Bloggposter på ämnet Gudstjänst:

Frimodig kyrkas motioner till Kyrkomötet 2016

Av Jan Erik Amilén den 11 August 2016 om: Dagens Frimodiga, Ekumenik, Flyktingarbete, Frimodig Kyrka, Gudstjänst, Ideellt arbete, Ledarskap, Partipolitisering, POSK, Struktur, Svenska kyrkans identitet, Tystnadsplikten

Frimodig kyrka brukar vara flitiga motionärer, och 2016 utgör inget undantag! 13 av totalt 90 motioner har en eller flera ledamöter från Frimodig kyrka som avsändare. Samtliga 90 motioner kan du hitta på Svenska kyrkans hemsida. När du klickar på rubriken för enskild motion (nedan) så kan du läsa motionen i sin helhet.

Tack till kyrkomötesgruppen för nedlagt arbete och välsignelse över höstens veckor i Kyrkomötet!

Motion nr 8_Rättssäkerheten i domkapitlen

Kjell Petersson (FK), Anders Roos (POSK)

 

Motion nr 18_Oberoende eller ömsesisdigt beroende – en kritisk studie av nationalkyrkan

Bertil Murray (FK), Leif Nordlander (FK)

 

Motion nr 19_Holistisk mission

Bertil Murray (FK), Fredrik Sidenvall (FK)

 

Motion nr 20_Om Svenska kyrkans flyktingarbete

Kjell Petersson (FK), Bertil Murray (FK)

 

Motion nr 21_Utvärdering av strukturutredningen

Berth Löndahl (FK)

 

Motion nr 22_Utvärdering av gudstjänstslivet

Berth Löndahl (FK)

 

Motion nr 23_Själavård, sekretess och IT

Berth Löndahl (FK)

 

Motion nr 52_Strategi för undervisning och mission bland invandrare

Dan Sarkar (FK)

 

Motion nr 53_Relationen till Mekane Yesus-kyrkan

Dag Sandahl (FK)

 

Motion nr 54_Kyrkomötets arbetsordning

Dag Sandahl (FK)

 

Motion nr 55_Innovationsarbete

Dag Sandahl (FK)

 

Motion nr 56_Avgångna och utköpta präster

Dag Sandahl (FK)

 

Motion nr 69_En kyrka grundad på nådens tecken, inte maktens redskap

Fredrik Sidenvall (FK)

Vikten av att bygga murar

Av Jan Erik Amilén den 26 May 2016 om: Dagens Frimodiga, Efterföljelse, Gud, Gudstjänst, Helighet, Kyrkans tidning, Kyrkohandboken, Ledarskap, Levande församlingar, Medlemskap i Svenska kyrkan, Religionsdialog

Bloggpost av Magnus Magnusson

Vän av ordning kanske undrar vad som menas med denna rubrik? Att bygga murar är väl per definition dåligt, exkluderande och allmänt förfärligt? Lugn. Allt ska uppenbaras. Vad en mur är och inte är beror till stor del på dess funktion och syfte. Den mur som här syftas till är försvarsmurens livsviktiga funktion. Vi återkommer till detta lite längre fram.

Det pågår en debatt om Handboksförslaget 2016. För den utomstående kan kanske denna debatt verka konstig. Vad spelar det för roll undrar en del. Varför göra om, undrar andra? Bra är också att detta uppmärksammas även utanför kyrkan. Troligen är det därför det blivit just en debatt. Annars hade arbetet kunnat fortgå i hemlighet och utan insyn av de som nu vill genomdriva en religionsändring i Svenska kyrkan. För om vi är ärliga och ser nyktert på saken är det detta som nu sker, eller vad vissa i den liberalteologiska falangen vill se genomföras. Vad det verkar möts hittills de kritiska remissyttrandena med en viss arrogans om man får tro debatten efter Svenska akademins lustfyllda kritik. Man skulle nästan tro att denna ideologi, för det är vad det är, som ska genomföras redan är ett faktum. I viss mån är det redan så, men om denna får tydligt genomslag i en kyrkohandbok, ligger problemet genast på en annan nivå. Den flummiga civilreligion som förfäktas i vissa delar av handboksförslaget kommer att ställa till förödande verkan i teologiskt och liturgiskt okunnigas händer. Här kommer det att ställas stora krav på prästernas och musikernas kompetens. Och vem ska ta ansvar för gudstjänstfirarna, församlingen? De har inte bett om detta. Och vi vet mycket väl att en ny handbok ger i sig själv ingen väckelse, den ska vara ett uttryck för den kristna kyrkans tro och bekännelse. Därför får en handbok aldrig skyndas fram. Så jobbar inte en kyrka som gör anspråk på att vara en del av en ”helig, allmännelig och apostoliska kyrka.” (Nicenska trosbekännelsen).

