Profilfrågor 2021–2025

Profilfrågor är texter som uttrycker Frimodig kyrkas ståndpunkter under ett antal valda rubriker. Här kan du läsa våra förslag och sådant vi arbetar för. Det skulle kunna kallas ett kyrkopolitiskt program.

Du som vill bekanta dig mer med Frimodig kyrka uppmanas att även läsa Valplattform 2021 och våra olika trycksaker.

1. Jesus är Kyrkans Herre!

Konfirmander med processionskors
Foto: David Castor

Kyrkans centrum och livskälla är Jesus Kristus och evangeliet om honom. Kyrkan ”är grundad i Guds heliga ord, såsom det är oss givet i Gamla och Nya testamentets profetiska och apostoliska skrifter”. (Kyrkoordningen 1 kap, 1§)

Jesus Kristus har grundat sin kyrka på jorden. Kyrkan ska på Jesu uppdrag bära evangeliet om Hans död och uppståndelse genom alla tider till alla folk. Detta har skett från den första pingstdagens lilla församling i Jerusalem till dagens cirka 2 miljarder kristna runt om i världen.

I denna enorma rörelse är Svenska kyrkan en liten del. I vårt land vill vi i trohet mot kyrkans Herre Jesus dela evangeliet och bygga församlingar.

Tron är en gåva. Att frimodigt ge gåvan vidare till människor i vår tid är stort! Alla som vill lära känna och leva tillsammans med Jesus är välkomna in i en församlingsgemenskap med Jesus i centrum.

Jesus Kristus är den världsvida kyrkans Herre.
Jesus är Svenska kyrkans Herre.
Jesus är min Herre.

2. Gudstjänsten – trons källa med levande vatten

Nattvardsfirande i kyrka
Foto: Dan Sarkar

Gud finns överallt och Jesus är med oss vart vi än går, men Han har gett oss sitt löfte att möta oss på ett särskilt sätt när vi är två eller tre eller många som samlas i Hans namn till gudstjänst.

Frimodig kyrka hävdar att gudstjänsten är kyrkolivets centrum. Här får vi möta Gud och hämta näring för vår tro. När vi lyfter våra hjärtan i lovsång och bön, när vi får höra evangeliet förkunnas rent och klart in i våra liv, när vi samlas runt altaret och tar emot Jesus Kristus i den heliga nattvarden – då växer vi som människor och kristna i gemenskapen med Gud. Och efter söndagens försmak av himlen får vi gå påfyllda ut i vår vecka och bära med oss Guds kärlek och närvaro ut i världen.

Vår kyrka gör rätt i att erbjuda flera olika gudstjänstformer för att spegla Guds mångfald och möta olika människors behov, men Frimodig kyrka vill även i framtiden bevara den särställning som söndagens högmässa har haft för troende genom alla tider.

Vår Herre Jesus uppmanade oss att i vår gudstjänst tillbe Gud i Ande och sanning. För att gudstjänsten ska bli ett sant möte både med Gud och med människan, behöver båda parter komma till tals. I bön, lovsång och bekännelse ger vi uttryck för vad vi mänskligt bär med oss i våra liv, medan Guds ord kommer till oss genom bibelord, förkunnelse och liturgi. Så uppstår mötet, vi känner glädje över att lyssna till den gode Herdens röst och tron växer. 

Ett särskilt ansvar ligger på dem som utformar förkunnelse, sånger och övriga moment att stå i samklang med det som Gud har uppenbarat för oss genom Jesus Kristus, hans apostlar och Bibelns skrifter som de överlämnat åt oss.

Gudstjänsten är vår kyrkas viktigaste uppgift. Därför vill Frimodig kyrka verka för ett rikt gudstjänstliv, så att alla får upp ögonen för Guds rika gåvor till oss. I denna gemenskap kallar Gud såväl kyrkans anställda som förtroendevalda. Och här möter dessa sin församling, som syskon i tron. Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande!

