Bloggposter på ämnet Ekumenik:

Frimodig kyrkas motioner till Kyrkomötet 2016

Av Jan Erik Amilén den 11 August 2016 om: Dagens Frimodiga, Ekumenik, Flyktingarbete, Frimodig Kyrka, Gudstjänst, Ideellt arbete, Ledarskap, Partipolitisering, POSK, Struktur, Svenska kyrkans identitet, Tystnadsplikten

Frimodig kyrka brukar vara flitiga motionärer, och 2016 utgör inget undantag! 13 av totalt 90 motioner har en eller flera ledamöter från Frimodig kyrka som avsändare. Samtliga 90 motioner kan du hitta på Svenska kyrkans hemsida. När du klickar på rubriken för enskild motion (nedan) så kan du läsa motionen i sin helhet.

Tack till kyrkomötesgruppen för nedlagt arbete och välsignelse över höstens veckor i Kyrkomötet!

Motion nr 8_Rättssäkerheten i domkapitlen

Kjell Petersson (FK), Anders Roos (POSK)

 

Motion nr 18_Oberoende eller ömsesisdigt beroende – en kritisk studie av nationalkyrkan

Bertil Murray (FK), Leif Nordlander (FK)

 

Motion nr 19_Holistisk mission

Bertil Murray (FK), Fredrik Sidenvall (FK)

 

Motion nr 20_Om Svenska kyrkans flyktingarbete

Kjell Petersson (FK), Bertil Murray (FK)

 

Motion nr 21_Utvärdering av strukturutredningen

Berth Löndahl (FK)

 

Motion nr 22_Utvärdering av gudstjänstslivet

Berth Löndahl (FK)

 

Motion nr 23_Själavård, sekretess och IT

Berth Löndahl (FK)

 

Motion nr 52_Strategi för undervisning och mission bland invandrare

Dan Sarkar (FK)

 

Motion nr 53_Relationen till Mekane Yesus-kyrkan

Dag Sandahl (FK)

 

Motion nr 54_Kyrkomötets arbetsordning

Dag Sandahl (FK)

 

Motion nr 55_Innovationsarbete

Dag Sandahl (FK)

 

Motion nr 56_Avgångna och utköpta präster

Dag Sandahl (FK)

 

Motion nr 69_En kyrka grundad på nådens tecken, inte maktens redskap

Fredrik Sidenvall (FK)

Kort årsmötesrapport 1

Av Jan Erik Amilén den 18 April 2016 om: Dagens Frimodiga, EFS, Efterföljelse, Ekumenik, Levande församlingar, Mission, Systerkyrkor i världen, Väckelse

Frimodig kyrka höll sitt årsmöte lördagen den 16 april i Johannebergskyrkans församlingshem i Göteborg. Lokalen fylldes faktiskt upp precis lagom med kanske ett 100-tal deltagare (några fler kom på förmiddagens program än vid eftermiddagens årsmötesförhandlingar) – föga överraskande något fler än vid ett genomsnittligt årsmöte. Så har ju Frimodig kyrka också många medlemmar inom bekvämt resavstånd från Göteborg.

Årsmötet inleddes av Rune Imberg, forskningschef på Församlingsfakulteten i Göteborg. Han fick hastigt ta över ämnet “Svensk mission under 150 år”, eftersom Erik Johansson fått förhinder. 1866 landsteg EFS första missionärer i dagens Eritrea och därmed börjar den svenska missionshistorien.

Under cirka en vecka i januari besökte Frimodig kyrkas kyrkomötesgrupp Etiopien och byggde upp en kontakt med Mekane Yesus-kyrkan. Fredrik Sidenvall höll föredrag under rubriken “Vad kan vi lära oss av Etiopien idag?” Leif Nordlander och Dag Sandahl berättade sedan om deras resa till Mekane Yesus-kyrkans teologdagar nu i april, dit representanter för Frimodig kyrka bjudits in.

