framtiden. Nu blev det inte så. Verksamheten blomstrar.

Jag kan tänka att detta är en oförutsedd konsekvens av målkapitalet. Svenska kyrkans församlingar som inte är pastorat och pastorat är ju inga sparbanker. Det är evangeliet om Jesus Kristus som ska vara i fokus. Vi binder medel istället för att låta dem arbeta. Visst vi kan sätta det i aktier med den oro det innebär eller på kyrkokontot till en ofta hyfsad ränta. Men det är ju inte det vi är till för.

Jag föreslår därför att målkapital som begrepp, utformning och begränsning utreds för att se om vi kan finna bättre lösningar. Till exempel bör det finnas motsvarande ett års löner för alla medarbetare och en buffert oförutsedda kostnader. Nu blir det inte sällan godtyckligt. I ett pastorat där jag vikarierat som kyrkoherde ökade målkapitalet till 41 miljoner, medan i ett annat där jag är förtroendevald blev det inte höjt från 39 miljoner. Nu har beslut tagits att det istället för att beräknas vid ett par tillfällen under en mandatperiod så skall det följa kostnadsprisindex och automatiskt höjas. Var det beslutet tagits undrar jag över också. Därför utred frågan och låt kyrkomötet besluta.

Falköping den 20 juli 2025

Leif Nordlander (FK), Elisabeth Sandlund Gäfvert (FK)