Det är ovist att ha bråttom när man inte vet vart man ska.

För vidare läsning läs gärna Svensk Pastorals Tidsskrifts (SPT) analys av Handboksförslaget.

Detta är inget nytt kyrkohistoriskt sett. Likt Kristi Kyrka i övrigt har även denna kyrkoprovins i Herrens Kyrka varit med om både förfall och uppbyggnad.

Men nu sade jag till dem: ”Ni ser den nöd vi är i. Jerusalem ligger öde och portarna är nerbrända. Kom låt oss bygga upp Jerusalems mur så att vi inte behöver bli föraktade mer.” Jag talade om för dem hur min Guds goda hand hade varit över mig och vad kungen hade lovat mig. Då sade de: ”Låt oss stå upp och bygga!”, och de fattade mod för det stora verket.”

Nehemja 2:17-18

Så säger Nehemja på Herrens befallning till de som ska vara med och bygga upp den fallna stadsmuren i Jerusalem. I en tid då mer och mer av Svenska kyrkans bekännelse; med det apostoliska, katolska och reformatoriska arv hon bär på är satt på undantag. Bekännelsen vattnas ur mer och mer, och rent reformerta, gnostiska och heretiska tankegods gör sig åter gällande. Gärna under det mycket elastiska uttrycket ”luthersk tradition”, som dock vid närmare påseende inte har något med Dr Luther, våra bekännelseskrifter, eller Svenska kyrkans unika arv att göra. Inget nytt i kyrkohistorien, men kampen förblir den samma.  Vi behöver i detta kyrkliga klimat ”murslevar” och trogna arbetare och bedjare, frimodiga män

och kvinnor som bygger på vår kyrkas försvar och mur. Att genom Guds nåd täta och underhålla så gott det går, i förtröstan på att ingenting är omöjligt för Gud. En sådan resurs är utan tvekan Frimodig kyrka.

Likt Josef av Arimatea som gick till Pilatus för att för Jesu kropp tillbaka, säger vi till den politiska maktens ockupanter: ”Ge oss Kristi kropp tillbaka!”

Detta är en kamp. Något annat är vi inte lovade. Men en glädjefylld sådan för det handlar om det som är vår kyrkas innersta väsen. S:t Petri och S:t Paulus kyrka. S:t Ansgars och S:ta Birgittas kyrka. Laurentius Petris, Henrik Schartaus, C O Rosenius, och Bo Giertz kyrka.  Ja det är också vår kyrka, denna del av Kristi Kyrka. Frimodig kyrka är en av de goda krafter som hela tiden utmanar det teologiska samtalet och utvecklingen, problematiserar och kritiserar. Men också inspirerar och bygger upp enskilda kyrkokristna. Allt detta av kärlek till Guds Ord och hans Kyrka.

Därför uppmanas vi av Den Heliga Skrift att: ” stå upp och bygga!”, och de fattade mod för det stora verket.”

MM

 

Ett år från Påskdagen till Annandag Påsk

Av Jan Erik Amilén den 30 March 2016 om: Gudstjänst, Levande församlingar, Musik, Okategoriserade

Påskdagen 2015 startade psalmförfattaren Bertil Murray och kompositören Maria Löfberg ett ambitiöst arbete med en ny psalm för varje kyrklig helgdag under året. Annandag Påsk 2016 avslutades arbetet (knappt ett års tid, faktiskt!).

Maria publicerar psalmerna på sin sida SepteMA, en psalm per vecka. Klicka här för att komma till sidan. Bertil, som är författaren, har lika regelbundet gett spridning åt arbetet på sin Facebooksida, med länkar till en inspelning där Maria spelar och sjungen veckans psalm. Bertils Facebook når du här.

Vi gläds med dessa nya “moderna” psalmer och hoppas de hittar ut i svenskt kyrkoliv, och till den gudstjänstfirande församlingen. Nu ligger en psalmskatt tillgänglig och det går att hitta “rätt” psalm för kyrkoåret även i fortsättningen. Lättast kan vara att söka på SepteMas Facebooksida, klicka här.