Katriina Fyrlund hade förberett några samtalsfrågor och vi bildade spontana grupper i en workshop. Samtalet om mission i våra egna liv gav underlag till mycket tankar och delade erfarenheter!

Förmiddagen avslutades med Rune Imbergs föredrag om Carl Olof Rosenius (född 1816, död 1868, därmed i år 200 år sedan Rosenius föddes). “Publicist, själavårdare och predikant” blev tre nyckelord för att sammanfatta en intensiv livsgärning för denne gigant i svensk kristen historia. Väckelserörelserna inom Svenska kyrkan betyder fortfarande mycket för de delar av landet där de en gång väckte upp människor till en personlig tro och bibelläsning, blev “läsare” som det heter.

Solidaritet med samtidens martyrer – Motion 6

Av Jan Erik Amilén den 19 August 2015 om: Dagens Frimodiga, Efterföljelse, Ekumenik, Frimodig Kyrka, Helighet, Svenska kyrkans identitet, Systerkyrkor i världen

I en motion till Kyrkomötet 2015 föreslår Dag Sandahl att Annandag Jul 2015 görs till en stor manifestationsdag i Svenska kyrkan för samtidens martyrer. Du kan ladda ner motionen här.

Ur motionen saxas:

Vår tid är en omfattande martyrtid. Människor slaktas därför att de, som vi, är döpta och konfirmerade. Ingenting av detta borde förvåna annat än de medkristnas passivitet att medvetandegöra sig själva och andra om vad som sker. Martyrdagen Annandag Jul blir en dag för sammanlysningar och de gudstjänster som firas handlar om julens sånger och psalmer. Det blodiga allvaret ska inte störa julstämningen. Det finns all anledning att kraftfullt ändra på den saken och hålla fram samtidens martyrer genom att Svenska kyrkan på alla nivåer gör Annandag Jul till den manifestationsdag för martyrer den egentligen är.

Det handlar den här gången om våra medkristna. Förpliktelsen är först och främst att stå samman med dem som är våra syskon i tron.

***

Församlingarna får göra en ny gudstjänstplan med många fler gudstjänster. Det betyder att Annandag Jul inte blir en avkopplande dag för personalen efter julafton och juldag. Solidaritet kostar på bekvämlighet. Möjligen handlar det om att på gator och torg manifestera. I högmässan eller temagudstjänsten bör det rimligtvis finnas plats för ljuständning och personliga förbönslappar

för martyrerna. Att förkunnelsen blir en hjälp för människor att se sig stå i gemenskap med de lidande är en självklarhet men kanske också att den hjälper oss att uppfatta hur den kristna tron bokstavligen är livsfarlig därför att den är livsviktig.

 

 

Återstår att se om motionen blir väl mottagen. Temat på Annandag Jul är ju “Martyrerna”, och Guds ord är alltid aktuellt och bör “aktualiseras” till vår nutid. Hur det går kommer att redovisas här, efter beslut i Kyrkomötet.

 

Samrådsgrupp för gudstjänstlivet – Motion 3

Av Jan Erik Amilén den 18 August 2015 om: Barn och ungdomar, Dagens Frimodiga, EFS, Ekumenik, ELM, Frimodig Kyrka, Gudstjänst, Ideellt arbete, Levande församlingar, Svenska kyrkans identitet, Svenska kyrkans unga

Dan Sarkar skriver i en motion till Kyrkomötet 2015 om den negativa gudstjänsttrenden (att färre deltar i gudstjänsterna). Du kan ladda ner motionen här.

Ur motionens text citeras:

Svenska kyrkans gudstjänstfirande befinner sig i fritt fall. På 25 år har deltagandet i huvudgudstjänster mer än halverats. Hur ska Svenska kyrkan möta den utvecklingen?

Dans konstaterar att samtidigt som antalet besökare i gudstjänsten minskar så tillhör många av de trognaste gudstjänstfirarna någon eller några av de många inomkyrkliga rörelser som ofta är kritiska till (delar av) Svenska kyrkans utveckling. Flera av dessa högkyrkliga/lågkyrkliga/gammalkyrkliga/karismatiska grupper har dessutom ett starkt barn- och ungdomsarbete, ett uthålligt kyrkopolitiskt engagemang och goda internationella ekumeniska kontakter.