3. Undervisning – en trons växtplats

Person som studerar Bibeln.
Foto av Aaron Burden

Undervisning har alltid varit en viktig uppgift för Kyrkan. Den tro vi en gång döptes till tar ett helt liv att lära. Föräldrar som låter döpa sina barn har missionsbefallningens uppdrag att undervisa dem. ”Gör alla folk till lärjungar”, uppmanar Jesus oss.

Frimodig kyrka vill att undervisning skall prioriteras i församlingslivet. Svenska kyrkan har ett ansvar att sakligt och ärligt presentera budskapet om Jesus Kristus för både barn och vuxna. Undervisningens mål är att kristen tro, sammanfattad i trosbekännelserna, skall bli den enskildes personliga tro.

Dop- och konfirmationsundervisning, söndagsskola, Bibeläventyret, Alpha-kurser och bibelstudiegrupper är arbetsformer som bör tas till vara och utvecklas. I mötet med det omgivande samhället – inte minst i skolmiljöer – behöver Svenska kyrkan vidareutveckla metoder för att presentera den kristna tron på ett trovärdigt och inspirerande sätt. Undervisning i den kristna tron för anställda och förtroendevalda behöver också prioriteras. Dessutom måste predikans undervisande roll lyftas fram starkare än idag. Meningsfulla möten med företrädare för andra religioner förutsätter att man har tydlig hemvist i den egna tron. Svenska kyrkan får inte dölja för människor de rika skatter som den kristna tron innehåller.

Frimodig kyrka vill att Svenska kyrkan frimodigt skall dela med sig av evangeliet och föra vidare det hon själv fått ta emot.

4. Diakoni – kärlekens tjänst

Hemlös person som tigger
Foto: Ev

Diakoni hör till församlingens grundläggande uppgift. Vi är som kristna kallade att leva i gemenskap och tjäna varandra. Vi ska vara ett barmhärtighetens tecken i vårt samhälle och stå på de förtrycktas sida. ”Hoppet sviker oss inte, ty Guds kärlek har ingjutits i våra hjärtan genom att han har gett oss den helige Ande”. (Rom. 5:5)

Frimodig kyrka vill förstärka diakonatet som del i det treledade ämbetet; biskop/präst/diakon. Som ämbetsbärare har den vigda diakonen en självklar plats i gudstjänst och mässa, samt ett särskilt ansvar att leda och utveckla hela församlingen i diakonalt ansvarstagande.

Församlingens diakonala arbete måste alltid vara förankrat i Jesus Kristus den främste Diakonen, som Guds utgivna kärlek till varje människa, utan krav på motprestation. Utan förankringen i Kristus tappar diakonin sin identitet och blir kraftlös.

Som kristen och som församling behöver vi se och erkänna nöden som finns i vårt land och profetiskt stå upp för dem som drabbas; såsom flyktingen, barn och unga med psykisk ohälsa, den ensamma och den ekonomiskt utsatta.

Kyrkan ska agera för en samhällskultur där människans värde och hennes relationer upprättas. För detta behöver vi kraftfullt arbeta mot sexuell exploatering, pornografi och människohandel.

Till Svenska kyrkans diakonala ansvar hör att stödja kristna runt om i världen som förföljs för sin tro. I den världsvida kyrkans gemenskap ska vi arbeta för ett hållbart nyttjande av jordens resurser och att dessa ska fördelas rättfärdigt mellan alla folk.

5. Mission – att bära det glada budskapet vidare 

Kyrkbygge i afrikanskt land
Foto: Leif Nordlander

Var och en som tillhör Svenska kyrkan har en kallelse och ett eget ansvar att göra Jesus känd. Budskapet och tron går från hjärta till hjärta och därför vill Frimodig kyrka att denna kallelse stärks och uppmuntras hos var och en. I Sverige stöder vi ett målmedvetet arbete kring nya sätt att vara kyrka. Svenska kyrkan har länge varit inriktad på att välkomna människor till oss. Nu behöver kyrkan hitta former för att gå ut och möta människor där de befinner sig, inte bara vänta på att de ska komma. Vi behöver bli duktiga på att ”spela på bortaplan”. All mission förutsätter att man ser hela människans behov och missionen tar sig uttryck både i ord och i handling.

