Bloggposter på ämnet Levande församlingar:

Församlingsbegreppet, Motion 2014:043

Av Jan Erik Amilén den 23 November 2014 om: Arbetsmiljö, Kyrkomötet, Levande församlingar, Organisation, Struktur

I motionen “Församlingsbegreppet” motionerar Berth Löndahl (FK) och Leif Nordlander (FK). De vill att…

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att som en följd av organisationsförändringen på nytt reflektera över begreppet församling.

Berth Löndahl lever och verkar i Malmö pastorat med 150.000 medlemmar i Svenska kyrkan (i ett enda pastorat)! Orden talar sitt tydliga språk:

Dagens församlingsbegrepp har helt lösgjorts från hur man ursprungligen, teologiskt och pastoralt har förstått och normalt förstår ”församling”, dvs. att församling betyder den gudstjänstfirande församlingen på en plats och i en kyrka. En församling är, enkelt uttryck, där man församlas för att fira gudstjänst.

Kyrkoordningen har därtill bestämmelser för pastorat och församlingar (i den mening som Malmö pastorat utgör sex församlingar) men inte för de kyrkor/distrikt/egentliga församlingsgemenskaper eller vad de nu ska kallas, som de tidigare pastoraten utgjorde och som än idag är fungerande gudstjänstfirande församlingar.
Dessa senare har därtill förlorat all beslutsrätt, ingenting i kyrkoordningen finns om t.ex. lokala verksamhetsråd och de s.k. församlingsråden i de sex församlingarna är i stort sett maktlösa institutioner.

Malmö är Sveriges största pastorat. Kritiken mot “stordrift” som en följd av Strukturutredning (som trädde i kraft 2014-01-01) har inte dött ut! Just nu testkörs nya jättepastorat, bl.a. i Malmö. Föga förvånande är detta ingenting som ens kan ifrågasättas just nu. Organisationsutskottets betänkande försvarar olika betydelser av ordet församling:

Enligt utskottets mening innebär motionens förslag i praktiken att kyrkostyrelsen skulle bli tvingad att utvärdera de strukturreformer som trädde i kraft vid årsskiftet. Mot bakgrund av att reformerna varit i kraft mindre än ett år är det enligt utskottet för tidigt att utvärdera dem.

När en utvärdering av strukturreformerna kan bli aktuell bör den, enligt utskottets mening, inte ske enbart med församlingsbegrepp som utgångspunkt. Som framgår av bakgrundsbeskrivningen inrymmer begreppet församling såväl kyrkan i vidare mening som den lokala kristna gemenskapen. Det faktum att kyrkan genom historien haft olika administrativa modeller förändrar inte detta. Svenska kyrkan har inte heller förändrats till sin natur av strukturreformerna.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motionen ska avslås.

Snabbprotokollet använder en ganska hård formulering:

Enligt utskottets mening innebär motionens förslag i praktiken att kyrkostyrelsen skulle tvingas utvärdera de strukturreformer som trädde i kraft vid årsskiftet, något som utskottet inte kan ställa sig bakom.

Motionen avslogs, föga överraskande. Men det finns framöver behov av utvärdering av storpastoraten, och en gudstjänstfirande församling betyder främst en “liten gemenskap” som kan samlas till en gudstjänst tillsammans!

 

 

Öppna för ”Fresh Expressions”, Motion 2014:25

Av Jan Erik Amilén den 23 November 2014 om: Barn och ungdomar, Dopet, Efterföljelse, Flyktingarbete, Ideellt arbete, Kyrkomötet, Ledarskap, Levande församlingar, Svenska kyrkans identitet

Dan Sarkar och Berth Löndahl, båda Frimodig kyrka, båda ledamöter från Lunds stift, motionerar om “Fresh Expressions” (=”Nya uttryck”). Förslaget lyder:

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att ta fram en rapport som uppmuntrar till nya uttryck för att vara kyrka.

Motionen bereddes i Tillsyns- och uppdragsutskottet, tillsammans med motionerna 2, 47 och 103. Samtliga fyra motioner avslogs. De starka argumenten för avslag betonar det redan pågående arbetet med satsningen “Dela tro – dela liv”, samt arbetet med församlingsinstruktionerna.

