Bloggposter på ämnet Levande församlingar:

Vikten av att bygga murar

Av Jan Erik Amilén den 26 May 2016 om: Dagens Frimodiga, Efterföljelse, Gud, Gudstjänst, Helighet, Kyrkans tidning, Kyrkohandboken, Ledarskap, Levande församlingar, Medlemskap i Svenska kyrkan, Religionsdialog

Bloggpost av Magnus Magnusson

Vän av ordning kanske undrar vad som menas med denna rubrik? Att bygga murar är väl per definition dåligt, exkluderande och allmänt förfärligt? Lugn. Allt ska uppenbaras. Vad en mur är och inte är beror till stor del på dess funktion och syfte. Den mur som här syftas till är försvarsmurens livsviktiga funktion. Vi återkommer till detta lite längre fram.

Det pågår en debatt om Handboksförslaget 2016. För den utomstående kan kanske denna debatt verka konstig. Vad spelar det för roll undrar en del. Varför göra om, undrar andra? Bra är också att detta uppmärksammas även utanför kyrkan. Troligen är det därför det blivit just en debatt. Annars hade arbetet kunnat fortgå i hemlighet och utan insyn av de som nu vill genomdriva en religionsändring i Svenska kyrkan. För om vi är ärliga och ser nyktert på saken är det detta som nu sker, eller vad vissa i den liberalteologiska falangen vill se genomföras. Vad det verkar möts hittills de kritiska remissyttrandena med en viss arrogans om man får tro debatten efter Svenska akademins lustfyllda kritik. Man skulle nästan tro att denna ideologi, för det är vad det är, som ska genomföras redan är ett faktum. I viss mån är det redan så, men om denna får tydligt genomslag i en kyrkohandbok, ligger problemet genast på en annan nivå. Den flummiga civilreligion som förfäktas i vissa delar av handboksförslaget kommer att ställa till förödande verkan i teologiskt och liturgiskt okunnigas händer. Här kommer det att ställas stora krav på prästernas och musikernas kompetens. Och vem ska ta ansvar för gudstjänstfirarna, församlingen? De har inte bett om detta. Och vi vet mycket väl att en ny handbok ger i sig själv ingen väckelse, den ska vara ett uttryck för den kristna kyrkans tro och bekännelse. Därför får en handbok aldrig skyndas fram. Så jobbar inte en kyrka som gör anspråk på att vara en del av en ”helig, allmännelig och apostoliska kyrka.” (Nicenska trosbekännelsen).

Det är ovist att ha bråttom när man inte vet vart man ska.

För vidare läsning läs gärna Svensk Pastorals Tidsskrifts (SPT) analys av Handboksförslaget.

Detta är inget nytt kyrkohistoriskt sett. Likt Kristi Kyrka i övrigt har även denna kyrkoprovins i Herrens Kyrka varit med om både förfall och uppbyggnad.

Men nu sade jag till dem: ”Ni ser den nöd vi är i. Jerusalem ligger öde och portarna är nerbrända. Kom låt oss bygga upp Jerusalems mur så att vi inte behöver bli föraktade mer.” Jag talade om för dem hur min Guds goda hand hade varit över mig och vad kungen hade lovat mig. Då sade de: ”Låt oss stå upp och bygga!”, och de fattade mod för det stora verket.”

Nehemja 2:17-18

Så säger Nehemja på Herrens befallning till de som ska vara med och bygga upp den fallna stadsmuren i Jerusalem. I en tid då mer och mer av Svenska kyrkans bekännelse; med det apostoliska, katolska och reformatoriska arv hon bär på är satt på undantag. Bekännelsen vattnas ur mer och mer, och rent reformerta, gnostiska och heretiska tankegods gör sig åter gällande. Gärna under det mycket elastiska uttrycket ”luthersk tradition”, som dock vid närmare påseende inte har något med Dr Luther, våra bekännelseskrifter, eller Svenska kyrkans unika arv att göra. Inget nytt i kyrkohistorien, men kampen förblir den samma.  Vi behöver i detta kyrkliga klimat ”murslevar” och trogna arbetare och bedjare, frimodiga män

och kvinnor som bygger på vår kyrkas försvar och mur. Att genom Guds nåd täta och underhålla så gott det går, i förtröstan på att ingenting är omöjligt för Gud. En sådan resurs är utan tvekan Frimodig kyrka.

