Bloggposter på ämnet Jesus:

JESUS FÖR DIG!

Av Jan Erik Amilén den 1 September 2016 om: Efterföljelse, Helighet, Jesus, Mission, Okategoriserade, Väckelse

Välkommen att hitta in på hemsidan www.jesusfordig.nu

Varje måndag kl 21 inbjuds du att delta i ett bönenätverk som du kan följa online. Bönestunden är cirka 10 minuter. Framöver planeras bön kl 21 flera dagar utöver måndagar.

Du kommer direkt till rätt plats för 21-bönen (Niobönen) via www.jesusfordig.nu/Bon/nio. Här kan du även lyssna på tidigare sändningar. Via Facebook kan man lämna in förslag på böneämnen. Denna vecka ber vi för Sveriges ledning, och särskilt riksdagen inför dess öppnande efter sommaren.

Jesus för dig

 

 

Julfakta. Och julfrid.

Av Jan Erik Amilén den 23 December 2014 om: Barn och ungdomar, Bibeln, Gudstjänst, Jesus

Anders Brogren, Falkenberg, har skrivit ett antal lärda och intressanta artiklar om julen, där historiska fakta sammanställs. Inte helt basal kunskap, men mycket läsvärt. Julen är inte endast julstämning, julmys och julmat! Det finns fakta att studera kring den första julen. Dessa artiklar länkas med Anders tillstånd.

För den som har lust finns även mycket annat läsvärt på Anders Brogrens hemsida.

Fyra artiklar om julen länkas:

1. Har du hört talas om att kejsar Augustus aldrig ordnade med någon skattskrivning? Vet du att det är en faktoid?
Läs om mysteriet med den försvunna skattskrivningen och andra mysterier!

2. Har du hört talas om att julen är en gammal hednisk högtid som de kristna tog över från romarna? Vet du att det är en faktoid?
Läs om julen – kristen eller hednisk högtid?!

3. Har du hört talas om att de ortodoxa kyrkorna firar jul på Trettondedagen?Vet du att det är en faktoid?
Läs om jul i januari!

4. Betlehems stjärna – när, var hur?

Med dessa artiklar tillönskas alla bloggläsare en julhelg med Jesusbarnet i centrum av firandet. Då blir det julfrid på det rätta sättet.

“Oss är en Frälsare född!”

God Jul, i Jesu namn!

Ny app: Kyrkoåret

Av Gabriel Fjellander den 13 March 2014 om: Gudstjänst, Jesus, Musik

5-1

Idag släpptes en ny app som läsare av vår blogg kanske kan ha intresse av: Kyrkoåret. Det är Frimodig kyrkas Gabriel Fjellander som tillsammans med Anton Malmquist har utvecklat den. Appen ger dig tillgång till hela Svenska kyrkans kyrkoår i din mobil, både iPhone och Android-telefoner.

Den kostar 28 kronor och du hittar den på:

Du kan läsa mer om den på deras hemsida: www.kyrkoarsappen.se

Lämna synpunkter på förslaget till ny kyrkohandbok!

Av Gabriel Fjellander den 11 December 2013 om: Arbetsmiljö, Dopet, Ekumenik, Gudstjänst, Jesus, Konfirmation, Kyrkohandboken, Levande församlingar

Frimodig kyrkas Kjell Petersson bidrar med följande text:

Fram till den 1 februari 2014 kan man skicka in synpunkter på förslaget till ny kyrkohandbok. Adress: Svenska kyrkan, 751 70 Uppsala. Om en enskild person eller grupp skickar in synpunkter, kallas det spontanremiss. Det är bra om många kommer med sina invändningar, förslag och synpunkter.

Förslaget till kyrkohandbok finns på Svenska kyrkans hemsida: http://www.svenskakyrkan.se/kyrkohandboken

På hemsidan för Svensk Pastoraltidskrift finns ett antal artiklar om handboksförslaget: http://www.pastoraltidskrift.nu/ Gå till fliken dokumentation och där hittar du ett antal artiklar om förslaget, om dopordningen och om konfirmationen.

