Ett manifest för Svenska kyrkan

Detta manifest kan beställas som pappershäfte på sidan för trycksaker och profilprodukter.

Jesus Kristus är kyrkans Herre!

Kyrkan bekänner Gud, den evigt allsmäktige, Treenige, Fadern, Sonen och den Helige Ande. Kyrkan tillhör Herren Jesus Kristus, som är Gud den allsmäktiges evige Son som blivit människa, för att rädda hela världen från det onda och ge plats för alla människor i Guds rike, himmelriket. För att leda oss människor genom livet i trofast gemenskap med Jesus Kristus, sänder Gud, vår himmelske Fader, sin Helige Ande till vår hjälp. 

Kyrkans centrum och livskälla är och förblir Jesus Kristus som vi lär känna genom predikan av evangelium och läsning av hela Bibeln i bön och den Helige Andes gemenskap. Enligt kyrkoordningen: Kyrkan är grundad i Guds heliga ord, såsom det är oss givet i Gamla och Nya testamentets profetiska och apostoliska skrifter (kap. 1§1). Det är i Jesus Kristus som Svenska kyrkan har sin sanna identitet. Kyrkan ska på Jesu uppdrag bära evangeliet till alla folk genom alla tider. Detta har skett från den första pingstdagens lilla församling i Jerusalem till cirka två miljarder kristna runt om i världen idag. Svenska kyrkan har del i denna enorma rörelse. 

I vårt land ska vi i trohet mot kyrkans Herre Jesus Kristus sprida evangeliet och bygga församlingar. Kyrkoordningen anger följande i andra avdelningens inledning: Svenska kyrkan framträder lokalt som en församling. Denna är den primära enheten inom kyrkan. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas.

Församlingen – trons hem

Kyrkans viktigaste sammanhang är församlingen där människor möts i tro och gemenskap. Dopet är varje människas ingång till kyrkan och församlingens liv. Dopets naturliga fortsättning är ett liv i tro på Jesus Kristus. 

Församlingen måste ta människors andliga sökande på allvar och ge undervisning till vägledning för kristen tro och liv. Svenska kyrkan behöver därför präglas mer av andligt liv än av byråkrati. Detta sker i allt från den gemensamma gudstjänsten till den lilla gruppens omsorg och förbön. 

I Svenska kyrkan har det skett en allt större centralisering av styrning och ledning över församlingarnas liv. Strukturreformen, betecknad ”Närhet och samverkan”, har, tvärtemot denna beteckning lett till oönskad stordrift och distans. Till detta är Frimodig kyrka mycket kritisk och hävdar att strukturreformen måste utvärderas och omarbetas. 

För ett levande församlingsliv är verklig närhet och kontinuitet avgörande. Församlingar måste bäras av personliga relationer och ett kontinuerligt gudstjänstliv. 

Kyrkans beslutsfattande måste tydligare förankras i de lokala församlingarnas gemenskap. Detta bör ske med medlemmarnas direkta val till församlingens förtroendeuppdrag, som genom egen representation får beslutsrätt i de pastorat och stiftsfullmäktige där de ingår, samt indirekt i kyrkomötet. 

Inom nuvarande ordning för pastorat måste församlingsrådens och församlingsherdens roll stärkas och ges ett tydligt mandat att leda den lokala församlingen, tillsammans med ett konkret och omsorgsfullt stöd från biskopsämbete och stiftets gemensamma personal. På sikt bör det i varje pastorat finnas en reell närhet mellan kyrkoherde, kyrkofullmäktige, kyrkoråd och den gudstjänstfirande församlingen. 

Svenska kyrkan är indelad i så kallat territoriala församlingar. Detta visar Svenska kyrkans vilja att ta ansvar på alla orter i landet. Men ibland blir den geografiska gränsdragningen mellan församlingar onaturlig för medlemmar som funnit sitt andliga hem i en viss församlingsgemenskap. En utredning bör pröva möjligheten för medlemmar att välja en annan församling än den territoriella gränsdragningen dikterar, samt nybildande av fler icke-territoriella församlingar.

