Bloggposter på ämnet Systerkyrkor i världen:

Kort årsmötesrapport 1

Av Jan Erik Amilén den 18 April 2016 om: Dagens Frimodiga, EFS, Efterföljelse, Ekumenik, Levande församlingar, Mission, Systerkyrkor i världen, Väckelse

Frimodig kyrka höll sitt årsmöte lördagen den 16 april i Johannebergskyrkans församlingshem i Göteborg. Lokalen fylldes faktiskt upp precis lagom med kanske ett 100-tal deltagare (några fler kom på förmiddagens program än vid eftermiddagens årsmötesförhandlingar) – föga överraskande något fler än vid ett genomsnittligt årsmöte. Så har ju Frimodig kyrka också många medlemmar inom bekvämt resavstånd från Göteborg.

Årsmötet inleddes av Rune Imberg, forskningschef på Församlingsfakulteten i Göteborg. Han fick hastigt ta över ämnet “Svensk mission under 150 år”, eftersom Erik Johansson fått förhinder. 1866 landsteg EFS första missionärer i dagens Eritrea och därmed börjar den svenska missionshistorien.

Under cirka en vecka i januari besökte Frimodig kyrkas kyrkomötesgrupp Etiopien och byggde upp en kontakt med Mekane Yesus-kyrkan. Fredrik Sidenvall höll föredrag under rubriken “Vad kan vi lära oss av Etiopien idag?” Leif Nordlander och Dag Sandahl berättade sedan om deras resa till Mekane Yesus-kyrkans teologdagar nu i april, dit representanter för Frimodig kyrka bjudits in.

Katriina Fyrlund hade förberett några samtalsfrågor och vi bildade spontana grupper i en workshop. Samtalet om mission i våra egna liv gav underlag till mycket tankar och delade erfarenheter!

Förmiddagen avslutades med Rune Imbergs föredrag om Carl Olof Rosenius (född 1816, död 1868, därmed i år 200 år sedan Rosenius föddes). “Publicist, själavårdare och predikant” blev tre nyckelord för att sammanfatta en intensiv livsgärning för denne gigant i svensk kristen historia. Väckelserörelserna inom Svenska kyrkan betyder fortfarande mycket för de delar av landet där de en gång väckte upp människor till en personlig tro och bibelläsning, blev “läsare” som det heter.

Svensk mission 150 år

Av Jan Erik Amilén den 16 March 2016 om: Dagens Frimodiga, EFS, Frimodig Kyrka, Mission, Systerkyrkor i världen

Den 15 mars 1866 räknas som start för svensk mission. Då landsteg EFS missionärer Lange, Carlsson och Kjellberg i Massaua, Etiopien (dagens Eritrea).

Se EFS för mer information: http://www.efs.nu/imission150/

På Frimodig kyrkas årsmöte den 16 april i Göteborg kommer vi att få möjlighet att lyssna till ett missionshistoriskt föredrag av EFS missionssekreterare Erik Johansson. Det ser vi fram emot.

Årsmötets tema är (inte överraskande): Mission – vårt uppdrag.

Solidaritet med samtidens martyrer – Motion 6

Av Jan Erik Amilén den 19 August 2015 om: Dagens Frimodiga, Efterföljelse, Ekumenik, Frimodig Kyrka, Helighet, Svenska kyrkans identitet, Systerkyrkor i världen

I en motion till Kyrkomötet 2015 föreslår Dag Sandahl att Annandag Jul 2015 görs till en stor manifestationsdag i Svenska kyrkan för samtidens martyrer. Du kan ladda ner motionen här.

Ur motionen saxas:

Vår tid är en omfattande martyrtid. Människor slaktas därför att de, som vi, är döpta och konfirmerade. Ingenting av detta borde förvåna annat än de medkristnas passivitet att medvetandegöra sig själva och andra om vad som sker. Martyrdagen Annandag Jul blir en dag för sammanlysningar och de gudstjänster som firas handlar om julens sånger och psalmer. Det blodiga allvaret ska inte störa julstämningen. Det finns all anledning att kraftfullt ändra på den saken och hålla fram samtidens martyrer genom att Svenska kyrkan på alla nivåer gör Annandag Jul till den manifestationsdag för martyrer den egentligen är.

Det handlar den här gången om våra medkristna. Förpliktelsen är först och främst att stå samman med dem som är våra syskon i tron.