I all korthet vill jag peka på några punkter. Det första handlar om högmässans fasta moment: Kyrie, Gloria, Credo, Sanctus och Agnus Dei (Herre förbarma dig, Lovsången, Trosbekännelsen, Helig och O Guds Lamm). Det är viktigt att man håller fast vid de traditionella texterna till dessa moment. I förslaget finns i en del alternativ nya texter, som oftast är pratiga och inte lika substansfulla som de vi är vana vid. Dessutom är det ett stort värde att formuleringarna är desamma från olika handböcker, och inte minst, att man känner igen sig när man firar gudstjänst utomlands. Och omvänt, att när besökare från andra kyrkor kommer till oss, att de känner igen sig i de fasta momenten.

Det andra gäller nattvardsbönerna. Det finns ett mönster att följa när det gäller hur nattvardsbönen är uppbyggd. I det viktiga ekumeniska dokumentet från Faith and Order: Dop, nattvard, ämbete formuleras det på följande sätt:

27. Nattvardsliturgin är till sitt väsen en obruten helhet, vilken historiskt sett består av följande element i varierande inbördes ordning och av varierande betydelse:

  • lovsånger
  • en akt av ånger och bot
  • tillsägelse av syndernas förlåtelse
  • förkunnelse av Guds ord i olika former
  • trosbekännelse
  • förbön för hela kyrkan och för världen
  • iordningställande av bröd och vin
  • tacksägelse till Fadern för skapelsens under, för frälsning och helgelse (med rötter i den judiska berakah-traditionen)
  • Kristi instiftelseord enligt nytestamentlig tradition
  • anamnesis eller åminnelse av de stora frälsningsgärningar, lidande, död, uppståndelse, himmelsfärd och pingst, som skapat kyrkan

  • nedkallande av Den helige Ande (epiklesis) över församlingen och elementen bröd och vin, antingen före instiftelseorden eller efter åminnelsen eller bådadera, eller också någon annan form för hänvisning till Den helige Ande som på tillbörligt sätt uttrycker nattvardens epikles-karaktär)
  • överantvardande av de troende till Gud
  • hänvisning till de heligas gemenskap
  • bön om Herrens åtkomst och Gudsrikets slutliga framträdande
  • hela församlingens Amen
  • Herrens bön
  • försonings- och fridstecknet
  • brytande av brödet
  • ätande och drickande i gemenskap (kommunion) med Kristus och med varje medlem av kyrkan
  • avslutande tacksägelse
  • välsignelse och sändning

Det tredje handlar om högmässans inledning. Där ska finnas en syndabekännelse, och en tillsägelse om syndernas förlåtelse. I förslaget finns en del mellanformer mellan syndabekännelse och det man kallar överlåtelseböner. Dessa mellanformer bör undvikas, eftersom de skapar osäkerhet om det som sker är en bekännelse eller något annat.

När det gäller dopet är det viktigt att rikedomen i dopet uttrycks. Dopet är både en rening från synden, en nyfödelse i den helige Ande och ett upptagande i Kristi kyrka.

Både i dopordningen och ordningen för konfirmation bör det finnas möjlighet att smörja med olja som ett tecken på att den helige Ande ges.

Hässelby den 10 december 2013

Kjell Petersson

Dagens Frimodiga: Evelina Johansson

Av Gabriel Fjellander den 14 September 2013 om: Dagens Frimodiga, Jesus, Kyrkovalet 2013

Vi har lyft fram några Frimodig kandidater ute i landet, så du får en bild av vilka som ställer upp för Frimodig kyrka. Eftersom det är olika listor för alla stift så kan du inte rösta på alla överallt. Om du vill se vilka som ställer upp i just ditt stift, gå in och kolla på valsedlarna.

Dagens Frimodiga kandidat är Evelina Johansson som ställer upp till kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalet i Västerås stift.

Evelina Johansson

Präst i Kungälv-Ytterby församling, strax norr om Göteborg (men förtroendevald för Västerås stift där jag bodde vid mandatperiodens början).

Vårt samhälle blir alltmer specialiserat och jag tror att också Svenska kyrkan då behöver vara tydlig med vad som är hennes specialitet, vad man kan söka hos oss:
Kristen tro och gemenskapen runt Jesus Kristus. Svenska kyrkan bör vara stolt över sig själv som kristen kyrka och tala frimodigt om frälsningen genom Jesus – vi har en skatt att glädjas åt och ge vidare.

Frågan om lokala församlingars självständighet är viktig för mig.
För att det ska kännas meningsfullt att engagera sig i sin församling behöver man också få bestämma över sin församling och bestämma över de viktiga sakerna, inte bara få tycka till om smått och gott som elevrådet i en skola medan de betydande besluten fattas högre upp. Kyrkan är inget företag som man kan effektivisera genom att lägga ned små enheter och flytta produktionen.
Vi måste söka andra vägar än ökad centralisering.