Gudstjänst

Vår första och främsta kallelse som människor och församling är att fira gudstjänst, att lovsjunga och tillbe Gud. Jesus Kristus, Guds Son, har gett löfte om att möta oss på ett särskilt sätt när vi är två, tre eller fler som samlas i hans namn. Gudstjänsten möter också våra djupaste behov hos var och en som hungrar och törstar efter rättfärdighet. När vi öppnar våra hjärtan till lovsång och bön, får höra evangeliet förkunnas rent och klart in i våra liv till förlåtelse och upprättelse, när vi samlas runt altaret och i nattvardens sakrament tar emot Jesu Kristi kropp och blod, växer vi som människor i gemenskapen med Gud. Med gudstjänstens försmak av himlen får vi bära med oss Guds kärlek och närvaro ut i världen.

Olika gudstjänstformer speglar Guds mångfald och möter olika människors behov. Svenska kyrkan bör inspireras av den mångfald av uttryckssätt som finns i olika kyrkogemenskaper runt om i vår värld. Samtidigt bör vi stärka förståelsen för söndagens traditionsenliga högmässa som med historisk, internationell och ekumenisk förankring bär en unik helhet att förmedla evangeliets fullhet.

Ett särskilt ansvar vilar på dem som utformar förkunnelse, sånger och övriga moment i gudstjänsten, att stå i samklang med det som Gud har uppenbarat för oss genom Jesus Kristus, hans apostlar och Bibelns skrifter. I gudstjänstens gemenskap har kyrkans alla medlemmar, anställda och förtroendevalda sin rätta hemvist för att få förståelse och kraft i sina uppdrag och uppgifter.

Sång, musik och konstnärliga uttryck

Musik och konstuttryck har alltid varit en del av kyrkans liv. Genom mångfacetterat tonspråk och uttryckssätt når evangeliet in i skilda kulturer och var och en ges möjlighet att tillbe Gud utifrån sina förutsättningar. Kyrkans tvåtusenåriga tradition rymmer många musikaliska och konstnärliga skatter samtidigt som varje tid ger ytterligare bidrag till denna skattkammare. Karaktäristiskt för kyrkans olika uttryckssätt, oavsett genre eller tidsepok, är att den känns igen som de troendes bön och lovsång till den evige och treenige Guden, Fadern, Sonen och den Helige Ande. Om detta bönens språk går att känna igen eller inte, är en mycket viktig fråga vid val av sång, musik och olika uttryckssätt i kyrkan.

För församlingens barn och unga, likväl som för vuxna är musiken en ovärderlig resurs för det kristna livet. Kyrkomusiker har till uppdrag att med kunskap och inspiration, i samarbete med församlingens instrumentalister och sångare, leda församlingens lovsång och tillbedjan. I sin övning och medverkan ska sångare och musiker också ges möjlighet att växa i tro och gemenskap med Gud. På liknande sätt kan församlingens medlemmar vägledas till kreativitet och skapandeglädje i bild, rörelser, poesi med mera. Allt till vår Herres tack och lovprisning. 

Undervisning

Den tro vi döps till, i Faderns, Sonens och den Helige Andes namn, tar ett helt liv att lära. Gentemot alla barn, ungdomar och vuxna som döps, har församlingen missionsbefallningens uppdrag att undervisa dem till att leva sitt liv som kristna. Till vår hjälp får vi den Helige Ande som gör bibelordet levande för oss och vägleder med omsorg och klarhet. Som kristna är vi lärjungar till Jesus Kristus. Vi behöver inte och kan inte förstå allt av oss själva, men vi kan lita på att Jesus Kristus leder oss rätt när vi ser på honom och försöker efterlikna den han är. Undervisningens mål är att kristen tro, sammanfattad i kyrkans trosbekännelser, skall bli den enskildes personliga bekännelse. 

Kristen undervisning tar fasta på sanningen om människans relation till Gud, i ljuset av nåden och sanningen hos Jesus Kristus. Personliga uppfattningar måste prövas i ljuset av Bibelns vittnesbörd och vägledning. Gudstjänstens predikan har på samma sätt ett undervisande syfte för hela församlingen. 

I mötet med det omgivande samhället behöver vi metoder för att presentera kristen tro på ett trovärdigt och inspirerande sätt, liksom för kyrkans alla medlemmar, anställda och förtroendevalda. Detta kan vi lära av levande församlingsgemenskaper i Sverige och i andra länder. 