***

Församlingarna får göra en ny gudstjänstplan med många fler gudstjänster. Det betyder att Annandag Jul inte blir en avkopplande dag för personalen efter julafton och juldag. Solidaritet kostar på bekvämlighet. Möjligen handlar det om att på gator och torg manifestera. I högmässan eller temagudstjänsten bör det rimligtvis finnas plats för ljuständning och personliga förbönslappar

för martyrerna. Att förkunnelsen blir en hjälp för människor att se sig stå i gemenskap med de lidande är en självklarhet men kanske också att den hjälper oss att uppfatta hur den kristna tron bokstavligen är livsfarlig därför att den är livsviktig.

 

 

Återstår att se om motionen blir väl mottagen. Temat på Annandag Jul är ju “Martyrerna”, och Guds ord är alltid aktuellt och bör “aktualiseras” till vår nutid. Hur det går kommer att redovisas här, efter beslut i Kyrkomötet.

 

Söderblomstipendium, Motion 2014:028

Av Jan Erik Amilén den 23 November 2014 om: Ärkebiskopen, Ekumenik, Kyrkomötet, Systerkyrkor i världen

Dag Sandahl (FK) hämtar inspiration till denna motion från vårt grannland Norge. Där finns sedan 20 år ett “Olavstipendium”. Eftersom d t är 100 år sedan Nathan Söderblom blev ärkebiskop föreslår motionären ett stipendium till dennes minne.

Kyrkolivsutskottets betänkande går delvis Dag Sandahl till mötes i sin beredning. Men med betoning av att det finns en fond till minne av Söderblom som redan delar ut stipendier (låt vara inte så omfattande forskarstipendier som motionären skissar på), så väljer utskottet att avslå motionen. Sammanfattande motivering till avslaget:

Utskottet vill framhålla Nathan Söderblom som en av de mest betydelsefulla svenskar som funnits i modern tid. Hans outtröttliga strävan efter att få olika kristna samfund att samtala och samarbeta med varandra i syfte att gynna fredsutveckling, gav honom också ett välförtjänt Nobels fredspris 1930. Därför förstår utskottet mycket väl motionärens förslag om ett stipendium i Söderbloms namn. Men eftersom det redan finns en minnesfond i Söderbloms namn som delar ut stipendier, motiverar Kl 2014:10 detta utskottet att föreslå avslag på motionen.
Utskottet hänvisar till andra vägar som finns till finansiering av studier och fortbildning för medarbetare i Svenska kyrkan, dessutom tillgängligt för fler än präster.

 

Systematiskt kvalitetsarbete: internationell referensgrupp, Motion 2014:099

Av Jan Erik Amilén den 23 November 2014 om: Ekumenik, Kyrkomötet, Svenska kyrkans lära, Systerkyrkor i världen

Fredrik Sidenvall och Leif Nordlander, båda Frimodig kyrka, efterlyser en internationell referensgrupp. Motionen hittar du här. Motionens motivering avslutas:

Kyrkostyrelsen bör sätta samman och inbjuda till en internationell referensgrupp, bestående av kyrkoledare och akademiska teologer med internationell och ekumenisk bredd och kristen och mänsklig integritet. Gruppen bör förstås domineras av lutherska företrädare. Hur gruppen sammansätts, om den också får rymma företrädare som kan förväntas ge kritiska perspektiv på Svenska kyrkans nationella verksamhet, blir i sig ett tecken på kvaliteten i kyrkostyrelsens arbete. Rapporten från en sådan internationell referensgrupp bör årligen bli ett väsentligt inslag i kyrkans systematiska kvalitetsarbete och ett givet inslag i årsrapporten. På så sätt kan förutsättningarna öka för att Svenska kyrkan uppnår det mål som Kristus har
kallat henne till att uppnå, Gud till ära och människor till frälsning.

Resonemanget leder till tre förslag till beslut i motionen:

1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet

2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att för detta arbete sammankalla en internationell referensgrupp, huvudsakligen av lutherska kyrkoledare och teologer men också representanter för andra kristna kyrkor att allsidigt och kritiskt granska det samlade intrycket av hur Svenska kyrkans, tro, bekännelse och lära kommit till uttryck på nationell nivå under ett verksamhetsår.

3. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att i sitt systematiska kvalitetsarbete för Svenska kyrkans nationella nivå årligen föra in underlag från den internationella referensgruppen.