Likt Josef av Arimatea som gick till Pilatus för att för Jesu kropp tillbaka, säger vi till den politiska maktens ockupanter: ”Ge oss Kristi kropp tillbaka!”

Detta är en kamp. Något annat är vi inte lovade. Men en glädjefylld sådan för det handlar om det som är vår kyrkas innersta väsen. S:t Petri och S:t Paulus kyrka. S:t Ansgars och S:ta Birgittas kyrka. Laurentius Petris, Henrik Schartaus, C O Rosenius, och Bo Giertz kyrka.  Ja det är också vår kyrka, denna del av Kristi Kyrka. Frimodig kyrka är en av de goda krafter som hela tiden utmanar det teologiska samtalet och utvecklingen, problematiserar och kritiserar. Men också inspirerar och bygger upp enskilda kyrkokristna. Allt detta av kärlek till Guds Ord och hans Kyrka.

Därför uppmanas vi av Den Heliga Skrift att: ” stå upp och bygga!”, och de fattade mod för det stora verket.”

MM

 

Kort årsmötesrapport 1

Av Jan Erik Amilén den 18 April 2016 om: Dagens Frimodiga, EFS, Efterföljelse, Ekumenik, Levande församlingar, Mission, Systerkyrkor i världen, Väckelse

Frimodig kyrka höll sitt årsmöte lördagen den 16 april i Johannebergskyrkans församlingshem i Göteborg. Lokalen fylldes faktiskt upp precis lagom med kanske ett 100-tal deltagare (några fler kom på förmiddagens program än vid eftermiddagens årsmötesförhandlingar) – föga överraskande något fler än vid ett genomsnittligt årsmöte. Så har ju Frimodig kyrka också många medlemmar inom bekvämt resavstånd från Göteborg.

Årsmötet inleddes av Rune Imberg, forskningschef på Församlingsfakulteten i Göteborg. Han fick hastigt ta över ämnet “Svensk mission under 150 år”, eftersom Erik Johansson fått förhinder. 1866 landsteg EFS första missionärer i dagens Eritrea och därmed börjar den svenska missionshistorien.

Under cirka en vecka i januari besökte Frimodig kyrkas kyrkomötesgrupp Etiopien och byggde upp en kontakt med Mekane Yesus-kyrkan. Fredrik Sidenvall höll föredrag under rubriken “Vad kan vi lära oss av Etiopien idag?” Leif Nordlander och Dag Sandahl berättade sedan om deras resa till Mekane Yesus-kyrkans teologdagar nu i april, dit representanter för Frimodig kyrka bjudits in.

Katriina Fyrlund hade förberett några samtalsfrågor och vi bildade spontana grupper i en workshop. Samtalet om mission i våra egna liv gav underlag till mycket tankar och delade erfarenheter!

Förmiddagen avslutades med Rune Imbergs föredrag om Carl Olof Rosenius (född 1816, död 1868, därmed i år 200 år sedan Rosenius föddes). “Publicist, själavårdare och predikant” blev tre nyckelord för att sammanfatta en intensiv livsgärning för denne gigant i svensk kristen historia. Väckelserörelserna inom Svenska kyrkan betyder fortfarande mycket för de delar av landet där de en gång väckte upp människor till en personlig tro och bibelläsning, blev “läsare” som det heter.

Ett år från Påskdagen till Annandag Påsk

Av Jan Erik Amilén den 30 March 2016 om: Gudstjänst, Levande församlingar, Musik, Okategoriserade

Påskdagen 2015 startade psalmförfattaren Bertil Murray och kompositören Maria Löfberg ett ambitiöst arbete med en ny psalm för varje kyrklig helgdag under året. Annandag Påsk 2016 avslutades arbetet (knappt ett års tid, faktiskt!).

Maria publicerar psalmerna på sin sida SepteMA, en psalm per vecka. Klicka här för att komma till sidan. Bertil, som är författaren, har lika regelbundet gett spridning åt arbetet på sin Facebooksida, med länkar till en inspelning där Maria spelar och sjungen veckans psalm. Bertils Facebook når du här.