Barn och unga

Svenska kyrkans arbete bland barn och ungdomar har hög prioritet. Det finns flera ungdomsorganisationer inom Svenska kyrkan så som Svenska kyrkans unga, Salt, Credo, KRIK, Ungdoms-Oas och Evangelisk Luthersk Mission Unga (ELU). Dessa representerar olika arbetssätt och fromhetstraditioner och är viktiga för många barn och unga. Frimodig kyrka vill inkludera alla dessa organisationer i Svenska kyrkans självförståelse av sitt barn- och ungdomsarbete, bland annat genom sin kommunikation, ekonomiska bidrag och kollekter. Det är viktigt att arbetet bland barn och ungdomar präglas av såväl tydlig biblisk förankring som öppenhet för de ungas perspektiv. Syftet är att barn och unga lär känna Jesus Kristus som sin frälsare och att stödja dem i deras liv och relationer. Konfirmationstiden är för många ungdomar vägen till engagemang i Svenska kyrkan. Därför behöver konfirmationsundervisningen ge tydlig förklaring och uppmuntran till personlig tro på Jesus Kristus, något som många unga efterfrågar idag.

Diakoni

Diakoni hör till församlingens liv. Som kristna är vi kallade att leva i gemenskap och tjäna varandra och våra medmänniskor. Vi ska vara ett barmhärtighetens tecken och stå på de förtrycktas sida med uthållighet och omsorg. ”Hoppet sviker oss inte, ty Guds kärlek har ingjutits i våra hjärtan genom att han har gett oss den helige Ande” (Rom. 5:5).

Frimodig kyrka vill stärka diakonatet som del i det treledade ämbetet, biskop/präst/diakon. Diakonen har en självklar plats i gudstjänst och mässa samt ett särskilt ansvar att leda och utveckla hela församlingen i diakonalt ansvarstagande.

Församlingens diakonala kallelse är förankrad i Jesus Kristus som den främste diakonen och Guds personligt utgivna kärlek till varje människa. Utan förankring i tro på och vittnesbördet om Jesus Kristus förlorar diakonin sin identitet och blir kraftlös.

Som församling behöver vi se och erkänna nöden som finns i vårt samhälle och profetiskt stå upp för de människor som drabbas: flyktingar, barn och unga, ensamma, sjuka och ekonomiskt utsatta. Som kyrka ska vi be och agera för en samhällskultur där människans värde och hennes relationer upprättas. För detta behöver vi värna familjerelationer och vänskap och kraftfullt arbeta mot ekonomisk och sexuell exploatering, pornografi, människohandel och våld. Till kyrkans diakonala ansvar hör också att stödja kristna runt om i världen som förföljs för sin tro och i den världsvida kyrkans gemenskap samarbeta för ett hållbart nyttjande av jordens resurser, så att dessa fördelas rättfärdigt mellan alla folk.

Äktenskap, vigsel och stöd för relationer

Församlingens gemenskap ska välkomna alla, oavsett livsomständigheter, identitet, sexuell läggning och personliga relationer. Livet innebär en stor utmaning och många lever i sargade relationer och svårigheter i sina familjer. Svenska kyrkan behöver fördjupa förståelsen för människors livsvillkor och stärka själavården till stöd och respekt för både enskilda personer och par, där konsekvenser för barn särskilt beaktas och barnens bästa prioriteras.

När Gud skapade människan gjorde han dem till sin avbild, som man och kvinna. Gemenskapen och samarbetet dem emellan återspeglar Guds väsen som treenig. I Bibeln används många gånger äktenskapet som bild för Guds relation med människan och som ett tecken på trofasthet och evig kärlek. Äktenskapet har instiftats mellan man och kvinna till omsorg om trygga relationer. Kyrkans uppdrag är här att välsigna enligt löften givna av Gud. 

Frimodig kyrka anser det vara olyckligt att Svenska kyrkan har gjort sin vigselordning till äktenskap könsneutral. Detta innebär en allvarlig förlust av förståelsen för Guds välsignelse av äktenskapet mellan en man och en kvinna. Att den svenska staten i en demokratisk process kommer till andra slutsatser än kristen teologi innebär inte att kyrkan ska ändra på sin äktenskapsordning. Varje präst har att personligt pröva vilka par som ska vigas till äktenskap och ska aldrig tvingas att viga mot sitt samvete. I rekrytering av ämbetsbärare och personal behöver denna förståelse av äktenskapet värnas och inte motarbetas. Församlingens undervisning bör med Bibeln som grund på ett positivt sätt visa på den välsignelse ett livslångt äktenskap mellan en man och en kvinna kan ge, till avgörande trygghet för alla generationer.