E-postadress: evelina.m.j@gmail.com

En kyrka nära dig

Av Berit Simonsson den 11 September 2013 om: Byggnader, Folkkyrka, Ideellt arbete, Jesus, Ledarskap, Levande församlingar, Svenska kyrkans identitet, Väckelse

Närproducerat – det många letar efter i butikshyllorna

Närproducerat står för personligt ansvarstagande, för värnandet om det lilla sammanhanget, för delaktighet och kreativitet, insyn och inflytande. Med avstånd avtar det personliga engagemanget och ansvaret.

Frimodig kyrka vill verka för en kyrka nära dig – för människor som längtar!

Jag hörde om en liten församling någonstans i Sverige där varje ny medlem fick en egen nyckel till församlingens lokaler, för att markera delaktighet och samhörighet. Vilken fin gest! Riktigt så kanske vi inte kan göra i Svenska kyrkan, men vi förstår att det är viktigt med ”närproducerat” också vad gäller församlingens liv och angelägenheter.

Så här säger vi i vårt valprogram:

Frimodig kyrka vill stoppa omotiverad stordrift av församlingsverksamheten. Avståndet till den enskilda människan har ökat och det lokala engagemanget har blivit lidande. Församlingen måste återfå sin självständighet. Det innebör att församlingsmedlemmarna själva ska kunna utse sina förtroendevalda och kunna fira gudstjänst varje söndag.

Kyrkan mitt i byn – är tyvärr stängd!

Sådant som det tagit år att bygga upp av gott arbete, av goda kyrkvanor och förtroende för församlingen, kan brytas ner på kort tid. Att bygga tar lång tid, att riva går fort. Vi i Frimodig kyrka tror att omotiverade sammanslagningar av församlingar och pastorat till större enheter faktiskt också blir ett aktivt led i att påskynda avkristningen i landet. Kyrkan mitt i byn, som tyvärr erbjuder gudstjänst endast var tredje vecka, eller inte alls, är ett av de trista resultaten av omotiverade sammanslagningar. Gudstjänstlivets regelbundenhet förstörs, man blir osäker på om det firas gudstjänst eller inte, ”det är ingen idé att gå till kyrkan i dag heller, det var ju ingen gudstjänst där förra söndagen och vem vet när det blir härnäst.” Och den personliga kontakten med de som arbetar i församlingen minskar, man känner inte längre igen ”sin” kantor, präst eller kyrkvaktmästare.

En levande församling är som en familj

Känslan uppstår lätt, att om jag inte känner igen dem som arbetar i den stora sammanslagna enheten, så är det heller ingen därifrån som känner igen mig och bryr sig om mitt liv. Frimodig kyrka vill arbeta för att du ska känna delaktighet och närhet till församlingen på din ort, och att de som fattar viktiga beslut som rör din lokala församling inte ska väljas av något distanserat organ utan av församlingsmedlemmarna. Glädje, tro, engagemang och samhörighet växer bäst i det nära sammanhanget!

FK3

Är Frimodig kyrka en del av den kristna högern?

Av Gabriel Fjellander den 10 September 2013 om: Äktenskapet, Ämbetsfrågan, Jesus, Kulturdebatt, Nomineringsgrupper i Kyrkan, Partipolitisering

Är Frimodig kyrka en del av den kristna högern? Frågan dyker upp då och då på sociala medier och jag hoppas kunna reda ut den lite i det här blogginlägget.

Så sent som idag menade twitter-aliaset @jessicaschedvin att så var fallet och skrev att vi i Frimodig kyrka ”indirekt stödjer deras [den kristna högerns] åsikter” och skrev: ”Men berätta då vad du tycker: Är ni konservativa? Vad tycker ni om homosexuellas rättigheter? Abort? Kyrkans roll?”

Jag lånar in Wikipedias definition på vad Kristen höger är för något:

Den kristna högern är en beteckning på den kristet värdekonservativa politiska strömning som förekommer i USA, som ofta har allmänkonservativa inslag utan kristen grund, exempelvis av patriotism. Begreppet används ofta i förolämpande eller kritisk mening, och har i överförd bemärkelse – och i nedsättande syfte – också kommit att användas om europeiska kristdemokratiska partier.