Vi gläds med dessa nya “moderna” psalmer och hoppas de hittar ut i svenskt kyrkoliv, och till den gudstjänstfirande församlingen. Nu ligger en psalmskatt tillgänglig och det går att hitta “rätt” psalm för kyrkoåret även i fortsättningen. Lättast kan vara att söka på SepteMas Facebooksida, klicka här.

Hösten 2016 väntas ett kyrkoår av nya psalmer komma i bokform. Vi gläds i Påskens glädje!

Svenska kyrkans vägval – Motion 8

Av Jan Erik Amilén den 19 August 2015 om: Biskopsmötet, Dagens Frimodiga, Folkkyrka, Frimodig Kyrka, Gudstjänst, Ideellt arbete, Ledarskap, Levande församlingar, Medlemskap i Svenska kyrkan, Struktur, Svenska kyrkans identitet

Dag Sandahl har totalt lämnat in fem motioner till Kyrkomötet 2015. Som vanligt är Dag en av de flitigaste i Kyrkomötet. De fyra övriga motionerna återfinns i tidigare bloggposter, den femte kan du ladda ner här.

Motionen sammanfattas:

Vad som skett i Svenska kyrkan under efterkrigstiden kan vi skapa oss en bild av genom kyrkostatistiken. Analyserna har ofta fått ske utanför själva kyrkoapparaten. Berndt Gustafson ägnade sig åt att läsa religionssociologiska verk på SL-tåget från Rönninge till Stockholm C där han var verksam vid det Religionssociologiska Institutet. Det var ett arbete som efterhand kom att föras till kyrkokansliet när tidigare medarbetare från institutet, Margareta Skoog och Eva Hamberg, kom till Svenska kyrkans egen forskningsavdelning. Analyserna som görs i Kyrkans Hus håller hög klass och är mycket intressanta. Frågan hur all denna kunskap ska komma till användning i kyrkolivet återstår att besvara. Visst kan det då och då komma rapporterar med exempel på lyckade församlingar, men bilden domineras inte av dessa. I det konkreta kyrkolivet ser människor vad minskat antal gudstjänster och minskat antal gudstjänstfirare innebär. Det leder inte sällan till deprimerande insikter, uppgivenhet och handlingsförlamning.

Det finns inga enkla lösningar på den situation siffermaterialet tydliggör men det finns över huvud taget inga lösningar om inte människor i församlingarna kan se, bedöma och handla. Det behövs underlag som talar om en allvarlig situation och en hållning där kritik inte bara är välkommen utan nödvändig och komplexet av orsaker till den kollaps siffrorna demonstrerar kan analyseras och förstås. Historiska processer, en samhällsomvandling, en medveten sekularisering och kyrklig oförmåga är faktorer men självklart spelar också prästernas insatser en stor roll.

 

Somliga har analyserat Svenska kyrkans svaghet. Men ett bredare underlag för samtal och studier behövs. Naturligtvis kan biskoparna skriva ett biskopsbrev men kyrkostyrelsen borde få i uppdrag att inför år 2017 ta fram ett underlag för rådslag på Svenska kyrkan alla nivåer: studiecirklar/seminarier i församlingarna och rådslag i församlingsråd, kyrkoråd, stiftsstyrelser och kyrkostyrelse. Ett reformationsjubileum som tar fasta på de verkliga utmaningarna för Svenska kyrkan vore ett konstruktivt sätt att fira genom att söka nya ansatser. Här handlar det om att ta vara på människors konstruktiva kapaciteter när många tillsammans överlägger om problem och gör det som är förnimmelser till förståelse genom studier och samtal.

 

 

Motionen ställer svåra frågor, lättare att ställa än att svara på. Men nödvändiga att fundera vidare på. Förslaget till beslut är att Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att inför reformationsjubiléet 2017 utarbeta ett underlag för samtal, studier och rådslag om Svenska kyrkans vägval.

 

Efter beslut i Kyrkomötet kommer vi att redovisa svaret på motionen.