I detta betänkande behandlas fyra motioner, 2014:2, 2014:25, 2014:47 och 2014:103, med förslag om att kyrkomötet ska ge uppdrag till kyrkostyrelsen att vidta olika åtgärder avseende församlingsutveckling och mission. Utskottet pekar på satsningen Dela tro – dela liv. Eftersom detta arbete pågår bör inte nya uppdrag ges till kyrkostyrelsen på sådana områden som ligger inom ramen för eller har en nära koppling till detta.
Utskottet lyfter också fram det lokala ansvaret och inte minst det arbete som behöver ske när församlingsinstruktioner tas fram i samverkan mellan församlingar, pastorat och stift.
Utskottet föreslår att kyrkomötet beslutar att avslå alla fyra motionerna.

Läronämndens yttrande tillfogas nedan:

Kyrkan är redskap för Guds sändning som tar sig uttryck i församlingens uppdrag att fira gudstjänst, bedriva undervisning, utöva diakoni och mission. Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Detta är grunden för den missionsstrategi som ska förverkligas i varje församling och som tydliggörs i församlingsinstruktionen. Den utarbetas i samspel mellan stiftet och de lokala pastorala områdena.

Det som Dan Sarkar och Berth Löndahl brinner för avslogs. Trots goda argument i motionen! (Men det kan göras lokalt!!)

[…] Det som givit både legitimitet och kraft åt och skapat möjligheter för ”Fresh Expressions” i England är de centrala instansernas initiativ, stöd och vilja att uppmuntra nya uttryck för att vara kyrka. Det vi efterlyser i Svenska kyrkan är ett liknande nationellt initiativ som öppnar för lokal mission bland dem som Svenska kyrkan idag har särskilt svårt att nå, d.v.s. ickekyrkliga, före detta kyrkliga, invandrare och ungdomar.

Utvecklingsstöd till kristna institutioner, Motion 2014:098

Av Jan Erik Amilén den 23 November 2014 om: Diakoni, Efterföljelse, Flyktingarbete, Folkkyrka, Ideellt arbete, Kyrkomötet, Ledarskap, Levande församlingar

Motion 98 har skrivits av Fredrik Sidenvall, Frimodig kyrka. I organisationsutskottets betänkande bereds Fredriks motion tillsammans med motion 18 “Social företagande”. Båda motionerna avslås, läs betänkandet här.

I sin motion föreslår Fredrik att Kyrkomötet fattar tre beslut:

1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att producera en manual för att på kristen grund starta, driva och utveckla verksamheter inom vård, skola och omsorg.

2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att återkomma till kyrkomötet med ett förslag senast 2018.

3. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att, när utredningen är genomförd och manualen är utformad, inom ramen för rikskyrkans verksamhet regelbundet anordna kurser för dem som vill starta eller driver samhällsnyttig verksamhet.

Organisationsutskottets motivering för ett avslag är:

Som anförs i betänkandets bakgrundstext har kyrkostyrelsen under 2011 tagit fram material med råd till församlingar vid bedrivande av näringsverksamhet liksom råd till församlingar vid bolagsbildning. Kyrkostyrelsen har även tagit fram annat relevant material och det pågår fortsatta processer rörande välfärdsfrågor.
Utskottet kan också konstatera att råd och stöd i dessa frågor går att finna på stiftsnivå. Med tanke på vad som anges om stiftsmedverkan i den plan för det fortsatta arbetet med välfärdsfrågorna som kyrkostyrelsen har under utarbetande, menar utskottet att stiftens förmåga till råd och stöd i dessa frågor även kan förväntas öka. Utskottet menar att det är viktigt att följa upp utfallet av de pågående processerna så att det kan säkerställas att de på ett ändamålsenligt sätt tillgodoser föreliggande behov av råd och stöd. Utskottet ser därför fram emot en kommande redovisning av hur processerna utvecklas.
Utskottet anser sammanfattningsvis, dels mot bakgrund av att material redan finns utgivet, dels mot bakgrund av pågående processer, att kyrkostyrelsen inte bör ges något sådant uppdrag som motionären efterfrågar i punkten 1. Motionen bör därför avslås i sin helhet.