Ett av flera initiativ som behöver tas för att kurvorna skall kunna vändas måste vara att Svenska kyrkan tar initiativ till inomkyrklig ekumenik och inleder strategiska samtal med just de inomkyrkliga grupper som på många ställen bär upp gudstjänstlivet. Kyrkostyrelsen bör tillsätta en samrådsgrupp med uppgift att lyssna in synpunkter från företrädare för dessa grupper och sedan återkomma till kyrkomötet med rapport och om möjligt konstruktiva förslag om vad som kan, bör och behöver göras för att vända kurvorna.

Motionären föreslår Kyrkomötet besluta att Kyrkostyrelsen får i uppdrag att tillsätta en samrådsgrupp kring hur den negativa gudstjänsttrenden kan vändas och eventuellt återkomma till kyrkomötet med förslag.

Efter beslut i Kyrkomötet kommer vi att redovisa hur motionen blev behandlad.

 

 

Fobistämplarna är problematiska (Dagen 25 februari)

Av Jan Erik Amilén den 26 February 2015 om: Äktenskapet, Bibeln, Dagens Frimodiga, Ekumenik, Folkkyrka, Ideellt arbete, Kulturdebatt, Svenska kyrkans lära

Orden islamofobi och homofobi används för att stigmatisera dem som tycker annorlunda. Det skriver prästen Tord Nordblom.

Kulturminister Alice Bah Kuhnke har meddelat att hon vill se ”krafttag mot islamofobin”, i svallvågorna efter händelserna i Paris. Men hon har fått svar på tal från flera håll. ”Termen islamofobi omöjliggör alla vettiga samtal” skrev till exempel journalisten Lars Åberg. Han tycker det är viktigt att göra skillnad på en obefogad rädsla för religionen, och en välgrundad oro över islamismens praktik. Det måste vara möjligt att diskutera islam som livsåskådning och samhälls­fenomen, utan att för den skull ta avstånd från människor som är muslimer.

Den distinktionen är säkert viktig för en sansad debatt. I det sammanhanget kan man ju också fundera över det minst lika slarvigt använda begreppet ”homofobi”. Kan man i debatten klistra etiketten ”homofob” på någon, tycks alla sansade samtal om äktenskapssyn och sexualitet överflödiga.

I Göteborgs stift finns en tidskrift med titeln Korsväg. Nummer 3:2014 var i sin helhet ett temanummer, avsett att bana väg för den nya äktenskapssyn som ser enkönade relationer som lika naturliga som de mellan man och kvinna.

Utgångspunkten för argumentationen är ofta, förrädiskt nog, synen på alla människors lika värde. Så också i detta temanummer. Som om våra olika uppfattningar skulle vara en människovärdesfråga. Möjligen, om man accepterar hatbrott eller nedvärderande behandling. Och tyvärr förekommer det. Men vi alla som tar avstånd från varje form av våld, diskriminering eller trakasserier, oavsett om människors olikheter handlar om ras, religion, sexualitet eller något annat, vi borde självklart slippa stämpeln ”homofob”. Men kanske används den för att slippa samtalet?

Hos mig själv finns ingen överdriven eller irrationell rädsla i relationerna, varken till mörkhyade, muslimer eller homosexuella, inte heller till trånga hissar eller när jag korsar öppna torg. Fobisk är jag förmodligen inte. KBT är inte aktuellt med avseende på äktenskapssyn och HBT. Alla människor är skapade av Gud och därför oändligt värdefulla. Olikheterna mellan oss påverkar inte vårt människovärde.

Lika värdefulla har vi ändå ett ansvar att fundera över och diskutera vad som kan vara etiskt motiverat och moraliskt försvarbart utifrån en bibliskt förankrad kristen livssyn. Livsstil och handlingsmönster måste kunna övervägas utan att olikhet i uppfattning skall behöva klassas som en fråga om människosyn, och utan att det ena synsättet ska påstås vara bottnat i en rädsla för det okända.