Motionen avslogs efter beredning i Budgetutskottet, där motionären Leif Nordlander reserverade sig till förmån för bifall till motionen. Någon referensgrupp behövs inte, tyckte man!

Mot bakgrund av de ständigt pågående ekumeniska dialogerna finner utskottet inga skäl till att en extern referensgrupp årligen ska granska hur Svenska kyrkans, tro, bekännelse och lära kommer till uttryck på nationell nivå. Utskottet föreslår att motionen avslås i sin helhet

 

 

Politik och religion i Mellanöstern, Motion 2014:36

Av Jan Erik Amilén den 22 November 2014 om: Ekumenik, Kyrkomötet, Religionsdialog, Systerkyrkor i världen

Alla goda ting är tre, heter det. Och tre motioner till Kyrkomötet 2014 har undertecknats tillsammans mellan POSK och Frimodig kyrka. För FK har motion nr 36 undertecknats av Bertil Murray och Berth Löndahl.

Motionen föreslår:

1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att se över det av kyrkomötet antagna dokumentet Guds vägar samt att om behov finns återföra dokumentet till kyrkomötet 2015 för förnyat beslut.

2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att belysa om det finns teologiska skiljaktigheter och motsättningar mellan av kyrkomötet antagna dokument och andra rekommenderade skrifter och beslutade policyer beträffande situationen i Mellanöstern. Resultatet av detta arbete redovisas till kyrkomötet 2015.

Motionens förslag avslogs. Näraliggande motioner är nr 5 och nr 80, och dessa tre fick en gemensam beredning i Ekumenikutskottet, läs här.

Men Läronämnden behandlade (vilket följer av motionens andra förslag) Guds vägar- och Kairos-dokumenten. Nu står det klart att dokumentet Guds vägar är Svenska kyrkans linje (se motionens första förslag), och stiften uppmanas att arbeta vidare med implementering av detta dokument, se snabbprotokollet.

 

Det är svårt att se motionen som annat än välmotiverad. Det motionen avsåg kom till stånd!

Vill du läsa mer? Hela dokumentet Guds vägar länkas det här,  och Kairosdokumentet finner du här.

 

 

 

Kristna i Mellanöstern, Motion 2014:035

Av Jan Erik Amilén den 22 November 2014 om: Ekumenik, POSK, Religionsdialog, Systerkyrkor i världen

Situationen för kristna i Mellanöstern engagerar! I denna motion, undertecknad av Anders Roos (POSK) m.fl., däribland Bertil Murray (FK) och Berth Löndahl (FK), märks ett starkt engagemang. Du kan läsa hela motionen här.

Även motion 65 och motion 84 handlar om kristnas situation i Mellanöstern. De tre motionerna bereddes tillsammans i Ekumenikutskottet, här.

Som ett resultat av arbetet med motionerna beslöt Kyrkomötet att göra ett uttalande, nedan:

Kyrkomötets uttalande: 

En humanitär katastrof utspelar sig i Mellanöstern. Miljoner människor befinner sig på flykt från inbördeskriget i Syrien och från den Islamiska statens (IS) brutala framfart i Irak och Syrien.

Vi ser en skoningslös förföljelse av religiösa minoriteter och de urgamla kristna församlingarna i Irak står inför utplåning. Skolor, sjukhus och bostäder har blivit till ruiner på många håll.

Våldet och förstörelsen har dramatiskt försämrat utsikterna för en varaktig fredlig utveckling i hela regionen.

Läget är så alarmerande att det krävs extraordinära insatser från FN och dess medlemsstater för att skydda människors liv, välbefinnande och religionsfrihet i Mellanöstern.

De mänskliga fri- och rättigheter som världssamfundet har enats kring måste försvaras.

Denna katastrof leder också till att några av de drabbade kommer till Sverige.

Som enskilda, som kyrka och som samhälle har vi ett uppdrag att efter bästa förmåga välkomna dem som tvingats fly och att i förbön och omsorg ge dem hopp om att det är möjligt att åter leva tryggt och åtnjuta de mänskliga rättigheter var och en har.