Mission

Kyrkans mission sker i både ord och handling. Kristi kärlek driver oss till omsorg om hela människans behov. Mission och evangelisation ska genomsyra allt i Svenska kyrkans liv och engagemang, som det formuleras i kyrkoordningen om församlingens uppdrag: ”Syftet är att människor skall komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas”. Kyrkans medlemmar har en kallelse och ett ansvar att göra Jesus Kristus känd. Den kristna trons budskap och liv går från hjärta till hjärta, från människa till människa genom alla generationer och bland alla folk. Frimodig kyrka vill att denna kallelse stärks och uppmuntras i Svenska kyrkan. Missionsuppdraget gäller såväl i Sverige som för alla länder och folk. Svenska kyrkan behöver för detta samla erfarenheter och inspiration från andra kyrkor i världen och driva sitt internationella arbete i samarbete med lokala kyrkor i de länder där vi verkar.  

En rikedom av folk, språk och kulturer

Sverige har alltid varit och är ett land med flera folk och kulturer. Det bör därför bli mer naturligt att i gudstjänster, gemenskap och enskild själavård kunna använda andra språk än svenska. Detta gäller nationella minoritetsspråk, språk från andra länder, lika väl som teckenspråk. 

Svenska kyrkan har ett tungt arv av att tillsammans med den svenska staten ha utövat förtryck mot minoriteter i Sverige. Som kristna har vi möjlighet att verka för försoning, i ödmjukhet och förlåtelse i Jesus Kristus.

Namnet Svenska kyrkan kan ge det felaktiga intrycket att kyrkan till sitt väsen är svensk, men kyrkans identitet kan aldrig knytas till en viss nationalitet. Enligt den apostoliska trosbekännelsen är kyrkan allmännelig, den omfattar alltså alla länder och folk, i alla tider. Svenska kyrkan behöver vara en kyrka i närmare relation och utbyte med den världsvida kyrkogemenskapen som inrymmer alla folk. 

Idealitet och svenska kyrkans tillgångar 

Frimodig kyrka ser att Svenska kyrkan präglas av ett kyrkokommunalt tänkande, där partipolitiska idéer och strukturer styr prioriteringar även i kyrkan. Svenska kyrkan behöver få en förnyad självförståelse och stärkt självkänsla som kristen gemenskap och medlemsorganisation.

Vi vill att Svenska kyrkan i större utsträckning inspirerar sina medlemmar att personligt engagera sig i sina församlingar. Ideella insatser är en ovärderlig resurs i kyrkans arbete. Där människor är personligt engagerade och får inflytande stärks gemenskapen och ansvarstagandet för kyrkan. Detta kan också främja kyrkans tillväxt både i antal medlemmar och tillgångar, som blir till nytta för kyrkans uppdrag.

Svenska kyrkan har stora tillgångar i fastigheter och värdefulla kyrkor. Frimodig kyrka vill värna församlingarnas liv i sina kyrkor och prioritera dess unika möjlighet att samla till gudstjänst och gemenskap, framför försäljning och ekonomisk vinst. Kyrkan har varit en av Sveriges viktigaste kulturbärare under mer än tusen år och har haft en avgörande betydelse för landets utveckling. Det är angeläget att kyrkans kulturarv vårdas. Samtidigt ställer den svenska staten allt högre krav på kulturantikvariskt ansvarstagande. Församlingarnas ekonomi behöver balanseras i relation till medlemsansvar, kapacitet och kyrkans huvuduppdrag och för detta behöver stiften i dialog med länsstyrelser verka för ökad kyrkoantikvarisk ersättning.

En omfattande diskussion förs också om Svenska kyrkans skogar. Med stor lyhördhet för vetenskap och forskning har förtroendevalda att fatta beslut med hela skapelsen och alla generationers bästa för ögonen. Svenska kyrkans tillgångar ska alltid förvaltas på ett ansvarsfullt sätt som också värnar hela jordens livsförutsättningar. Resurserna skall fördelas, så att församlingarna kan verka i respektfulla relationer med sin omgivning och utföra sin grundläggande uppgift: att fira gudstjänst, undervisa, utöva diakoni och mission.