Ändå är det precis det som sker i nr 3 av Korsväg. Och biskopen, Per Eckerdal, sanktionerar det när han skriver ledaren. Rätt skall vara rätt. Han använder inte ordet fobi, men skriver: ”Det är också viktigt att vi är medvetna om det psykologiska faktum, att minoriteter ofta upplevs hotande av majoriteten. Vi känner rädsla för det annorlunda, och föreställningar odlas om det annorlunda som en ’smitta’. Att sexuell läggning skulle smitta är lika orimligt som tanken att vänsterhänthet skulle göra det” (sid 5) Sic!

Tidigare i artikeln har biskopen skrivit om vägval i kristenheten som tyvärr blivit fel, och nämner att många präster tidigare tagit avstånd från fackföreningsrörelsen, andra hyllade på sin tid Hitler som kristendomens försvarare och han nämner också boerkyrkans försvar av apartheidsystemet i Sydafrika. När han sedan lämnar de historiska misstagen och tar ett nutida, används synen på homosexuell samlevnad som ett jämförbart exempel. Vi som har en annan uppfattning om äktenskapet än den som biskopen företräder, har alltså misstagit oss, på samma sätt som man gjorde när man hyllade Hitler eller försvarade apartheidsystemet. Och detta för att vi är rädda för det okända. Argumentationen ligger på den nivån.

Och nu kan vi ana att det inte är långt kvar, innan fasthållandet vid den gamla äktenskapssynen blir skäl nog att neka prästvigning och anställning (i vissa stift och i många pastorat är vi redan där, trots att både kyrkomöte och kyrkostyrelse uttryckligen sagt motsatsen).

Unga präster undrar i dag om det finns någon framtid för dem i Svenska kyrkan, samtidigt som en växande grupp kyrkoarbetare ser sig om efter alternativa försörjningar. En på bibelordet grundad uppfattning, den övertygelse om äktenskapet som varit och ännu är de stora kyrkornas, bemöts som ”en stark upplevelse av rädsla, oftast utan saklig grund” (definition av fobi). På så sätt stigmatiseras den som har modet att hålla fast vid en biblisk syn på äktenskap och sexualitet.

Lika angeläget som det är skilja rädsla för muslimer från en berättigad oro för islamismens uttryck, lika angeläget är det att inte förminska en välgrundad äktenskapssyn till en allmän rädsla för det okända.

Bibeln idag

Av Jan Erik Amilén den 22 December 2014 om: Bibeln, Efterföljelse, Ekumenik, Levande församlingar, Väckelse

Det finns såklart goda alternativ till Anta utmaningen som förra blogginlägget handlade om. Ett är Bibeln idag.

Med Bibeln idag får du inte bara en bibelläsningsplan (som följer Scripture Unions internationella bibelläsningsplan), utan också en kort andakt eller reflektion kring dagens bibeltext. Redaktör Kerstin Klason har kontakt med mer än 250 skribenter som medverkande. Dessa skribenter har olika teologiska sammanghang, många av dem mycket kända profiler.

Bibeln idag ger ut en guide för daglig bibelläsning i 4 nummer per år (kvartalsvis nummer). En prenumeration till ordinarie pris kostar 290 kr. Men så får man också god undervisning till de bibeltexter som läses.

Vision för Bibeln idag är att få medverka till:

  • att varje kristen lever i en växande, personlig relation till Gud genom bibel och bön,
  • och att församlingen utrustas till att leda familjer, barn, ungdomar och vuxna till att lära känna och följa Kristus.

Intresserade av en prenumeration? Klicka här.

 

Söderblomstipendium, Motion 2014:028

Av Jan Erik Amilén den 23 November 2014 om: Ärkebiskopen, Ekumenik, Kyrkomötet, Systerkyrkor i världen

Dag Sandahl (FK) hämtar inspiration till denna motion från vårt grannland Norge. Där finns sedan 20 år ett “Olavstipendium”. Eftersom d t är 100 år sedan Nathan Söderblom blev ärkebiskop föreslår motionären ett stipendium till dennes minne.