”Syftet är att människor skall komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas”.

Ur Kyrkoordningen

Svenska kyrkan har ett viktigt uppdrag i Sverige och även i andra länder. Kyrkan är mission till hela sitt väsen. Gud kallar oss att leva i Jesu efterföljd och sänder oss ut för att göra alla folk till lärjungar.

Idag behöver vi i Svenska kyrkan samla erfarenheter och inspiration från olika håll i världen. Kristenhetens tyngdpunkt har förskjutits globalt från norr och väst till en allt tydligare expansion i syd och öst, från det rika och välmående till det många gånger fattiga och maktlösa. 

Svenska kyrkan har ett fortsatt ansvar att delta i internationellt missionsarbete, främst genom samarbete med lokala kyrkor.

6. Församlingen – trons hem

En litet barn tittar ut över överfull kyrka
Foto: David Castor

Dopet är vägen in i kyrkan och församlingen. Dopets naturliga fortsättning är ett liv i tro på Jesus. Därför behövs levande församlingar så människor kan komma till tro på Jesus och växa i tro. 

Församlingen skall ta andligt sökande på allvar och ge människor möjligheter att fördjupas i sin tro. Församlingen måste få präglas mer av andligt liv än av byråkrati. Församlingen är också viktig för att skapa gemenskap mellan människor. Detta sker i allt från den stora gemenskapen i gudstjänsten till den lilla gemenskapen i smågrupper. En ökad delaktighet, med stora inslag av ideellt arbete, ökar också gemenskapen i församlingarna.

Lösningen på problemet med övertaliga kyrkor är inte i första hand utförsäljning, utan att se till att de fylls av liv och gudstjänst. Frimodig kyrka önskar se en frimodig tro i Svenska kyrkan, så att tomma kyrkor kan fyllas på nytt! Många församlingar består av flera distrikt eller socknar. Där dessa har bärkraft genom människor som samlas i gudstjänst, undervisning, diakoni och mission bör de omvandlas till egna församlingar.

7. Demokrati

Nomineringarna till de kyrkliga valen sköts idag av bl.a. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna. Frimodig kyrka menar att valen ska styras av medlemmar i Svenska kyrkan och inga andra. 

Som det är idag kan konsekvensen bli att den som inte är medlem kan påverka kyrkans inre liv. Frimodig kyrka anser att Svenska kyrkan självständigt ska fatta beslut utifrån sin tro, bekännelse och lära. Detta ska ske utan inblandning från riksdagspartierna och deras organisationer. En förutsättning för att säkerställa demokratin i Svenska kyrkan är att partipolitiseringen upphör.

Vi i Frimodig kyrka utvecklar i denna text våra tankar om indirekta val till stift och kyrkomöte.

8. Församlingstillhörighet

Varje kristen har en kallelse att vittna om Kristus där man lever och verkar.

Svenska kyrkan är indelad i territorialförsamlingar, vilket innebär att man automatiskt tillhör den församling där man bor. Det är dock inte säkert att den enskilde just där hittar en god församlingsgemenskap och ges möjlighet att fördjupas i tron. Därför har det i praktiken blivit så att många söker sig till en annan församling än den där de bor. En struktur behövs som kompletterar den territoriella församlingsprincipen med en frihet för individen att tillhöra en annan församling. En sådan valmöjlighet skapar ett ökat engagemang för Svenska kyrkan i uppdraget att föra ut evangelium till hela svenska folket. 

Frimodig kyrka arbetar för att det skall bli möjligt för dig som medlem i Svenska kyrkan att välja vilken församling du vill tillhöra.

9. Församlings- och pastoratssammanläggningar

De senaste åren har vi sett många församlingssammanläggningar, ibland nödvändiga, ibland onödiga. Svenska kyrkans beslut om den s.k. Strukturreformen, betecknad ”Närhet och samverkan”, har på många ställen – precis tvärtemot vad namnet antyder – lett till en oönskad stordriftseffekt. 2015 fanns 1364 pastorat och fristående församlingar. 2017 fanns endast 617.