Demokrati

Som kristna är vi tacksamma över att få leva och vara verksamma i ett demokratiskt land med dess frihet i fråga om religion, yttranden, åsikter och diskussioner, organisering och samhällsengagemang. Som kyrka i en demokratisk stat är det viktigt att värna denna frihet både i det egna sammanhanget och för andra organisationer. Det är därför fel att sekulära partier och intresseorganisationer använder Svenska kyrkan för egna särintressen. I jämförelse med andra demokratiska länder är Sverige unikt genom att riksdagspolitiska partier ställer upp i kyrkliga val (för närvarande Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna). Frimodig kyrka hävdar med bestämdhet att Svenska kyrkans val och nomineringar ska utgå från församlingsmedlemmarna utan inblandning från sekulära partikanslier. Svenska kyrkan måste på liknande sätt stå fri i förhållande till lobbyorganisationer, påverkanskampanjer och opinionens trender som exempelvis regnbågsrörelsen. 

I kyrkan får ingenting skymma evangeliet. Svenska kyrkans rum och officiella verksamhet ska vara tydliga med Jesus Kristus och korset, vår gudsrelation och Bibeln som Guds ord till oss. För kyrkan är tron på Jesus Kristus helt avgörande. 

Församling, stift och nationell organisation

På alla nivåer i Svenska kyrkans rikstäckande organisation ska hon verka genom nära relationer. Frimodig kyrka ser att kyrkomötet får en allt för dominerande ställning vad gäller Svenska kyrkans utveckling, medan det är stift och församlingar som ska bära huvudansvaret för kyrkans uppdrag. Det direkta valsystemet till kyrkomötet med stor delaktighet av politiska partier har gjort att kyrkomötet ofta behandlar frågor som är främmande för livet i församlingarna. Detta skapar misstroende och blir uttröttande. Nuvarande valsystem tillsammans med kyrkomötets samlingar och administration är extremt kostsamt. Ett indirekt valsystem med tydlig representation av församlingarna till stiftsfullmäktige och kyrkomöte skulle inte bara bli betydligt billigare utan framför allt göra församlingarnas centrala roll tydligare. 

Ansvarslinjer i ämbetet och hos förtroendevalda

Svenska kyrkan står i en obruten episkopal och apostolisk succession, att biskopar viger präster och diakoner till kyrkans tjänst. Här står vi i gemenskap med våra stora kyrkofamiljer, den katolska och ortodoxa kyrkan. Det treledade ämbetet med biskop, präst och diakon har ett särskilt ansvar för gudstjänsten och sakramentsförvaltningen, undervisningen, diakonin och missionen. 

Parallellt med ämbetets ansvarslinje finns Svenska kyrkans förtroendevalda. Dessa två ansvarslinjer har ett gemensamt uppdrag och ansvar för kyrkans liv och utveckling men med olika mandat. 

Förtroendevalda har en viktig uppgift i beslut och prioriteringar att värna förståelsen för församlingens medlemmar och närsamhälle. I god dialog och gemensam bön kan förtroendevalda och ämbetsbärare ofta finna stort samförstånd i vad som är viktigt för kyrkan i varje tid. Ora et labora – bön och arbete ska följas åt varje dag i kyrkans liv. 

Svenska kyrkans ämbete är idag på många sätt i kris. Bland annat vigs alltför få präster och könsfördelningen blir alltmer ojämn, då få män blir präster eller diakoner. Det är också svårt att rekrytera kyrkoherdar och församlingsherdar. Detta förstärker en nedåtgående utveckling där församlingarna försvagas och färre unga vuxna finner en väg till kristen tro och kallelse som präst eller diakon. Frimodig kyrka ser att stiftens uppgift att pröva kandidater till ämbetet behöver ske i större lyhördhet för olika fromhetstraditioner och dem som delar församlingarnas gudstjänst och gemenskap.