Kort formulerat: Det finns redan stöd att få från stiftsnivå. Därför behövs inget nytt uppdrag. Men kyrkan kan gärna vara en aktör i välfärdsfrågor!

Definiera “rikstäckande verksamhet”, Motion 2014:024

Av Jan Erik Amilén den 22 November 2014 om: Gudstjänst, Kyrkomötet, Levande församlingar, POSK

Motion av Dan Sarkar (FK) och Anders Roos (POSK). En av tre motioner som undertecknats av FK/POSK tillsammans.

I spåren av församlingssammanslagningarna (enl Strukturutredningen) ökar ofta avståndet till söndagens huvudgudstjänst. Dan och Anders skriver:

Borde det inte finnas någon sorts miniminivå, till exempel en gräns för hur stort avståndet till närmaste regelbundna gudstjänstmöjlighet får bli för en viss procent av församlingsborna för att vi fortfarande ska kunna kalla vår verksamhet rikstäckande? Läs hela motionen här.

Det kan man ju tycka!

Beredningen (och även Kyrkomötet) kommer fram till beslutet att motionen ska avslås:

Kyrkorättsutskottet konstaterar att ett tydliggörande av innebörden av begreppet “rikstäckande verksamhet” är en nödvändig del av den pågående utredningen om Svenska kyrkans fastighetshantering och utjämningssystem. Det är således inte angeläget att i dagsläget ålägga också kyrkostyrelsen att närmare definiera begreppet.

Motionen avslogs alltså. Men begreppet “rikstäckande verksamhet” kommer ändå att definieras (dock inte av kyrkostyrelsen)!

Så bra! Bra tänkt, i alla fall!

Lämna synpunkter på förslaget till ny kyrkohandbok!

Av Gabriel Fjellander den 11 December 2013 om: Arbetsmiljö, Dopet, Ekumenik, Gudstjänst, Jesus, Konfirmation, Kyrkohandboken, Levande församlingar

Frimodig kyrkas Kjell Petersson bidrar med följande text:

Fram till den 1 februari 2014 kan man skicka in synpunkter på förslaget till ny kyrkohandbok. Adress: Svenska kyrkan, 751 70 Uppsala. Om en enskild person eller grupp skickar in synpunkter, kallas det spontanremiss. Det är bra om många kommer med sina invändningar, förslag och synpunkter.

Förslaget till kyrkohandbok finns på Svenska kyrkans hemsida: http://www.svenskakyrkan.se/kyrkohandboken

På hemsidan för Svensk Pastoraltidskrift finns ett antal artiklar om handboksförslaget: http://www.pastoraltidskrift.nu/ Gå till fliken dokumentation och där hittar du ett antal artiklar om förslaget, om dopordningen och om konfirmationen.

I all korthet vill jag peka på några punkter. Det första handlar om högmässans fasta moment: Kyrie, Gloria, Credo, Sanctus och Agnus Dei (Herre förbarma dig, Lovsången, Trosbekännelsen, Helig och O Guds Lamm). Det är viktigt att man håller fast vid de traditionella texterna till dessa moment. I förslaget finns i en del alternativ nya texter, som oftast är pratiga och inte lika substansfulla som de vi är vana vid. Dessutom är det ett stort värde att formuleringarna är desamma från olika handböcker, och inte minst, att man känner igen sig när man firar gudstjänst utomlands. Och omvänt, att när besökare från andra kyrkor kommer till oss, att de känner igen sig i de fasta momenten.