Hösten 2016 väntas ett kyrkoår av nya psalmer komma i bokform. Vi gläds i Påskens glädje!

Svenska kyrkans vägval – Motion 8

Av Jan Erik Amilén den 19 August 2015 om: Biskopsmötet, Dagens Frimodiga, Folkkyrka, Frimodig Kyrka, Gudstjänst, Ideellt arbete, Ledarskap, Levande församlingar, Medlemskap i Svenska kyrkan, Struktur, Svenska kyrkans identitet

Dag Sandahl har totalt lämnat in fem motioner till Kyrkomötet 2015. Som vanligt är Dag en av de flitigaste i Kyrkomötet. De fyra övriga motionerna återfinns i tidigare bloggposter, den femte kan du ladda ner här.

Motionen sammanfattas:

Vad som skett i Svenska kyrkan under efterkrigstiden kan vi skapa oss en bild av genom kyrkostatistiken. Analyserna har ofta fått ske utanför själva kyrkoapparaten. Berndt Gustafson ägnade sig åt att läsa religionssociologiska verk på SL-tåget från Rönninge till Stockholm C där han var verksam vid det Religionssociologiska Institutet. Det var ett arbete som efterhand kom att föras till kyrkokansliet när tidigare medarbetare från institutet, Margareta Skoog och Eva Hamberg, kom till Svenska kyrkans egen forskningsavdelning. Analyserna som görs i Kyrkans Hus håller hög klass och är mycket intressanta. Frågan hur all denna kunskap ska komma till användning i kyrkolivet återstår att besvara. Visst kan det då och då komma rapporterar med exempel på lyckade församlingar, men bilden domineras inte av dessa. I det konkreta kyrkolivet ser människor vad minskat antal gudstjänster och minskat antal gudstjänstfirare innebär. Det leder inte sällan till deprimerande insikter, uppgivenhet och handlingsförlamning.

Det finns inga enkla lösningar på den situation siffermaterialet tydliggör men det finns över huvud taget inga lösningar om inte människor i församlingarna kan se, bedöma och handla. Det behövs underlag som talar om en allvarlig situation och en hållning där kritik inte bara är välkommen utan nödvändig och komplexet av orsaker till den kollaps siffrorna demonstrerar kan analyseras och förstås. Historiska processer, en samhällsomvandling, en medveten sekularisering och kyrklig oförmåga är faktorer men självklart spelar också prästernas insatser en stor roll.

 

Somliga har analyserat Svenska kyrkans svaghet. Men ett bredare underlag för samtal och studier behövs. Naturligtvis kan biskoparna skriva ett biskopsbrev men kyrkostyrelsen borde få i uppdrag att inför år 2017 ta fram ett underlag för rådslag på Svenska kyrkan alla nivåer: studiecirklar/seminarier i församlingarna och rådslag i församlingsråd, kyrkoråd, stiftsstyrelser och kyrkostyrelse. Ett reformationsjubileum som tar fasta på de verkliga utmaningarna för Svenska kyrkan vore ett konstruktivt sätt att fira genom att söka nya ansatser. Här handlar det om att ta vara på människors konstruktiva kapaciteter när många tillsammans överlägger om problem och gör det som är förnimmelser till förståelse genom studier och samtal.

 

 

Motionen ställer svåra frågor, lättare att ställa än att svara på. Men nödvändiga att fundera vidare på. Förslaget till beslut är att Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att inför reformationsjubiléet 2017 utarbeta ett underlag för samtal, studier och rådslag om Svenska kyrkans vägval.

 

Efter beslut i Kyrkomötet kommer vi att redovisa svaret på motionen.

 

Samrådsgrupp för gudstjänstlivet – Motion 3

Av Jan Erik Amilén den 18 August 2015 om: Barn och ungdomar, Dagens Frimodiga, EFS, Ekumenik, ELM, Frimodig Kyrka, Gudstjänst, Ideellt arbete, Levande församlingar, Svenska kyrkans identitet, Svenska kyrkans unga

Dan Sarkar skriver i en motion till Kyrkomötet 2015 om den negativa gudstjänsttrenden (att färre deltar i gudstjänsterna). Du kan ladda ner motionen här.

Ur motionens text citeras:

Svenska kyrkans gudstjänstfirande befinner sig i fritt fall. På 25 år har deltagandet i huvudgudstjänster mer än halverats. Hur ska Svenska kyrkan möta den utvecklingen?

