Utmaningar för kyrkan

Av Jan-Anders Ekelund 12 May 2012 om: ELM, Struktur, Svenska kyrkans identitet

Kyrkan står inför stora utmaningar inte minst i de större städerna där allt fler människor bor. Svenska kyrkan vill gärna lösa sina problem genom strukturella förändringar. Strukturutredningens lösningar är sammanslagning och allt större enheter. Fokus i strukturutredningen ligger helt och hållet på de ekonomiska utmaningarna. De två unga predikanterna i Roseniuskyrkan (ELM) ser också helt andra utmaningar som vi talar väldigt lite om i Svenska kyrkan. Roseniuskyrkan ligger ett stenkast ifrån Stureplan i det mest centrala av Stockholm. Daniel Ringdahl och Martin Helgesson presenterar sina tankar i Dagen.

Den väg Sverige gått från folkhemsbygget och ATP, till marknadsliberaliseringen och den globala kunskapsekonomin på 2000-talet, har satt sina spår i samhället och vår självförståelse. Den som i dag börjar arbetslivet och sätter agendan för 2000-talets utveckling är i flera avseenden en helt annan människa, och kommer att driva en helt annan linje, än de som formade Sverige på 1940-talet.

Storstäder i Sverige och världen har flera likheter: innerstaden är allt mer homogen, präglad av företagande, statustänkande och en ekonomisk och kulturell elit, medan de lågutbildade, de med utländsk bakgrund, med mera, förträngs till städernas ytterområden. För att få plats i innerstaden som aktör – och inte bara leverantör – behöver du utbildning, konkurrenskraft, karisma och ett stort nätverk.

På storstadens bakgård avslöjas en tillvaro sargad av hemlöshet; såväl materiell som existentiell. De individer och grupper som lever i denna hemlöshet osynliggörs – ofta för att vi andra ska slippa kännas vid den “exiltillvaro” som på ett djupare plan är varje människas erfarenhet på denna sida syndafallet.

Vad är det då att vara kyrka i storstaden? Det överordnade uppdraget kvarstår – att döpa och predika syndernas förlåtelse genom omvändelse – men detta måste inkarneras i församlingen så att hennes ljus lyser för världen och staden. Kyrkan förvaltar något unikt: Guds uppenbarelse i Jesus Kristus. Men samtidigt är hon mer än en mänsklig sammanslutning: hon är Kristi kropp. Låt oss ange tre områden där kyrkan skulle kunna ta ett så kallat problemformuleringsinitiativ.

1. Identitet och tillhörighet. Dagens människa går in i och ut ur fler roller än någonsin – inte minst våra digitala identiteter kan konstrueras i oändlighet. I dag är din person ditt viktigaste marknadsföringsverktyg. Detta skapar en flytande personlig identitet. Men det är en kultur för de framgångsrika medan erfarenheten säger oss att livet är bräckligt och människan sårbar. Med sin själavårdstradition och människokännedom kan kyrkan ge stadga åt den vars identitet flyter, genom att vittna om hur vår identitet är grundad i Gud, och erbjuda ett frirum för den nedbrutne. Kyrkan kan bli en motpol till den hemlöshet som gestaltas i såväl bostadslöshet som existentiell rotlöshet och som tydliggörs i storstaden.

2. En hållbar etik. Där filosofiska teorier som dekonstruktivism, emotivism och ekonomisk nyttomaximering har blivit en del av den kulturella traditionen, härleder kyrkan envist sina värderingar från Guds talade Ord. Där svaga grupper schasas bort eftersom de stör stadsbilden kan kyrkan med solid emfas hävda varje människas värde och moraliska ansvar för den svage och samhällets utveckling. Med utgångspunkt i Jesus Kristus kan kyrkan även ge såväl den enskilde kristne som samhället rationella argument för hur och varför vi bör handla moraliskt.

3. Ett profetiskt tilltal. Kyrkan kan som ingen annan både ställa diagnos och erbjuda botemedel för individen såväl som för samhället. När kyrkan är trogen Evangeliet har hon redskap för att tala både om hur djupt synden har gröpt ur människan och hur genomgripande Guds upprättelse är. Sedan Gud har blivit människa, burit synden och besegrat döden, är kyrkan ett “uppståndelselaboratorium” (Olivier Clément).

Staden och världen genomgår i dag en genomgripande förändring i och med framväxten av it- och kunskapssamhället samtidigt som vi möter den djupaste ekonomiska krisen sedan 1930-talet. Detta kommer att förändra arbetsmarknaden, dess aktörer, livsvillkoren och den existentiella erfarenheten för varje människa.

Mitt i denna turbulens finns kyrkan som pekar bortom sig själv till Jesus Kristus. Genom att verka i vår personliga, etiska och profetiska kallelse under bön om Andens ledning, kan kyrkan vara med och förvandla en sekulär kultur till ett uppståndelselaboratorium – än en gång.