Arbetsmiljö och ledarskap

Frimodig kyrka uppmärksammar att förtroendevalda behöver bättre förstå sitt arbetsgivaransvar och skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö. På ett särskilt sätt behöver arbetsgivaransvar gentemot kyrkoherdar beaktas så att kyrkoherdens ledarskap och ämbete respekteras och blir tydligt. Varje stift behöver tydligt värna relationen mellan biskop, präster och diakoner. Möjligheten att stiften blir kyrkoherdarnas arbetsgivare bör därför utredas. Växande löneskillnader mellan kyrkans medarbetare är bekymmersamt. Det försvagar Svenska kyrkans trovärdighet gentemot samhället och förtroendet mellan kyrkans medarbetare. Därför bör oskäliga löneskillnader korrigeras. Frimodig kyrkas kritik mot allt större pastorat handlar band annat om en växande problematik i frågor om arbetsmiljö och ledarskap. 

Försoning i ämbetsfrågan

Trots att det har gått snart sjuttio år sedan kyrkomötet beslutade att även kvinnor kan prästvigas finns spänningen kvar mellan dem som bejakar kvinnliga präster och dem som inte gör det. Om det tidigare var de kvinnliga prästerna som hade svårt att få prästtjänster och blev marginaliserade så är det idag tvärtom. Den som har en traditionell syn på ämbetet kan inte bli präst, diakon eller biskop och någon med denna hållning som redan är vigd blir ofta ifrågasatt eller nekas tjänst. Frimodig kyrka accepterar inte att vare sig kvinnor eller män i prästämbetet trakasseras och diskrimineras. Med vägledning i de fem ekumeniska imperativ som Lutherska Världsförbundet och Katolska kyrkan har enats om kan även Svenska kyrkan finna en väg till ömsesidig respekt i denna fråga.

Utbildning av ämbetsbärare och Svenska kyrkans medarbetare 

Det är viktigt för hela Svenska kyrkan liksom för varje församling att personal och medarbetare har fått god utbildning och ges möjlighet till vidareutbildningar. Vid en utvärdering av SKUI – Svenska kyrkans utbildningsinstitut – fick denna mycket kritik. Därför måste utbildningen av de fyra profilyrkena; präster, diakoner, musiker och församlingspedagoger, stärkas. 

För präster måste det krävas omfattande teologiska kunskaper om kyrkans tro och liv. Här behövs en översyn av utbildningen så att den omfattar fördjupning i kyrkans historia, bibelkunskap, dogmatik och etik genom tiderna. För alla sina medarbetare behöver Svenska kyrkan ställa precisa krav på vilka kurser och utbildningar som ska erbjudas på utbildningsinstituten, som universitet, högskolor, folkhögskolor och SKUI. Däribland bör Johannelunds teologiska högskola som med hög kvalitet utbildar många präster, åter få ett rättmätigt ekonomiskt stöd av Svenska kyrkan. 

Rekryteringen av kyrkomusiker måste stärkas genom att unga erbjuds musik- och orgelundervisning. På liknande sätt behöver församlingars ledarträning för unga vara av hög kvalitet och uppmuntra unga till tjänst i Svenska kyrkan.

Kommunikation, tro och trovärdighet

Frimodig kyrka vill att Svenska kyrkan ska vara en tydlig kyrka, som gör kyrkans Herre Jesus Kristus känd i Sverige. Detta måste prägla kyrkans kommunikation. För detta behöver vi måna om att Svenska kyrkans kommunikatörer har teologisk kompetens och förståelse för kyrkans liv och uppdrag. Frimodig kyrka vill att stiften tar initiativ och ansvar för att tillsammans med folkhögskolor och högskolor utveckla teologisk utbildning för kommunikatörer.

Kyrkorelationer

Ekumenik är dialog och samarbete mellan medlemmar, ledare och församlingar av olika kyrkosamfund. Frimodig kyrka lyssnar med ödmjuk förhoppning till Jesu egen bön, om att vi kristna skall bli ett i ömsesidig kärlek och trosgemenskap. Svenska kyrkan behöver som största kristna samfund i Sverige ta initiativ och stort ansvar för en god dialog och kontakt med andra kristna samfund. Svenska kyrkan har också inomkyrkliga väckelserörelser, vars tradition och bidrag till Svenska kyrkan ska respekteras och värdesättas. 