Det andra gäller nattvardsbönerna. Det finns ett mönster att följa när det gäller hur nattvardsbönen är uppbyggd. I det viktiga ekumeniska dokumentet från Faith and Order: Dop, nattvard, ämbete formuleras det på följande sätt:

27. Nattvardsliturgin är till sitt väsen en obruten helhet, vilken historiskt sett består av följande element i varierande inbördes ordning och av varierande betydelse:

  • lovsånger
  • en akt av ånger och bot
  • tillsägelse av syndernas förlåtelse
  • förkunnelse av Guds ord i olika former
  • trosbekännelse
  • förbön för hela kyrkan och för världen
  • iordningställande av bröd och vin
  • tacksägelse till Fadern för skapelsens under, för frälsning och helgelse (med rötter i den judiska berakah-traditionen)
  • Kristi instiftelseord enligt nytestamentlig tradition
  • anamnesis eller åminnelse av de stora frälsningsgärningar, lidande, död, uppståndelse, himmelsfärd och pingst, som skapat kyrkan

  • nedkallande av Den helige Ande (epiklesis) över församlingen och elementen bröd och vin, antingen före instiftelseorden eller efter åminnelsen eller bådadera, eller också någon annan form för hänvisning till Den helige Ande som på tillbörligt sätt uttrycker nattvardens epikles-karaktär)
  • överantvardande av de troende till Gud
  • hänvisning till de heligas gemenskap
  • bön om Herrens åtkomst och Gudsrikets slutliga framträdande
  • hela församlingens Amen
  • Herrens bön
  • försonings- och fridstecknet
  • brytande av brödet
  • ätande och drickande i gemenskap (kommunion) med Kristus och med varje medlem av kyrkan
  • avslutande tacksägelse
  • välsignelse och sändning

Det tredje handlar om högmässans inledning. Där ska finnas en syndabekännelse, och en tillsägelse om syndernas förlåtelse. I förslaget finns en del mellanformer mellan syndabekännelse och det man kallar överlåtelseböner. Dessa mellanformer bör undvikas, eftersom de skapar osäkerhet om det som sker är en bekännelse eller något annat.

När det gäller dopet är det viktigt att rikedomen i dopet uttrycks. Dopet är både en rening från synden, en nyfödelse i den helige Ande och ett upptagande i Kristi kyrka.

Både i dopordningen och ordningen för konfirmation bör det finnas möjlighet att smörja med olja som ett tecken på att den helige Ande ges.

Hässelby den 10 december 2013

Kjell Petersson

Svenska kyrkan behöver ny inriktning – debattartikel i Världen idag

Av Anna Sophia Bonde den 12 September 2013 om: Efterföljelse, Kyrkovalet 2013, Levande församlingar, Svenska kyrkans identitet

Här är sex punkter att observera när det gäller Svenska kyrkans väg framåt, från Frimodig kyrka-perspektiv.

Debattartikel i Världen idag 20130912

En kyrka nära dig

Av Berit Simonsson den 11 September 2013 om: Byggnader, Folkkyrka, Ideellt arbete, Jesus, Ledarskap, Levande församlingar, Svenska kyrkans identitet, Väckelse

Närproducerat – det många letar efter i butikshyllorna

Närproducerat står för personligt ansvarstagande, för värnandet om det lilla sammanhanget, för delaktighet och kreativitet, insyn och inflytande. Med avstånd avtar det personliga engagemanget och ansvaret.

Frimodig kyrka vill verka för en kyrka nära dig – för människor som längtar!

Jag hörde om en liten församling någonstans i Sverige där varje ny medlem fick en egen nyckel till församlingens lokaler, för att markera delaktighet och samhörighet. Vilken fin gest! Riktigt så kanske vi inte kan göra i Svenska kyrkan, men vi förstår att det är viktigt med ”närproducerat” också vad gäller församlingens liv och angelägenheter.

Så här säger vi i vårt valprogram:

Frimodig kyrka vill stoppa omotiverad stordrift av församlingsverksamheten. Avståndet till den enskilda människan har ökat och det lokala engagemanget har blivit lidande. Församlingen måste återfå sin självständighet. Det innebör att församlingsmedlemmarna själva ska kunna utse sina förtroendevalda och kunna fira gudstjänst varje söndag.

Kyrkan mitt i byn – är tyvärr stängd!