Kyrkolivsutskottets betänkande går delvis Dag Sandahl till mötes i sin beredning. Men med betoning av att det finns en fond till minne av Söderblom som redan delar ut stipendier (låt vara inte så omfattande forskarstipendier som motionären skissar på), så väljer utskottet att avslå motionen. Sammanfattande motivering till avslaget:

Utskottet vill framhålla Nathan Söderblom som en av de mest betydelsefulla svenskar som funnits i modern tid. Hans outtröttliga strävan efter att få olika kristna samfund att samtala och samarbeta med varandra i syfte att gynna fredsutveckling, gav honom också ett välförtjänt Nobels fredspris 1930. Därför förstår utskottet mycket väl motionärens förslag om ett stipendium i Söderbloms namn. Men eftersom det redan finns en minnesfond i Söderbloms namn som delar ut stipendier, motiverar Kl 2014:10 detta utskottet att föreslå avslag på motionen.
Utskottet hänvisar till andra vägar som finns till finansiering av studier och fortbildning för medarbetare i Svenska kyrkan, dessutom tillgängligt för fler än präster.

 

Samtal med romersk-katolska kyrkan inför reformationsjubileet, Motion 2014:023

Av Jan Erik Amilén den 23 November 2014 om: Ekumenik, Kyrkomötet, Nattvarden, Svenska kyrkans identitet, Svenska kyrkans lära

Motionären är Dan Sarkar, ledamot för Frimodig kyrka från Lunds stift. Motionen kan du läsa här.

Ekumenikutskottet samlar svaret på Dans motion samt motion 3 i ett och samma betänkande. Även motion 3 handlar om relationen till romersk-katolska kyrkan. Båda motionerna avslås med motiveringen att ekumeniska samtal redan pågår. Ur motiveringen klipper vi:

Svenska kyrkans har ett s.k. öppet nattvardsbord dit alla döpta är välkomna, oavsett konfessionell tillhörighet. Den Romersk-katolska kyrkans nattvardssyn är en annan än Svenska kyrkans och en fråga för Romersk-katolska kyrkan. Den lutherska kyrkofamiljen finns i kontinuerlig dialog med Romersk-katolska kyrkan kring eukaristin/nattvarden och andra teologiska frågor där det finns olika syn. Utskottet anser att det vore kontraproduktivt för de ekumeniska relationerna nationellt och internationellt att approchera Stockholms katolska stift på det sätt som föreslås i Eu 2014:1 motion 2014:3.

Utskottet konstaterar att motionens intention och förslag till beslut i motion 2014:23 är uppfyllt i och med det dialogarbete mellan Svenska kyrkan och Stockholms katolska stift som pågår kontinuerligt. Utskottet understryker vikten av att Svenska kyrkan på nationell nivå stärker och utökar arbetet inför reformationsjubiléet 2017 samt säkerställer att detta arbete blir ekumeniskt förankrat. Kyrkostyrelsen bör även verka för att planeringen av reformationsjubiléet 2017 – av historiska skäl – förankras i det svenska samhället i stort.

Utifrån ovan förda resonemang föreslår utskottet att båda motionerna avslås.

Med glädje får vi (och inte minst Dan Sarkar) notera att utskottet och Kyrkomötet delar engagemanget för reformationsjubiléet 2017 (500 års-jubileum), genom formuleringen;

Utskottet understryker vikten av att Svenska kyrkan på nationell nivå stärker och utökar arbetet inför reformationsjubiléet 2017 samt säkerställer att detta arbete blir ekumeniskt förankrat. Kyrkostyrelsen bör även verka för att planeringen av reformationsjubiléet 2017 – av historiska skäl – förankras i det svenska samhället i stort.

Läs gärna hela Dan Sarkars motion för att fånga upp hans tankar om relationen till den största kristna kyrkofamiljen i världen, våra bröder och systrar i tron!

