Bloggposter på ämnet Fri församlingstillhörighet:

Stiftelsekyrkorna i Svenska kyrkan, Motion 2014:63

Av Jan Erik Amilén den 23 November 2014 om: Fri församlingstillhörighet, Medlemskap i Svenska kyrkan, Organisation, Svenska kyrkans identitet

Stefan Aro är nyvald ledamot för Frimodig kyrka  i Kyrkomötet från Luleå stift. Stefan bor i Juoksengi, vid Torne älv, precis på polcirkeln. Han kan bl.a. meänkieli, det minoritetsspråk som ibland kallas tornedalsfinska.

Stefans första motion till Kyrkomötet handlar om de fristående stiftelsekyrkorna och deras plats i Svenska kyrkan. Motionen länkas här. Läs Stefan Aros förslag:

Förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att utreda möjligheten att på olika sätt stärka stiftelsekyrkornas ställning vid organisationsförändringar och använda
stiftelsekyrkan som uppmuntrande exempel på ansvarstagande och frivilligbaserat engagemang lokalt i församlingen.

Nu blev det inte så att motionen vann bifall, tvärtom, den avslogs. Motiveringen betonar stiftelselagen och Länstyrelsens tillsyn över stiftelser. Läs Organisationsutskottets betänkande.

Ur detta betänkande:

Utskottet konstaterar inledningsvis att det finns många olika typer av stiftelsekyrkor, varav kanske en del inte ens är stiftelser i juridisk mening, och det kan inte förutsättas
att alla dessa önskar omfattas av en reglering i kyrkoordningen.
I en stiftelses natur ligger att syftet med verksamheten bestäms i stiftelseförordnandet vilket innebär att organ i Svenska kyrkan inte kan ha något direkt inflytande över en stiftelses syfte och verksamhet. Vidare står, som framgår av bakgrundsbeskrivningen, stiftelser under länsstyrelsernas tillsyn. Detta innebär att det inte är möjligt för kyrkan att i sitt interna regelverk knyta stiftelserna som sådana till domkapitlets och biskopens tillsyn utan att riskera att inkräkta på länsstyrelsernas ansvarsområde. Däremot omfattas naturligtvis de ämbetsbärare som på olika sätt är aktiva i stiftelsekyrkor av tillsynen.
Av ovan anförda skäl finner utskottet att det inte är lämpligt att i det kyrkliga regelverket reglera stiftelsekyrkorna och ser inte heller i övrigt skäl att ge kyrkostyrelsen det uppdrag som motionären föreslår. Motionen bör därför avslås.

Stefans argumentation i slutet av sin motion är dock stark! Den efterfrågar inte Svenska kyrkans ingrepp i stiftelselagens juridistik, men att ämbetsbärare och den gudstjänstfirande församlingen fullt ut ska betraktas som en gren av Svenska kyrkan. Stefan skriver:

I en tid då pastoraten ser över sina resurser, kämpar med krympande ekonomi och gör omfattande organisationsförändringar finns anledning att se över möjligheterna att stärka stiftelsekyrkornas status i den svenskkyrkliga strukturen. Dessutom skulle det vara önskvärt att de stiftelsekyrkor som enligt sina stadgar lyder under domkapitlets tillsyn, uttryckligen skulle ges stöd i KO och därmed också möjlighet att leva upp till denna för att fortsättningsvis vara en del av Svenska kyrkan.
Dessa stiftelsekyrkor byggs upp underifrån av engagerade, uppoffrande och gudstjänstfirande medlemmar, vilka ofta är djupt rotade i den svenskkyrkliga myllan. Det handlar om människor som med sitt liv och sin tjänst utgör goda föredömen och profetiska exempel, som är värda att lyssna till och att ta efter. Människor som verkligen älskar Svenska kyrkan är en än större resurs än kronor och strategiska aktieplaceringar, resurser som vi inte har råd att slösa bort. Något som vi riskerar att göra, om vi inte värnar om de kyrkliga sammanhang där dessa människor har sin förankring.

 

 

Svenska kyrkan fossil……..

Av Jan-Anders Ekelund den 21 August 2011 om: Fri församlingstillhörighet, Frimodig Kyrka, Levande församlingar, Medlemskap i Svenska kyrkan

Utvecklingen i Svenska kyrkan går snabbt när det gäller läromässiga förändringar. Men när det gäller vissa nödvändiga strukturella förändringar så är det desto segare. Ett exempel där det måste komma en förändring snart, gäller den nuvarande regeln att du måste vara medlem i just den församling där din säng är placerad. Det spelar ingen roll att du firar gudstjänst tre kilometer bort i en annan församling. Du får inte lov att vara medlem i den församling där du känner dig mest hemma. Allt annat får du snart välja i dagens samhälle men inte, det som kanske betyder mest för dig, din församlingstillhörighet. För yngre människor är det helt obegripligt. När kommer den nödvändiga förändringen? Även på årets Kyrkomöte finns det en motion i detta ämne.