Dans konstaterar att samtidigt som antalet besökare i gudstjänsten minskar så tillhör många av de trognaste gudstjänstfirarna någon eller några av de många inomkyrkliga rörelser som ofta är kritiska till (delar av) Svenska kyrkans utveckling. Flera av dessa högkyrkliga/lågkyrkliga/gammalkyrkliga/karismatiska grupper har dessutom ett starkt barn- och ungdomsarbete, ett uthålligt kyrkopolitiskt engagemang och goda internationella ekumeniska kontakter.

Ett av flera initiativ som behöver tas för att kurvorna skall kunna vändas måste vara att Svenska kyrkan tar initiativ till inomkyrklig ekumenik och inleder strategiska samtal med just de inomkyrkliga grupper som på många ställen bär upp gudstjänstlivet. Kyrkostyrelsen bör tillsätta en samrådsgrupp med uppgift att lyssna in synpunkter från företrädare för dessa grupper och sedan återkomma till kyrkomötet med rapport och om möjligt konstruktiva förslag om vad som kan, bör och behöver göras för att vända kurvorna.

Motionären föreslår Kyrkomötet besluta att Kyrkostyrelsen får i uppdrag att tillsätta en samrådsgrupp kring hur den negativa gudstjänsttrenden kan vändas och eventuellt återkomma till kyrkomötet med förslag.

Efter beslut i Kyrkomötet kommer vi att redovisa hur motionen blev behandlad.

 

 

Församlingsrådens och verksamhetsrådens uppgifter – Motion 2

Av Jan Erik Amilén den 18 August 2015 om: Arbetsmiljö, Dagens Frimodiga, Folkkyrka, Frimodig Kyrka, Gudstjänst, Ledarskap, Levande församlingar, Struktur, Svenska kyrkans identitet

Denna motion till Kyrkomötet 2015 av Berth Löndahl kan du ladda ner i sin helhet här. Ur motionen citeras valda delar i texten nedan.

Församlingsråden och verksamhetsrådens uppgifter har vuxit fram som en följd av genomförandet av Strukturutredningens förslag. Därmed har somligt i pastoratens ledning blivit oklart. Utöver begreppsförvirringen vad gäller församlingsherdar, lokalherdar, lokala arbetsledare osv, så finns det även inom en del pastorat, t.ex. i Malmö, inte bara Församlingsråd utan även verksamhetsråd eller motsvarande. Medan Församlingsråden regleras i Kyrkoordningen så finns inga motsvarande bestämmelser vad gäller verksamhetsrådens uppgifter. Dessas funktion är idag ytterligt oklar.

I stora pastorat finns en starkt centraliserad organisation, där all beslutsrätt endast finns hos kyrkofullmäktige, kyrkoråd och kyrkoherde. Bortsett från tillsättande av kyrkvärdar så har församlingsråd, verksamhetsråd eller lokal arbetsledare endast den beslutsrätt som delegeras till dem.

Utöver nämnda råd förekommer andra valda “råd”, vilket borde studeras.

Hur omfattande är förekomsten av andra “råd” i pastoraten än kyrkoråd och församlingsråd? Vilken funktion har i så fall dessa? Att utvidga församlingsrådens (och i förekommande fall verkssamhetsrådens) uppgifter och beslutsrätt till att också omfatta sådant som en tvingande delaktighet vid tillsättning av tjänster, inte minst lokal arbetsledare, vilka alternativ som skall användas i Kyrkohandboken m.m.

Motionen mynnar ut i fyra delförslag, att  Kyrkomötet skulle besluta att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utreda

1. omfattningen av verksamhetsråd eller motsvarande i Svenska kyrkans olika pastorat

2. vilka uppgifter som skall åligga dessa verksamhetsråd

3. en utvidgning av Församlingsrådens uppgifter i Kyrkoordningen

4. huruvida även verksamhetsråden bör finnas med i Kyrkoordningen och där ha klart angivna uppgifter

Till hösten kommer vi att redovisa hur Kyrkomötet väljer att besluta med anledning av Berth Löndahls funderingar.

 

 

 

Julfakta. Och julfrid.

Av Jan Erik Amilén den 23 December 2014 om: Barn och ungdomar, Bibeln, Gudstjänst, Jesus

Anders Brogren, Falkenberg, har skrivit ett antal lärda och intressanta artiklar om julen, där historiska fakta sammanställs. Inte helt basal kunskap, men mycket läsvärt. Julen är inte endast julstämning, julmys och julmat! Det finns fakta att studera kring den första julen. Dessa artiklar länkas med Anders tillstånd.