 

Kyrkohandboksarbetet – Motion 5

Av Jan Erik Amilén den 19 August 2015 om: Dagens Frimodiga, Frimodig Kyrka, Kyrkohandboken, Ledarskap, Levande församlingar, Medlemskap i Svenska kyrkan, Svenska kyrkans lära

Dag Sandahl lyfter frågan om den öppna kritiken som förekommer i arbetet med ny kyrkohandbok i en motion till Kyrkomötet 2015. Motionen kan du läsa i sin helhet här.

Motionen sammanfattas:

Dag skriver att det borde vara möjligt att parallellt med handboksarbetet ta vara på möjligheten att i församlingarna arbeta med grundfrågan vad Gud gör och vad vi gör när vi firar gudstjänst. Vad handlar gudstjänsten om och vad går den ut på? Hur gestaltas detta? Utan ett sådant grundläggande gudstjänstmedvetande i församlingarna spelar ett handboksarbete inte så stor roll.

En tillitsskapande medvetandeprocess gäller alla församlingar, inte bara de som svarar på handboksremiss. Församlingarna behöver därför få tillgång till material för studier och samtal – och det kan låta sig göras rätt enkelt för vad det handlar om är närmast ur gudstjänstmaterial de senaste decennierna hämta fram något som kan fungera för studiearbete om grundläggande liturgiska frågor. Här är en möjlighet för präster och kyrkomusiker att ta konstruktivt ansvar för en dialog om gudstjänsten i anledning av kyrkohandboksarbetet.

Motionens förslag är formulerat så att Kyrkomötet borde besluta att uppdra åt Kyrkostyrelsen att skyndsamt ta fram och distribuera ett studiematerial om gudstjänsten.

Vi får se hur tankarna tas emot och redovisa detta under hösten.

 

Samrådsgrupp för gudstjänstlivet – Motion 3

Av Jan Erik Amilén den 18 August 2015 om: Barn och ungdomar, Dagens Frimodiga, EFS, Ekumenik, ELM, Frimodig Kyrka, Gudstjänst, Ideellt arbete, Levande församlingar, Svenska kyrkans identitet, Svenska kyrkans unga

Dan Sarkar skriver i en motion till Kyrkomötet 2015 om den negativa gudstjänsttrenden (att färre deltar i gudstjänsterna). Du kan ladda ner motionen här.

Ur motionens text citeras:

Svenska kyrkans gudstjänstfirande befinner sig i fritt fall. På 25 år har deltagandet i huvudgudstjänster mer än halverats. Hur ska Svenska kyrkan möta den utvecklingen?

Dans konstaterar att samtidigt som antalet besökare i gudstjänsten minskar så tillhör många av de trognaste gudstjänstfirarna någon eller några av de många inomkyrkliga rörelser som ofta är kritiska till (delar av) Svenska kyrkans utveckling. Flera av dessa högkyrkliga/lågkyrkliga/gammalkyrkliga/karismatiska grupper har dessutom ett starkt barn- och ungdomsarbete, ett uthålligt kyrkopolitiskt engagemang och goda internationella ekumeniska kontakter.

Ett av flera initiativ som behöver tas för att kurvorna skall kunna vändas måste vara att Svenska kyrkan tar initiativ till inomkyrklig ekumenik och inleder strategiska samtal med just de inomkyrkliga grupper som på många ställen bär upp gudstjänstlivet. Kyrkostyrelsen bör tillsätta en samrådsgrupp med uppgift att lyssna in synpunkter från företrädare för dessa grupper och sedan återkomma till kyrkomötet med rapport och om möjligt konstruktiva förslag om vad som kan, bör och behöver göras för att vända kurvorna.

Motionären föreslår Kyrkomötet besluta att Kyrkostyrelsen får i uppdrag att tillsätta en samrådsgrupp kring hur den negativa gudstjänsttrenden kan vändas och eventuellt återkomma till kyrkomötet med förslag.

Efter beslut i Kyrkomötet kommer vi att redovisa hur motionen blev behandlad.

 

 

Församlingsrådens och verksamhetsrådens uppgifter – Motion 2

Av Jan Erik Amilén den 18 August 2015 om: Arbetsmiljö, Dagens Frimodiga, Folkkyrka, Frimodig Kyrka, Gudstjänst, Ledarskap, Levande församlingar, Struktur, Svenska kyrkans identitet

Denna motion till Kyrkomötet 2015 av Berth Löndahl kan du ladda ner i sin helhet här. Ur motionen citeras valda delar i texten nedan.