 

Systematiskt kvalitetsarbete: internationell referensgrupp, Motion 2014:099

Av Jan Erik Amilén den 23 November 2014 om: Ekumenik, Kyrkomötet, Svenska kyrkans lära, Systerkyrkor i världen

Fredrik Sidenvall och Leif Nordlander, båda Frimodig kyrka, efterlyser en internationell referensgrupp. Motionen hittar du här. Motionens motivering avslutas:

Kyrkostyrelsen bör sätta samman och inbjuda till en internationell referensgrupp, bestående av kyrkoledare och akademiska teologer med internationell och ekumenisk bredd och kristen och mänsklig integritet. Gruppen bör förstås domineras av lutherska företrädare. Hur gruppen sammansätts, om den också får rymma företrädare som kan förväntas ge kritiska perspektiv på Svenska kyrkans nationella verksamhet, blir i sig ett tecken på kvaliteten i kyrkostyrelsens arbete. Rapporten från en sådan internationell referensgrupp bör årligen bli ett väsentligt inslag i kyrkans systematiska kvalitetsarbete och ett givet inslag i årsrapporten. På så sätt kan förutsättningarna öka för att Svenska kyrkan uppnår det mål som Kristus har
kallat henne till att uppnå, Gud till ära och människor till frälsning.

Resonemanget leder till tre förslag till beslut i motionen:

1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet

2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att för detta arbete sammankalla en internationell referensgrupp, huvudsakligen av lutherska kyrkoledare och teologer men också representanter för andra kristna kyrkor att allsidigt och kritiskt granska det samlade intrycket av hur Svenska kyrkans, tro, bekännelse och lära kommit till uttryck på nationell nivå under ett verksamhetsår.

3. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att i sitt systematiska kvalitetsarbete för Svenska kyrkans nationella nivå årligen föra in underlag från den internationella referensgruppen.

Motionen avslogs efter beredning i Budgetutskottet, där motionären Leif Nordlander reserverade sig till förmån för bifall till motionen. Någon referensgrupp behövs inte, tyckte man!

Mot bakgrund av de ständigt pågående ekumeniska dialogerna finner utskottet inga skäl till att en extern referensgrupp årligen ska granska hur Svenska kyrkans, tro, bekännelse och lära kommer till uttryck på nationell nivå. Utskottet föreslår att motionen avslås i sin helhet

 

 

Politik och religion i Mellanöstern, Motion 2014:36

Av Jan Erik Amilén den 22 November 2014 om: Ekumenik, Kyrkomötet, Religionsdialog, Systerkyrkor i världen

Alla goda ting är tre, heter det. Och tre motioner till Kyrkomötet 2014 har undertecknats tillsammans mellan POSK och Frimodig kyrka. För FK har motion nr 36 undertecknats av Bertil Murray och Berth Löndahl.

Motionen föreslår:

1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att se över det av kyrkomötet antagna dokumentet Guds vägar samt att om behov finns återföra dokumentet till kyrkomötet 2015 för förnyat beslut.

2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att belysa om det finns teologiska skiljaktigheter och motsättningar mellan av kyrkomötet antagna dokument och andra rekommenderade skrifter och beslutade policyer beträffande situationen i Mellanöstern. Resultatet av detta arbete redovisas till kyrkomötet 2015.

Motionens förslag avslogs. Näraliggande motioner är nr 5 och nr 80, och dessa tre fick en gemensam beredning i Ekumenikutskottet, läs här.

Men Läronämnden behandlade (vilket följer av motionens andra förslag) Guds vägar- och Kairos-dokumenten. Nu står det klart att dokumentet Guds vägar är Svenska kyrkans linje (se motionens första förslag), och stiften uppmanas att arbeta vidare med implementering av detta dokument, se snabbprotokollet.

 

Det är svårt att se motionen som annat än välmotiverad. Det motionen avsåg kom till stånd!

Vill du läsa mer? Hela dokumentet Guds vägar länkas det här,  och Kairosdokumentet finner du här.