För den som har lust finns även mycket annat läsvärt på Anders Brogrens hemsida.

Fyra artiklar om julen länkas:

1. Har du hört talas om att kejsar Augustus aldrig ordnade med någon skattskrivning? Vet du att det är en faktoid?
Läs om mysteriet med den försvunna skattskrivningen och andra mysterier!

2. Har du hört talas om att julen är en gammal hednisk högtid som de kristna tog över från romarna? Vet du att det är en faktoid?
Läs om julen – kristen eller hednisk högtid?!

3. Har du hört talas om att de ortodoxa kyrkorna firar jul på Trettondedagen?Vet du att det är en faktoid?
Läs om jul i januari!

4. Betlehems stjärna – när, var hur?

Med dessa artiklar tillönskas alla bloggläsare en julhelg med Jesusbarnet i centrum av firandet. Då blir det julfrid på det rätta sättet.

“Oss är en Frälsare född!”

God Jul, i Jesu namn!

Kontanthantering, Motion 2014:042

Av Jan Erik Amilén den 23 November 2014 om: Arbetsmiljö, Gudstjänst, Ideellt arbete, Kyrkomötet

Berth Löndahl, Frimodig kyrkas ena ledamot från Lunds stift, har varit en flitig motionär. Hela nio (9!) motioner har hans underskrift i Kyrkomötet 2014. Imponerande.

Motion 42 om kontanthantering har Berth Löndahl som ensam undertecknare. Läs gärna motionen. Berth funderar kring kollekter, serveringsavgifter, gåvor och bidrag mm

Ekonomi- och egendomsutskottet hade uppgiften att skriva ett betänkande, och föreslår att motionen avslås. Motivering är att arbetet redan pågår.

Utskottet konstaterar att kyrkostyrelsens pågående projekt om kontanthantering verkar i motionen anda. Det har även utvidgats till att omfatta andra delar av kontanthanteringen utöver det som är kopplat till kollekthantering, såsom exempelvis insamlingsverksamhet och serveringsintäkter.
Inom projektet kartläggs, prövas, utvärderas och upphandlas olika alternativ till kontanthantering. Information om alternativa lösningar kommer löpande att publiceras på intranätet och de upphandlade tjänsterna kommer att erbjudas församlingar och pastorat.
Med anledning av ovanstående föreslår utskottet att motionen avslås.

Definiera “rikstäckande verksamhet”, Motion 2014:024

Av Jan Erik Amilén den 22 November 2014 om: Gudstjänst, Kyrkomötet, Levande församlingar, POSK

Motion av Dan Sarkar (FK) och Anders Roos (POSK). En av tre motioner som undertecknats av FK/POSK tillsammans.

I spåren av församlingssammanslagningarna (enl Strukturutredningen) ökar ofta avståndet till söndagens huvudgudstjänst. Dan och Anders skriver:

Borde det inte finnas någon sorts miniminivå, till exempel en gräns för hur stort avståndet till närmaste regelbundna gudstjänstmöjlighet får bli för en viss procent av församlingsborna för att vi fortfarande ska kunna kalla vår verksamhet rikstäckande? Läs hela motionen här.

Det kan man ju tycka!

Beredningen (och även Kyrkomötet) kommer fram till beslutet att motionen ska avslås:

Kyrkorättsutskottet konstaterar att ett tydliggörande av innebörden av begreppet “rikstäckande verksamhet” är en nödvändig del av den pågående utredningen om Svenska kyrkans fastighetshantering och utjämningssystem. Det är således inte angeläget att i dagsläget ålägga också kyrkostyrelsen att närmare definiera begreppet.

Motionen avslogs alltså. Men begreppet “rikstäckande verksamhet” kommer ändå att definieras (dock inte av kyrkostyrelsen)!

Så bra! Bra tänkt, i alla fall!

Ny app: Kyrkoåret

Av Gabriel Fjellander den 13 March 2014 om: Gudstjänst, Jesus, Musik

5-1

Idag släpptes en ny app som läsare av vår blogg kanske kan ha intresse av: Kyrkoåret. Det är Frimodig kyrkas Gabriel Fjellander som tillsammans med Anton Malmquist har utvecklat den. Appen ger dig tillgång till hela Svenska kyrkans kyrkoår i din mobil, både iPhone och Android-telefoner.

Den kostar 28 kronor och du hittar den på:

Du kan läsa mer om den på deras hemsida: www.kyrkoarsappen.se