Kyrkomötet har idag beslutat:

  • om extra resurser för arbetet i Mellanöstern.
    Situationen  i Mellanöstern är mycket allvarlig och Kyrkomötet gav kyrkostyrelsen i uppdrag att avsätta extra resurser för det arbete Svenska kyrkan stöder i Mellanöstern.
  • att uppmana Svenska kyrkans stift att fortsätta reflektion och samtal med företrädare för judisk tro.
    Kyrkomötet beslutade att kyrkostyrelsen bör uppmana stiften att aktivt använda samtalsdokumentet Guds vägar. Guds vägar är ett inomkyrkligt dokument till stöd för Svenska kyrkans fortsatta reflektion och samtal med företrädare för judisk tro och bekännelse.

 

Vi konstaterar att en inte obetydlig del av dem som flyr krig och oroligheter i t.ex. Syrien och Irak, och som kommer till vårt land, är förföljda kristna.

Beslutet i Kyrkomötet avslog motion 35, men indirekt kan punkten 1 (i slutet av uttalandet) tolkas som ett stöd till den del som anges i motionens andra förslag.

 

 

Vår systerkyrka i England

Av Jan-Anders Ekelund den 17 February 2014 om: Äktenskapet, Ekumenik, Systerkyrkor i världen

Svenska kyrkans systerkyrka i England, Church of England har valt en annan väg än Svenska kyrkan när lagstiftningen ändrats kring enkönade relationer. Svenska Dagbladet, Dagen och Kyrkans Tidning skriver om det.

Mellanöstern rensas på kristna

Av Anna Sophia Bonde den 10 September 2013 om: Systerkyrkor i världen

I en initierad men dyster artikel beskriver Lisa Abramowicz idag i Dagen situationen i Mellanöstern, hur land efter land töms på sin kristna befolkning. Som ofta vid val (inte bara) i Sverige är frånvaron av utrikesfrågor i det närmaste total. Men medan vi sysselsätter oss med strukturutredningens följder (i och för sig nog så viktiga) sker detta paradigmskifte, följden av stort, mänskligt lidande. Abramowicz avslutar sin artikel:

Sammantaget är situationen i Mellanöstern djupt oroande. Förföljelserna av kristna ser ut att tömma regionen på två­tusenåriga församlingar. Intresset i medierna och i samhällsdebatten har hittills varit förstrött

Kristna i världen

Av Anna Sophia Bonde den 17 August 2013 om: Systerkyrkor i världen

Vid en bokmässa i Edinburgh nyligen gjorde Rowan Williams, numera lord Williams, ärkebiskop em i Church of England, några salta uttalanden om kristen identitet. Han menade att brittiska kristna stundtals romantiserar sitt utanförskap och tenderar att tala om “förföljelse” i tid och otid.  Enligt tidningen Dagen (som i sin tur citerar The Daily Telegraph) säger lord Williams bland annat, möjligtvis med tanke på den svåra situation som till exempel Egyptens kopter nu befinner sig i:

Förföljelse innebär inte att känna sig lite obekväm. När du har kontakt med minoriteter som verkligen förföljs lär du dig att använda begreppet förföljd väldigt restriktivt.

Och kanske som en kommentar till den amerikanska studie som diskuterats i veckan och enligt vilken ateister skulle vara mer intelligenta än troende människor tillägger han:

Vi är skapade att känna oss obekväma ibland. Vi är skapade att känna oss som idioter – hemska tanke! Men när det handlar om att inte tas på allvar eller att drivas med, kom igen, väx upp. Du måste förtjäna respekt om du vill bli tagen på allvar i samhället.

Pekka Mellergårdh, hjärnkirurg och tidigare rektor för Örebro missionsskola kommenterade samma undersökning såhär:

Forskarna bakom den här studien skulle knappast påstå att enskilda troende i allmänhet är mindre intelligenta. Själv tänker jag att den som är rik, frisk och intelligent ofta tycker sig ha mindre anledning att ställa sig frågor om livet och Gud. Jesus själv påstår ju att det är svårt för en rik att komma in i Guds rike, eftersom man måste ödmjuka sig. Resultatet av en sådan här studie är vad man som kristen skulle förvänta sig.

Det är en intressant balansgång, det där, både för enskilda kristna och församlingar: hur bär man sig åt för att undvika, å ena sidan, det självpåtagna martyrskap som lord Williams pratar om och, å andra sidan, den sortens välvilliga pragmatism som låter oss – så att säga –   bli alltför hemma i det Babylonien som aldrig var menat att vara vårt hem utan endast en tillfällig exil?