Jag uppfattar, liksom Wikipedia-artikeln, att epitetet Kristen höger är ett nedsättande epitet, en kategori som man försöker placera in meningsmotståndare i. Den kännetecknas av både värdekonservatism och en politisk konservatism i hur staten ska styras och organiseras. I värdekonservatismen ingår ofta ett motstånd mot homosexuell familjebildning och aborter; i den politiska konservatismen ingår ofta en kritik mot välfärdsstaten, en önskan om att staten ska vara så liten som möjligt. Jag uppfattar att Kristen höger (i alla fall i USA) också ofta förknippas med en skepsis mot klimatförändringar och att få företrädare för den kristna högern menar att klassamhället bör bekämpas eller att könsmaktsordningen existerar.

Om man då gör en jämförelse mellan Frimodig kyrka och denna beskrivning av den kristna högern så uppstår vissa likheter, men som jag ser det flest skillnader. Vi i Frimodig kyrka är inom vissa frågor teologiskt konservativa, och det är något annat än att vara allmänkonservativ eller värdekonservativ. Vi delar vissa åsikter med värdekonservatismen, t.ex. frågan om homosexuella äktenskap där vi menar att det kristna äktenskapet är till för heterosexuella par, enligt Jesus undervisning. Dock har vi ingen åsikt om det juridiska äktenskapet, eller om huruvida homosexuella par, eller för den delen polyamorösa, ska särbehandlas i äktenskapsbalken i Sveriges lag, vi har bara åsikter om det kyrkliga äktenskapet och de är olika saker.

Vidare har Frimodig kyrka ingen åsikt om välfärdsstaten och vi är inte s.k. klimatskeptiker, såhär står det i vår valplattform:

I Svenska kyrkans uppdrag ingår att visa på den kristna förvaltarskapstanken gentemot skapelsen. Därför vill Frimodig kyrka att Svenska kyrkans arbete – lokalt, nationellt och internationellt – ska präglas av hänsyn till klimat och hållbar utveckling.

Vi har ingen samlad hållning om aborter och vi är inte patrioter. Flera av våra ledande företrädare har aktivt deltagit i aktioner för att gömma flyktingar och blockera flyktingdeportationer, sådana aktioner förknippas inte vanligen med Kristen höger. Vi förnekar inte vare sig klasskillnader eller könsmaktsordningen, det menar vi är allmänpolitiska frågor som våra medlemmar och sympatisörer får dra egna slutsatser om och rösta därefter i de allmänna valen.

Det starkaste argumentet mot att vi skulle vara en del av den Kristna högern är att vi inte är en allmänpolitisk rörelse, som den kristna högern är. Frimodig kyrka håller sig enbart inom kyrkopolitiken och går, till skillnad från Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna, inte över linjen mellan det kyrkopolitiska och det allmänpolitiska. Det tycker vi är viktigt. I Frimodig kyrka samlas medlemmar från alla riksdagspartier, den partipolitiska tillhörigheten är oviktigt för oss. Vi har en kyrkopolitisk valplattform som alla våra kandidater ställer upp på, det är det viktiga.

Det är sant att det i Frimodig kyrka finns de som omfattar alla de åsikter som redovisas ovan, men det är lika sant att det finns många som har rakt motsatt hållning. Att försöka placera in oss på en allmänpolitisk skala, och kalla oss t.ex. Kristen höger, låter sig inte göras.

Är du av en annan åsikt? Håller du inte med om min definition av Kristen höger eller tycker du jag angriper frågan från fel håll? Kommentera gärna!

Dagens Frimodiga: Lisa Holmblad

Av Gabriel Fjellander den 6 September 2013 om: Dagens Frimodiga, Jesus, Kyrkovalet 2013

Varje dag fram till valet kommer vi lyfta fram någon Frimodig kandidat ute i landet, så du får en bild av vilka som ställer upp för Frimodig kyrka. Eftersom det är olika listor för alla stift så kan du inte rösta på alla överallt. Om du vill se vilka som ställer upp i just ditt stift, gå in och kolla på valsedlarna.

Dagens Frimodiga kandidat är Elisabeth “Lisa” Holmblad som ställer upp till kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalet i Västerås stift.