Till 2021 är har antalet minskat ytterligare en del.

Stordrift är en tveksam modell för kyrkan. Resultatet har blivit långa beslutsvägar, bristande självständighet för församlingarna, starka kanslier och centralisering. Strukturreformen bör därför utvärderas. 

Kritiken att Svenska kyrkan alltmer fått karaktären av en koncern är i högsta grad berättigad. Men kyrkan är och skall förbli kyrka, hon kan inte styras och organiseras på samma sätt som samhället i övrigt. Närhet och kontinuitet är viktigt. De lokala församlingarna måste ha beslutsrätt och stabilitet för att inte avståndet till de enskilda människorna skall öka. Risken med stordrift är också att gudstjänstlivet minskar och att dess fokus på Ordets förkunnelse och sakramentens förvaltande blir allt mindre viktigt. Att ordet kyrka betyder ”det som tillhör Herren” får inte glömmas.

Frimodig kyrka menar därför att den stordrift som vi idag ser, inte minst i städerna, bör undvikas. Beslutsfattandet måste vara så lokalt som möjligt med direkta val till församlingarna och på sikt indirekta val till övriga nivåer inom kyrkan. Vi vill sträva efter en samverkan mellan mindre men självständiga församlingar och pastorat, där kyrkoherden i verklig mening kan vara herde för sin hjord.

10. Personalen – med tro som yrke

Frimodig kyrka vill att stiften skall få tillbaka arbetsgivaransvaret för präster och diakoner, samt att kyrkoherdens och kyrkorådets olika roller i församlingen görs tydligare. Tyvärr är Svenska kyrkan flitigt anmäld till Arbetsmiljöverket på grund av konflikter i församlingarna, ofta mellan förtroendevalda och anställda. Problemen beror bl.a. på otydligt ledarskap, avsaknad av gemensamma mål och bristande arbetsgivarkompetens. 

Frimodig kyrka anser att Svenska kyrkan bör vara en föregångare i samhället när det gäller att vara en rekryterande miljö. Frimodig kyrka menar att Svenska kyrkan behöver en personalpolitik som tar till vara de anställdas gåvor och kreativitet. Omsorg skall visas alla anställda oavsett arbetsuppgift och befattning. Utbildning skall ges de förtroendevalda i arbetsrätt och personalansvar. Det är inte rimligt att anställda blir sjukskrivna eller ser sig tvingade att lämna sina anställningar i förtid p.g.a. dålig arbetsmiljö.

Frimodig kyrka anser också att det är viktigt med en rättfärdig lönepolitik inom Svenska kyrkan. Oskäliga och orättvisa löneskillnader försvagar Svenska kyrkans trovärdighet, när hon talar om solidaritet och rättvisa.

Frimodig kyrka vill arbeta för att varje pastorat och församling ska ha vigd präst och diakon anställd, kyrkans ämbetsbärare. Det är olyckligt att församlingar i spartider väljer att omvandla en diakontjänst till tjänst för icke vigd.

Frimodig kyrka anser att sökande till olika tjänster ska bedömas utifrån kompetens och inte utifrån uppfattning i kyrkliga stridsfrågor. Kyrkostyrelsen uttryckte redan 2009:

“Det finns anledning att i detta sammanhang understryka att det är Svenska kyrkan som ansöker och förväntas få rätt och därmed skyldighet att förrätta vigsel. Det råder enighet inom kyrkostyrelsen i frågan om att ingen präst mot sin personliga övertygelse om vad som är rätt ska tvingas viga par av samma kön. Detta följer av att Svenska kyrkan bejakar att det inom kyrkan kan rymmas olika syn på äktenskapet. Frågan om hur man ser på vigsel med par av samma kön ska inte heller ha betydelse vid exempelvis prövning av prästkandidat eller anställning av präst, musiker, kyrkvaktmästare eller annan personal i kyrkans tjänst.”