Församlingsråden och verksamhetsrådens uppgifter har vuxit fram som en följd av genomförandet av Strukturutredningens förslag. Därmed har somligt i pastoratens ledning blivit oklart. Utöver begreppsförvirringen vad gäller församlingsherdar, lokalherdar, lokala arbetsledare osv, så finns det även inom en del pastorat, t.ex. i Malmö, inte bara Församlingsråd utan även verksamhetsråd eller motsvarande. Medan Församlingsråden regleras i Kyrkoordningen så finns inga motsvarande bestämmelser vad gäller verksamhetsrådens uppgifter. Dessas funktion är idag ytterligt oklar.

I stora pastorat finns en starkt centraliserad organisation, där all beslutsrätt endast finns hos kyrkofullmäktige, kyrkoråd och kyrkoherde. Bortsett från tillsättande av kyrkvärdar så har församlingsråd, verksamhetsråd eller lokal arbetsledare endast den beslutsrätt som delegeras till dem.

Utöver nämnda råd förekommer andra valda “råd”, vilket borde studeras.

Hur omfattande är förekomsten av andra “råd” i pastoraten än kyrkoråd och församlingsråd? Vilken funktion har i så fall dessa? Att utvidga församlingsrådens (och i förekommande fall verkssamhetsrådens) uppgifter och beslutsrätt till att också omfatta sådant som en tvingande delaktighet vid tillsättning av tjänster, inte minst lokal arbetsledare, vilka alternativ som skall användas i Kyrkohandboken m.m.

Motionen mynnar ut i fyra delförslag, att  Kyrkomötet skulle besluta att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utreda

1. omfattningen av verksamhetsråd eller motsvarande i Svenska kyrkans olika pastorat

2. vilka uppgifter som skall åligga dessa verksamhetsråd

3. en utvidgning av Församlingsrådens uppgifter i Kyrkoordningen

4. huruvida även verksamhetsråden bör finnas med i Kyrkoordningen och där ha klart angivna uppgifter

Till hösten kommer vi att redovisa hur Kyrkomötet väljer att besluta med anledning av Berth Löndahls funderingar.

 

 

 

Flyktingarbetet – Motion 1

Av Jan Erik Amilén den 18 August 2015 om: Flyktingarbete, Folkkyrka, Frimodig Kyrka, Levande församlingar, Organisation, Struktur

Frimodig kyrka har skrivit ett antal motioner till Kyrkomötet 2015. De presenteras här på bloggen.

Dag Sandahl skriver i en motion om Svenska kyrkans ansvar i flyktingmottagandet. Ladda ner motionen här. Ur motionen citeras valda delar:

Att den lokala församlingen ska ta ekonomiskt ansvar för flyktingmottagande har kyrkomötet inte sett vara rimligt. Det är inte heller rimligt att det ansvaret ligger på stiften, när somliga stift får ta ett större ansvar för flyktingmottagande än andra. På nationell nivå måste det finnas resurser som enkelt kan rekvireras när eller om församlingen engagerar sig i ett flyktingarbete.

När 5 miljoner kronor efter kyrkomötesbeslut fördelades denna försommar fick inga församlingar i de s k storstadsregionerna några bidrag och verksamhet som inte startat prioriterades. Stiften hade fått se förslagen till fördelning men inte underlag och tydligen inte involverats i processen för övrigt. Det betydde att församlingar som satsat resurser på flyktingarbete blev utan medan de som sa sig skola satsa, kunde få.

Det tycks knappast vara ett riktigt rättvist system.

För att komma tillrätta med detta föreslås 35 mkr för församlingarnas flyktingarbete samt att Kyrkostyrelsen ges i uppdrag att skapa ett system som säkerställer att församlingar enkelt kan få del av medel för flyktingarbete.

Motionen innebär samtidigt en fortsättning på Frimodig kyrkas årsmöte 2015 i Västerås, då temat var “Nya svenskar – en tillgång i Sverige och i kyrkan”. I ett föredrag redovisades flyktingarbetet i Björketorps församling.

Barmhärtigheten är ett krav. Främlingen finns hos oss. Men den insats Svenska kyrkans församlingar ska göra, får inte frita kommuner eller stat från deras ansvar för ett anständigt flyktingmottagande.