Svenska kyrkan i utlandet

Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) utgör en viktig kontakt med allt fler människor från Sverige som befinner sig i andra länder. Svenska kyrkans församlingar i andra länder skall precis som i Sverige fira gudstjänst, bedriva undervisning, utöva diakoni och mission. Det är viktigt att fungerande församlingar ges möjlighet att finnas kvar och fortsätta utvecklas utifrån sina olika förutsättningar och egna karaktär. 

Religionsdialog och samhällsgemenskap

Centralt i en kristen identitet är omsorgen om alla människor och respektfulla relationer i hela samhället. Frimodig kyrka vill att Svenska kyrkan ska vara tydlig med bekännelsen om Jesus Kristus som den rätta vägen, sanningen och livet. Av respekt för skillnaden mellan olika religioner bör å ena sidan inte mångreligiösa gudstjänster firas i Svenska kyrkans kyrkor. Å andra sidan ska vi förmedla att alla människor, oavsett religionstillhörighet, är skapade av Gud och lika dyrbara i Guds ögon. Kyrkan ska där så är möjligt samverka med andra människor och organisationer för vårt samhälles gemensamma bästa. Här kan religionsdialog vara ett värdefullt verktyg i arbetet för att främja förståelse mellan människor och kulturer. Respekt och tolerans gentemot andras trosövertygelse ska vara självklar. Samtidigt måste kyrkan alltid våga uttala ett tydligt stöd till förföljda kristna och vid behov kritisera destruktiva inslag i olika religiösa och kulturella traditioner. 

Genom vår Herre Jesus Kristus står kristna och Bibeln i historisk kontinuitet med det judiska folket, Guds egendomsfolk och dess heliga skrifter. Judisk tro och skrifttolkning kommer därmed alltid ha en särställning i fråga om religionsdialog. Det judiska folket har återkommande genom historien levt under förtryck från olika nationer och folk. Kyrkan har ett viktigt ansvar att motverka all antisemitism och stå upp för det judiska folkets rätt att existera och öppet utöva sin tro.

I samhällsgemenskap, krisberedskap och tider av oro har Svenska kyrkan en avgörande roll och ett förtroende att förvalta. Som kristen kyrka ska vi vara generösa med våra tillgångar, måna om alla människor och vara välkomnande. 

Skapelsen

Jorden är Herrens och allt vad den rymmer! Hela skapelsen sjunger Guds lov och återspeglar Guds härlighet. Människan förundras inför skapelsens storhet och ska röra sig ödmjukt i skapelsen med respekt för dess mångfald av liv och viktiga livsförutsättningar. Gud har i sin stora kärlek skapat världen och allt den rymmer. Människan har i denna skapelse en unik position, kallad att likna Gud i kärlek och ansvarstagande. 

Genom vår synd har skapelsens harmoni i relation till Skaparens vilja och omsorg allvarligt skadats och människan är vilsen i sina beslut. Ofta agerar hon på ett sätt som får katastrofala konsekvenser för människor, djur och skapelsen i sin helhet. Kyrkan har mitt i denna värld Guds kallelse att ge människor hopp och vägleda till det som är gott genom omvändelse och tro på evangelium. Skapelsen ropar i väntan på att Guds barn ska förlossas.

Det finns hopp!

Vårt hopp är i Jesus Kristus och i hans ankomst för att slutgiltigt sätta stopp för ondskan och återupprätta skapelsen. I sin undervisning har Jesus förberett sina lärjungar på tider av oro och stora problem, både i sociala relationer och i världen som skakas av krig och naturkatastrofer. Mitt i detta uppmanas lärjungarna att lyfta blicken i förvissning om att denna tid går mot sitt slut och att Jesu Kristi fredsrike kommer. När vi åkallar och ber, tacka då Gud och låt honom få veta alla våra önskningar. Så ska Guds frid som är mer värd än något vi kan tänka uppfylla oss. 

Så låt oss be:

Vår Fader du som är i himmelen. Låt ditt namn bli helgat.
Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske på jorden så som i himmelen.
Ge oss idag det bröd vi behöver och förlåt oss våra skulder,
liksom vi förlåter dem som står i skuld till oss.
Och utsätt oss inte för prövning utan rädda oss från det onda.
Ditt är riket, din är makten och äran i evighet. 

Amen.