KsSkr 2009:6 sid 32

11. Tydlighet om den dubbla ansvarslinjen

Svenska kyrkan har två strukturer för ledning av kyrka och församling: ämbetsbärarna respektive de förtroendevalda. Detta brukar kallas “den dubbla ansvarslinjen”. De har ett gemensamt ansvar att leda kyrkan men olika uppdrag inom det ansvaret.

I tidigare epoker betonades prästens ansvar på bekostnad av de förtroendevalda. Idag är risken den omvända: att förtroendevalda inte respekterar ämbetsbärarnas självständiga uppdrag utan betraktar dem som tjänstemän som är underställda kyrkorådet/stiftsstyrelsen och som man därför kan göra sig av med om det gnisslar i samarbetet.

Frimodig kyrka vill att strukturen med den dubbla ansvarslinjen ska bevaras och tydliggöras på alla nivåer i Svenska kyrkan. I den mån detta är oklart uttryckt i Kyrkoordningen menar vi att Kyrkoordningen måste formuleras om.

12. Svenska kyrkans tillgångar

Kyrkans stora ekonomiska tillgångar ska förvaltas på ett ansvarsfullt sätt. Det minskande antalet medlemmar innebär att Svenska kyrkan i framtiden kommer att få en försämrad ekonomi. Därför är det viktigt att vi planerar för detta.  Resurserna skall satsas framför allt på kärnan i kyrkans uppdrag, alltså gudstjänstfirande (inklusive kyrkliga handlingar), undervisning samt utövande av diakoni och mission. Verksamhet som ligger utanför detta måste vi vara beredda att skala bort. 

Frimodig kyrka anser att Svenska kyrkan måste lämna det kyrkokommunala tänkandet och inse att man nu verkar inom den frivilliga sektorn i samhället. Som ett exempel på detta vill Frimodig kyrka att arvodena till de lokalt förtroendevalda avskaffas. Att vara förtroendevald är en gåva med vilken man tjänar församlingen. 

Lekfolket är en ovärderlig resurs i allt kyrkans arbete. Fler uppgifter i församlingarna kommer framöver att utföras som ideellt arbete. 

Varje församlings egenart skall tas på största allvar. Kyrkans viktigaste tillgång är människor som lever i tro på Jesus Kristus och hämtar kraft i bön och gudstjänst. Vi tror att där aktiva människor får inflytande och vill vara med och påverka, där växer både antalet medlemmar och tillgångarna!

13. Skapelsen, tro och förvaltarskap

Gud har i sin stora kärlek skapat världen och allt den rymmer. Han har anförtrott åt oss människor att förvalta den på bästa sätt, intill den dag Jesus kommer åter. Detta förtroende har vi genom vår synd brutit och istället våldfört oss på skapelsen. Om än bristen på respekt och vördnad för det skapade på senare tid har uppmärksammats mer, vill många inte se hur allvarlig situationen verkligen är. I kyrkans uppdrag ingår det att visa på den kristna förvaltarskapstanken gentemot skapelsen. Därför vill Frimodig kyrka att Svenska kyrkans arbete – lokalt, regionalt, nationellt och internationellt – ska präglas av hänsyn till klimatet, hållbar utveckling och en rättfärdig fördelning av jordens resurser.

14. Barn och unga – församlingens samtid och framtid

Präst doper ett litet barn

Frimodig kyrka anser att arbetet bland barn och ungdomar måste ha hög prioritet. Kyrkan har en skyldighet att bedriva dopundervisning utifrån Jesu egna ord. FN:s barnkonvention slår fast att barn har rätt till en tro.

Det finns flera ungdomsorganisationer inom Svenska kyrkan förutom Svenska kyrkans unga, exempelvis Salt, CredoUngdoms-Oas och Evangelisk Luthersk Unga, ELU. Dessa representerar olika arbetssätt och fromhetstraditioner och kan därför tillsammans attrahera fler än vad en enda rörelse kan. Frimodig kyrka menar därföratt även dessa bör få bidrag och kollekter ifrån rikskyrkan och stiften. Det är viktigt att arbetet bland barn och ungdom präglas såväl av tydlig biblisk förankring som av öppenhet för de ungas perspektiv. Huvuduppgiften är att den yngre generationen lär känna Jesus som sin frälsare och att förbereda dem för ett trovärdigt kristet liv. Här fyller även de kristna förskolorna en viktig uppgift.