Bo Brander, präst i Uppsala, har en mycket bra artikel i veckans Kyrkans tidning, angående detta. Läs den!

I Frimodig kyrkas valplattform står följande under rubriken Församlingstillhörighet:

Frimodig kyrka vill arbeta för att det skall bli möjligt för den enskilde att välja vilken församling han eller hon vill tillhöra. Svenska kyrkan är indelad i territorialförsamlingar, vilket innebär att man tillhör den församling där man bor. Detta är dock ingen garanti för att Svenska kyrkan verkligen tar sitt ansvar för alla människor i Sverige. Många människor är i realiteten bortglömda. Till detta kommer att många av olika skäl söker sig till en annan församling än den där de bor. Om de då vill tillhöra och ha möjlighet att bli förtroendevalda i denna församling är det idag inte möjligt. Frimodig kyrka menar att det lätt går att hitta en struktur, som kompletterar den territoriella församlingsprincipen med en frihet för individen att tillhöra en annan församling än den där man är bosatt. En sådan möjlighet, att tillhöra en annan församling, får dock inte medföra att Svenska kyrkan försummar sitt ansvar för alla människor.

Friare församlingstillhörighet

Av Jan-Anders Ekelund den 20 July 2009 om: .kr Kristdemokrater i Sv Kyrkan, Fri församlingstillhörighet, Frimodig Kyrka, Kyrkomötet, Kyrkovalet 2009

2009 är det en självklarhet att få välja det mesta i samhället. Vi väljer läkare, tandläkare, skola, elbolag, telefoni, pensionssparande mm. Valen är så många att vi kan bli alldelse matta. Hälften hade varit nog. Men en sak får vi inte välja, det är vilken församling vi skall tillhöra. Vad är viktigast att få välja elbolag eller vilken församling man skall tillhöra? För många är församlingsgemenskapen betydligt viktigare än vilket elbolag man har. Därför är vi några stycken som skrivit en motion om detta till höstens kyrkomöte. Det är ingen ny fråga utan den har varit uppe många gånger tidigare. Men det är hög tid att det händer något nu. Svenska kyrkan har ett stort intresse av att anpassa budskapet till vad man tror folket vill ha, men när det gäller en fråga som inte direkt har med bekännelsen att göra är förändringstakten betydligt långsammare. Vi som skrivit motionen kandiderar alla för Frimodig kyrka i höstens val. Micke Martinsson har lämnat kristdemokraterna för Frimodig kyrka.
Här ser ni motionen:

Friare församlingstillhörighet

Förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att vidta nödvändiga åtgärder för att Svenska kyrkans skall kunna införa regler som innebär att en person har rätt att tillhöra annan territoriell församling än folkbokföringsförsamlingen.

Motivering

Under flera decennier har det motionerats på kyrkomötet om friare (rörligare) församlingstillhörighet. Tiden går, men inget har hänt fastän en utredning varit tillsatt. Det har fortfarande inte redovisats några teologiska hinder för att reformera tillhörighetsbegreppet som strider mot våra bekännelseskrifter.
För människor idag är det en självklarhet med exempelvis fritt läkarval, fritt val av vilken skola barnen skall gå i, fritt val av telefoni och elbolag. Listan kan göras lång, men det som betyder än mer för en del, att få välja vilken församling man vill tillhöra inom Svenska kyrkan det får man inte göra år 2009.
För framförallt unga människor är det svårt att förstå att de inte kan få vara med och ta sitt demokratiska ansvar i den församling där de firar gudstjänst. Många människor kan ha ett djupgående engagemang i en församling men detta engagemang kan inte kopplas ihop med förtroendemannaskapet eller till medlemsavgiften. Svenska kyrkan vill tydligt framstå som en demokratisk folkkyrka. Det är då angeläget att hålla samman församlingens fyra grundläggande uppgifter att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission med församlingens styre. Tyvärr omöjliggör nuvarande tillhörighetsregler att detta samband upprätthålls fullt ut.

Det är hög tid nu att Svenska kyrkan lättar på sina mycket rigida regler på detta område och anpassar dem till vår tid. Denna anpassning strider inte mot Bibeln och vår bekännelse. Det finns mycket här att lära av exempelvis folkkyrkorna i Danmark och England som har en mer verklighetsanpassad syn på församlingstillhörighetsbegreppet.

Örby, Ekerö, Henån och Uppsala den 10 juli 2008

Jan-Anders Ekelund(FK) Michael Martinsson (KD) Berit Simonsson (FK) Bertil Murray (FK)