Dagens Frimodiga kandidat

Av Gabriel Fjellander den 4 September 2013 om: Dagens Frimodiga, Jesus, Kyrkovalet 2013

Varje dag fram till valet kommer vi lyfta fram någon Frimodig kandidat ute i landet, så du får en bild av vilka som ställer upp för Frimodig kyrka. Eftersom det är olika listor för alla stift så kan du inte rösta på alla överallt. Om du vill se vilka som ställer upp i just ditt stift, gå in och kolla på valsedlarna.

Dagens Frimodiga kandidat är Jennifer Nyström som ställer upp till kyrkomötesvalet i Lunds stift.

Jennifer Nyström

25-årig Lundabo som skriver masteruppsats (ht13) i Nya Testamentets exegetik. Finns med i OAS-rörelsens styrelse och ledarskap, innan dess i Credos styrelse. Reser en del i kyrkor och samfund och undervisar – något jag vill göra resten av mitt liv!

Att Jesus Kristus skall få bli känd, trodd, lydd och älskad är min drivkraft! Svenska kyrkan måste satsa på mission för att överleva. Likaväl behövs kraftansträngningar, med Guds Andes hjälp såklart!, att motverka kyrkans inre sekularisering. Ledarskap (t ex församlingsanställda) och deras relation med Jesus ligger mig varmt om hjärtat, likaväl som att arbeta med den enskilde individen – gräsrotskristendom, likaså ekumenik. Sverige och svensk kristenhet måste väckas på nytt till en förnyad kärlek till Herrars herre och Kungars kung och till Bibeln som Guds Ord. Detta är saker i stora drag jag vill driva till en verklighet. Jag tror att detta är möjligt!

E-postadress: jennifer_1575@hotmail.com

vem tillhör kyrkan?

Av Anna Sophia Bonde den 25 August 2013 om: Jesus, Svenska kyrkans identitet, Sverigedemokraterna

I sitt tal häromdagen uttryckte Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson oro för att Svenska kyrkan blivit allt mindre svensk. Om detta rapporterar Svenska Dagbladet idag. Han uppmanade därför alla SD-sympatisörer att rösta i kyrkovalet, för att – antar jag – återställa balansen.

Liksom Jimmie Åkesson tycker jag mycket om “En vänlig grönskas rika dräkt”. Ändå är jag långt ifrån säker på att det som är gott med Svenska kyrkan i första hand är just det “svenska”.

Birgitta Yavari (senare Yavari-Ilan) skriver såhär i sin bok I min hjärtas trädgård, och ge inte upp bara för att uttryckssättet härstammar från 1976:

Jesus älskar sin församling. Med evig kärlek. Han gav sitt liv för henne. Han, Messias, bröt ner skiljemuren mellan hedning och jude genom sin korsdöd. Och gjorde även mej till något av ett adopterat löftesbarn, gjorde ett nytt folk i sej. Förbannad vore då jag, om jag bygger upp en samfundsfärgad mur mellan mej och den själ Jesus vunnit med sitt blod.    Det gemensamma “vattenstället” är Jesus. Där han blir upphöjd över den uppblåsta kunskapens styckverk, där höjes vattnet till att spola över de olika “ankdammarnas” murar. Så förenar och drar han många till sej. Så många som drivas av Guds Ande hör honom till.
Vi föds in i hans familj, hans kyrka, som mer är en organism av “levande stenar” än en människoorganisation med en anställd Jesus.
Det tillhör Jesus att bygga upp Davids förfallna hydda, Guds tempel av levande stenar. Kärleken och det brutna brödet ska uppbygga oss och tända en eld i människotempel. Inget medlemskort i världen kan ersätta vad som skrives eller strykes i himlen. Den andra födelsen, den ovanifrån, ger mej rättigheten att kallas “hans egen”, och förmånen att dela glädjen och ansvaret av Guds rikes förverkligande på jorden.

Och, eftersom det är söndag, en bön från en annan av hennes vackra böcker, Jerusalem Jerusalem (1981):

O Gud, gör dörren till detta hus vid nog att ta emot alla som längtar efter kärlek och gemenskap, trång nog att utestänga all avund, högfärd och trätgirighet.  Gör dess tröskel så slät, att den inte blir en stötesten för barn och vilsna, trötta fötter, men så hög och stark, att den tvingar frestelsens makt tillbaka.
Gud, låt dörren till detta hus bli en port till ditt eviga rike.

Låt det bli vår bön för Svenska kyrkan.