Konfirmationstiden är för många ungdomar vägen in till engagemang i Svenska kyrkan. Frimodig kyrka vill att konfirmationstiden utmanar och uppmuntrar till personlig tro. Konfirmationsgudstjänsten måste få vara konfirmandens bekräftelse av sitt dop. Församlingen ska ta tillvara konfirmandens nyfunna eller stärkta tro, så att den kan växa och fördjupas. Frimodig kyrka vill att hela kyrkan skall prioritera detta arbete.

15. Flerspråkighet

Möjlighet att fira gudstjänst och erbjuda kyrkliga handlingar och själavård på andra språk än svenska behöver stärkas. Detta gäller såväl nationella minoritetsspråk, språk för invandrargrupper som teckenspråk.

Att i gudstjänst och kyrkliga handlingar kunna erbjuda texter, böner, ritual och kunna sjunga psalmer på ett minoritetsspråk borde vara självklart. Till stiftens främjande uppdrag bör höra att fortlöpande inventera behov av och frigöra resurser för stärkandet av flerspråkig verksamhet i församlingarna.

16. Äktenskap och vigsel

Frimodig kyrka har en klassisk kristen hållning i fråga om äktenskap. Jesus är tydlig med att äktenskapet är till för en man och en kvinna som vill ta ansvar för en livslång relation med varandra. 

Svenska kyrkan är inte en del av staten och bör därför inte ägna sig åt myndighetsutövning. Kyrkans uppdrag är att välsigna människor enligt löften givna av Gud. Därmed vill Frimodig kyrka att Svenska kyrkan lämnar ifrån sig vigselrätten. 

På grund av stora utmaningar i samhälle och samliv är det många som inte förmår fullfölja ett äktenskap. Frimodig kyrka vill satsa på en stärkt själavård till stöd för både enskilda personer och par, där konsekvenser för barn särskilt beaktas och barnens bästa prioriteras.

Vi i Frimodig kyrka utvecklar i denna text våra tankar om äktenskap och vigsel – och kärleken.

17. Försoning i ämbetsfrågan

Trots att det har gått mer än sextio år sedan kyrkomötet beslutade att även kvinnor kan prästvigas finns spänningen kvar mellan dem som bejakar kvinnliga präster och dem som anser att kyrkan inte har mandat att prästviga kvinnor. Om det då var de kvinnliga prästerna som hade svårt att få prästtjänster och blev marginaliserade så är det idag tvärtom: den som har den traditionella synen på ämbetet kan inte bli präst, diakon eller biskop och den som redan är vigd blir ofta ifrågasatt eller nekas tjänst.

Frimodig kyrka accepterar inte att kvinnliga präster trakasseras eller diskrimineras! Men vi vill inte heller att de som inte tror att kyrkan ska ge prästämbetet till kvinnor ska bli trakasserade eller diskriminerade! 

Lutherska Världsförbundet och Katolska kyrkan har enats om fem ekumeniska imperativ som handlar om att i allt utgå från och sträva efter enhet och ömsesidig respekt. Detta bör få prägla relationerna även inom Svenska kyrkan.

Vi i Frimodig kyrka utvecklar i denna text våra tankar och förslag för försoning i ämbetsfrågan.

18. Kyrkorelationer – trons växande familj 

Globalt växer den kristna kyrkan. Samtidigt brottas Svenska kyrkan med vikande medlemstal. Sverige behöver fler levande och växande församlingar. 

Svenska kyrkan måste lära sig mer om varför många kyrkor i världen växer och drar till sig både unga och äldre så att de kommer till tro på evangeliet. Frimodig kyrka menar att Svenska kyrkan behöver ha ett utökat utbyte med avsikt att ta tillvara erfarenheter från dessa kyrkor. 