Hur Kyrkomötet tar emot förslaget i motionen får vi redovisa i höst.

 

 

Bibeln idag

Av Jan Erik Amilén den 22 December 2014 om: Bibeln, Efterföljelse, Ekumenik, Levande församlingar, Väckelse

Det finns såklart goda alternativ till Anta utmaningen som förra blogginlägget handlade om. Ett är Bibeln idag.

Med Bibeln idag får du inte bara en bibelläsningsplan (som följer Scripture Unions internationella bibelläsningsplan), utan också en kort andakt eller reflektion kring dagens bibeltext. Redaktör Kerstin Klason har kontakt med mer än 250 skribenter som medverkande. Dessa skribenter har olika teologiska sammanghang, många av dem mycket kända profiler.

Bibeln idag ger ut en guide för daglig bibelläsning i 4 nummer per år (kvartalsvis nummer). En prenumeration till ordinarie pris kostar 290 kr. Men så får man också god undervisning till de bibeltexter som läses.

Vision för Bibeln idag är att få medverka till:

  • att varje kristen lever i en växande, personlig relation till Gud genom bibel och bön,
  • och att församlingen utrustas till att leda familjer, barn, ungdomar och vuxna till att lära känna och följa Kristus.

Intresserade av en prenumeration? Klicka här.

 

Anta utmaningen! Läs Bibeln varje dag!

Av Jan Erik Amilén den 17 December 2014 om: Bibeln, Dagens Frimodiga, Levande församlingar, Väckelse

I dag lanserar Svenska bibelsällskapet (i samarbete med Berit Simonsson och Hans Weichbrodt från Oas) en mycket viktig och angelägen satsning. Namnet på initiativet är:

Anta utmaningen

och vår önskan är att inbjuda så många som möjligt i vårt avlånga land att från och med nyårsskiftet fortsätta, på nytt påbörja eller för första gången börja läsa Bibeln varje dag. Som hjälpmedel kommer det bland annat att finnas en hemsida men vi kommer att försöka dra en lans för detta på många olika sätt. Till vår stora glädje har vi märkt att det just nu finns många som tänker i liknande banor och det har stärkt vår tro att tiden är inne då vi mer än någonsin behöver hålla fast vid och fyllas av “kraft­en i Guds ord”.

Så skriver idag Hans Weichbrodt på Världen idag:s ledarsida.  Tidningen Dagen har även de idag en artikel om initiativet “Anta utmaningen”, och även i Dagens ledare av Elisabeth Sandlund. Och naturligtvis finns en direktlänk till utmaningen här, där du kan läsa generalsekreterare Anders Blåbergs ledare från Bibelsällskapets tidning nr 4/2014

Svenska Bibelsällskapets målsättning är att göra bibeln känd och använd. Går gärna in på deras hemsida, ta del och stöd verksamheten!

Bibelsällskapet tar sedan flera år fram en bibelläsningsplan för varje nytt år. Planen är till viss del anpassad efter Svenska kyrkans kyrkoår och dess texter men går bra att använda även om man inte känner sig hemma i den traditionen. För att riktigt ordentligt locka dig att skriva ut aktuell bibelläsningsplan länkas denna här igen.

Hans Weichbrodt ger i Världen idag:s ledare ett personligt vittnesbörd (delvis återgivet nedan). Han berättar om hur ett år på en bibellinje förändrade hans liv:

Sedan dess har den bästa stunden på dagen nästan alltid varit stunden då jag får läsa bibelordet. Tillsammans med ett hisnande antal kristna bröder och systrar har även jag fått den helige Andes gåva att inse och ta emot Bibeln som Guds ord. År efter år har Gud använt sig av bibelordet för att forma mig. Detta har skett genom att hans ord har fått “varna, trösta, lära och förmana” mig. Jag har fått den obegripligt rika gåvan att ta del av Bibeln i ur och skur, i mörka och ljusa dagar.

Vi kristna behöver uppliva vår “Bibelglädje”, bli “läsare” och hämta kraft vid källan med det Levande Ordet. Eller hur? Här kommer frågan till dig. Antar du utmaningen?

(Klicka i så fall här och anmäl dig!)