Sådant som det tagit år att bygga upp av gott arbete, av goda kyrkvanor och förtroende för församlingen, kan brytas ner på kort tid. Att bygga tar lång tid, att riva går fort. Vi i Frimodig kyrka tror att omotiverade sammanslagningar av församlingar och pastorat till större enheter faktiskt också blir ett aktivt led i att påskynda avkristningen i landet. Kyrkan mitt i byn, som tyvärr erbjuder gudstjänst endast var tredje vecka, eller inte alls, är ett av de trista resultaten av omotiverade sammanslagningar. Gudstjänstlivets regelbundenhet förstörs, man blir osäker på om det firas gudstjänst eller inte, ”det är ingen idé att gå till kyrkan i dag heller, det var ju ingen gudstjänst där förra söndagen och vem vet när det blir härnäst.” Och den personliga kontakten med de som arbetar i församlingen minskar, man känner inte längre igen ”sin” kantor, präst eller kyrkvaktmästare.

En levande församling är som en familj

Känslan uppstår lätt, att om jag inte känner igen dem som arbetar i den stora sammanslagna enheten, så är det heller ingen därifrån som känner igen mig och bryr sig om mitt liv. Frimodig kyrka vill arbeta för att du ska känna delaktighet och närhet till församlingen på din ort, och att de som fattar viktiga beslut som rör din lokala församling inte ska väljas av något distanserat organ utan av församlingsmedlemmarna. Glädje, tro, engagemang och samhörighet växer bäst i det nära sammanhanget!

FK3

(Ut)manande i juli

Av Anna Sophia Bonde den 17 July 2013 om: Levande församlingar

Just som jag själv, alltid vid denna tid på året, slutat grubbla över vitsen och haussen med Almedalsveckan läser jag Sofia Lilly Jönssons uppfriskande drapa om just denna företeelse (och Svenska kyrkans plats där) på tidskriften Evangeliums blogg. Och apropå risken med just mycket snack och lite hockey skriver i tidningen Dagen idag Daniel Alm, pingstpastor i Västerås, om sin längtan efter kyrkans hjärta. Det är förstås på pingstkyrkiska, men torde kunna väcka längtan även hos en och annan svenskkyrkligt hemmahörande person:

I en karismatisk församling finns en självklar respekt för Andens känslighet, där vill man inte glömma att Anden är den helige Ande. Därför tar man inte del i allting men vill vara en välsignelse för alla. När Anden leder oss växer vår kärlek till människor och vår vilja att göra upp med synd, synd i våra egna liv. Detta innebär inte att vi välsignar vad som helst hur som helst, detta innebär att vi vill vara en välsignelse för vem som helst.

Saknas glöden i Svenska kyrkan?

Av Jan-Anders Ekelund den 14 February 2013 om: Efterföljelse, Frimodig Kyrka, Gudstjänst, Kyrkans tidning, Levande församlingar, Struktur

I dagens nummer av Kyrkans tidning skriver Frimodig kyrkas inspiratör Anna Sophia Bonde på ledarsidan. Artikeln är rannsakande. Är det  personliga mötet nödvändigt  för att evangeliet ska bli trovärdigt? Vad hjälper det en kyrka om hon är aldrig så öppen och rikstäckande – men saknar själ, glöd, värme? Läs artikeln!

Fokuserad på Jesus i Broby

Av Jan-Anders Ekelund den 10 February 2013 om: Barn och ungdomar, Frimodig Kyrka, Jesus, Levande församlingar, Svenska kyrkans identitet

I senaste numret av Kyrkans tidning kunde vi läsa om att många församlingar ser sig bättre rustade inför framtiden idag än för 10 år sedan. En av dessa församlingar är Östra Broby församling i Lunds stift. Jag har skrivit om församlingen tidigare. Båda prästerna har förtroendeuppdrag för Frimodig kyrka i Kyrkomötet respektive stiftsstyrelsen. 125 personer firar gudstjänst varje söndag.

Titta gärna på bilderna i bildspelet och läs bildtexterna. Kyrkoherden Anders O Johansson säger det som gör att man rättmätigt  kan se ljust på framtiden: Att vara fokuserade på Jesus och att tillsammans göra honom känd och trodd på, efterföljd och älskad. Det gör vi genom mission, diakoni, undervisning och gudstjänst. Det är vår affärsidé.