Vi måste som kristna ta Jesu egen bön, om att vi skall bli ett, på allvar. Det innebär att vi som kyrka bör bedriva en ansvarstagande ekumenik. Frimodig kyrka vill återupprätta Svenska kyrkan till den brobyggarkyrka hon en gång varit. 

I samtalen mellan den romersk-katolska kyrkan och Lutherska världsförbundet har Svenska kyrkan genom de ekumeniska imperativen gått in under förpliktelser att börja i enhetens perspektiv och inte i splittringens. Detta bör vara vägledande också i relation till andra kyrkor och de inomkyrkliga fromhetsriktningarna och väckelserörelserna, så att dessa tas tillvara såsom en värdefull resurs i kyrkans liv.

19. Religionsdialog 

Frimodig kyrka vill att Svenska kyrkan ska fortsätta bekänna Jesus som den enda vägen och den enda sanningen. Som en konsekvens av detta ska inte mångreligiösa gudstjänster firas i Svenska kyrkans lokaler eller med hennes personal inblandad.

Alla människor, oavsett religionstillhörighet, är skapade av Gud och lika mycket värda. Kyrkan har inte monopol på godhet utan ska där så är möjligt samverka med alla människor av god vilja. 

Religionsdialog kan vara ett värdefullt verktyg i arbetet för att främja förståelse mellan människor och kulturer. Respekt och tolerans mot den andres trosövertygelse är grundläggande. Samtidigt måste kyrkan alltid våga uttala ett tydligt stöd till förföljda kristna. Vi får inte heller vara rädda för att, vid behov, kritisera destruktiva inslag i andra religiösa traditioner.

20. Svenska kyrkans närvaro i utlandet

Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) innebär en ovärderlig kontakt med allt fler svenskar som befinner sig i andra länder. Utlandsförsamlingarnas huvuduppgift skall precis som i Sverige vara att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Det är viktigt att fungerande och levande utlandsförsamlingar har möjlighet att få finnas kvar och fortsätta att utvecklas utifrån sina olika förutsättningar och sin egen karaktär.

Utlandsförsamlingarna bör på samma sätt som församlingar i Sverige ha ett avgörande inflytande över vilka som anställs på tjänster i församlingen. Verksamheten skall delfinansieras av nationell nivå.

Högsta beslutande organ i utlandsförsamlingarna bör vara en kyrkostämma.

21. Om musikens betydelse

Stora orgelfasaden i Olaus Petri kyrka i Örebro
Foto: Simon Wämmerfors

Evangeliet förkunnas inte bara med ord. Musiken har alltid varit en naturlig del av kyrkans liv. Genom ett mångfacetterat tonspråk når evangeliet in i skilda kulturer och var och en ges möjlighet att tillbe Gud utifrån sina förutsättningar. Kyrkans tvåtusenåriga tradition rymmer många musikaliska skatter samtidigt som varje tid ger ytterligare bidrag till denna skattkammare. 

Karaktäristiskt för kyrkans musik är att den, oavsett genre eller tidsepok, kan kännas igen på att den är den troendes bön och lovsång till den Gud som kyrkan i alla tider bekänt som den treenige Guden. 

Om detta av Anden ledda bönens språk går att känna igen eller inte, är en viktig fråga vid val av musik till gudstjänsten. Vi vill här hänvisa till kritiken av kyrkohandboksförslaget 2016/2017.

I församlingens verksamhet bland barn och unga är musiken en ovärderlig resurs. Babysång, barnkör, lovsångsband och konfirmandmusikaler är exempel på musikens möjligheter att synliggöra evangeliet till unga människor.

I sitt uppdrag att leda församlingens lovsång och tillbedjan kan kyrkomusikern med sin kunskap också inspirera och leda andra grupper av instrumentalister och sångare. Dessa sammanhang, inte minst körövningarna, ger möjlighet för medlemmarna att själva fördjupas i Guds ord. Det är viktigt att både sångare och musiker, inom ramen för sin övning och medverkan, själva ges möjlighet att växa i tron. 


Jesus Kristus är den världsvida kyrkans Herre.
Jesus är Svenska kyrkans Herre.
Jesus är min Herre.