Bloggposter på ämnet .kr Kristdemokrater i Sv Kyrkan:

Vilka väljer du? Närmast Jesus!

Av Jan-Anders Ekelund den 27 March 2013 om: .kr Kristdemokrater i Sv Kyrkan, Centern, Fisk (Folkpartister i Kyrkan), Frimodig Kyrka, Jesus, Kyrkovalet 2013, Miljöpartister i Svenska kyrkan, Moderaterna, ÖKA, POSK, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna

vilka väljer du

 

Kyrkans tidning har gett ut en kyrkovalsbilaga. Innehållet kan man ha många synpunkter på. Den moderna teologin skall presenteras som en självklarhet för folket. Frimodig kyrka kan i alla fall glädja sig över att en av våra sympatisörer syster Marianne på Alsike kloster, omnämns som ett föredöme i sitt arbete med flyktingar. Tron får konsekvenser för Frimodig kyrka!

Grupperna har själva fått lägga in sig i en graf utifrån fyra parametrar  (sid 15). Frimodig kyrka har lagt sig närmast Jesus! Sossarna har varit ärliga och lagt in sig i det partipolitiska fältet. Hur POSK har tänkt är svårt att förstå!

Det finns också fem frågor på sid 15 där vi får klara besked. Kristdemokraterna ställer sig bakom strukturutredningen och vill behålla vigselrätten.  ÖKA säger på nytt att kyrkan kan styras av de politiska partierna fast svaret verkar vara något svävande.  Frimodig kyrka är den grupp som avviker tydligast ifrån Sverigedemokraterna, fyra av fem svar.

Det verkliga alternativet i kyrkovalet

Av Jan-Anders Ekelund den 9 March 2013 om: .kr Kristdemokrater i Sv Kyrkan, Centern, Frimodig Kyrka, Moderaterna, POSK, Socialdemokraterna

Dag Sandahl motiverar på sin blogg varför Frimodig kyrka är det verkliga alternativet i kyrkovalet. Hans tankar följer nedan:

Frågan ställdes varför Frimodig kyrka är det verkliga alternativet i kyrkovalet. Jag ska ge ett icke helt uttömmande svar som är mitt eget men ändå.

Partipolitiseringen föröder Svenska kyrkan. I stället för att den kristna tron och kyrkokärleken är det sammanhållande, placeras folk in i den kyrkliga beslutsapparaten utifrån vilket politiskt parti de tillhör – och några av partierna blir maktens megafoner, några av dem med utomordentligt svag kompetens att ta upp allvarliga teologiska frågor eller kyrkliga utmaningar. De finns med för att driva sina partiers politik i Svenska kyrkan, denna ideologiska statsapparat. Frimodig kyrka är det verkliga alternativet genom att hålla fram Kyrkans egna identitetsfrågor. Vad vill Kyrkans Herre med Svenska kyrkan?

Alltså driver Frimodig kyrka inte bara frågor om missförhållanden utan också de avgörande viktiga frågorna om mission i Sverige, om den enhet Herren bad om för att världen ska tro och de samtids- och framtidsfrågor som hör samman med undervisning. Om människor inte vet något om kristen tro – hur kan man då i sin vildaste fantasi föreställa sig att de skulle vilja vara med i Svenska kyrkan. Och vill de inte vara med, hanterar vi inte situationen ens ekonomiskt.

Nu kan grupperingar förkunna sin egen förträfflighet och allt vad de skulle vilja göra tills ingen orkar längre. Efter två mandatperioder kan man veta att Frimodig kyrka inte bara orkat opponera kritiskt när felaktiga beslut tagits (samkönad vigsel, mastodontstrukturer i Svenska kyrkan som exempel) utan konstruktivt och kompetent medverkat i stifts- och kyrkostyrelser.
Ska jag vara lite förtjust denna morgon, när två vackra rådjur just passerat utanför prästgården, kunde jag tala om motionsskrivande, som tagits väl emot eller om insatser under sammanträden som stryrelser gillat. Frimodig kyrka sitter inte och hojtar i marginalerna. Det beror inte minst på att Frimodig kyrka i sina egna sammanhang håller idédebatten högt. Det kyrkliga analysarbete som så många vill undvika, står på vår agenda. Vi talar morgondag och framtid och ser hot och möjligheter.

Frimodig kyrka är en partipolitiskt obunden grupp. Det finns andra – oklart vad en av dem ska heta – som består av partimledlemmar, som i det kyrkliga organiserar sig “opolitiskt”. En grupp framträder också i sin nya skepnad som politisk – för annars skulle väl inte ordet “borgerlig” ingå i den kyrkliga självförståelsen?

Frimodig kyrka ägnar sig inte åt den vanliga svenskkyrkliga exkluderingslinjen. Vill man den gängse hållningen, där medkristna ska exkluderas för att de hävdar vad Kyrkan i alla tider hävdat, då ska man rösta på något av partierna. Helst S men C går nog också.
Vill man en annan tingens ordning är det Frimodig kyrka som gäller.
Frimodig kyrka står för den linje POSK bestämde sig för att lämna. Som gammal POSK-are kan jag bara beklaga detta. Och då återstår Frimodig kyrka, som har kvar målsättningen att härbärgera och hantera den kyrkliga splittringen. Det är brist på förstånd att inte ta upp motsättningar i ljuset, analysera dem och försöka finna vägar framåt.
Frimodig kyrka menar att detta enhetsarbete är nödvändigt och kan hänvisa till Jesu översteprästerliga förbön.

“Kyrkan måste vara Kyrka” har det i 80 år hetat i ekumeniska sammanhang. Svenska kyrkan måste vara Svenska KYRKAN, leva sin historia och därför se sin kallelse i dag i detta land. Olika andliga traditioner kommer med sina bidrag och så rustas Svenska kyrkan för framtiden. Frimodig kyrka hanterar kyrkofrågan i just denna bredd. Också detta utgör en del av det verkliga alternativet.

I Växjö stift ska det väl skrivas ett slags valmanifest inför kyrkovalet. Som vi nu tänker ska det hela tiden landa i konkreta arbetsuppgifter och inte bara vara ord som talar om att Frimodig kyrka är emot synden. Lite entusiasm hämtar vi från det faktum att det vi gjort hittills, tagits emot väl. Det kunde på sitt sätt bekymra. Var är förslagen från de andra nomineringsgrupperna? Går tiden åt till att förvalta det som är, så att de inte hinner tänka på förnyelse? Det är ingen spydig fråga. Det är en allvarligt menad fråga. Frimodig kyrka vill något mera. Det hörs. Den som röstat på Frimodig kyrka har fått mest talartid i kyrkomötet för sin röst och flest motioner.

Svar till Kristdemokrater för en levande kyrka (KR)

Av Jan-Anders Ekelund den 10 February 2013 om: .kr Kristdemokrater i Sv Kyrkan, Kyrkomötet, Partipolitisering, Struktur, Svenska kyrkans identitet

 

Kristdemokraterna i Svenska kyrkan (.kr) som bytt namn till Kristdemokrater för en levande kyrka (KR) bloggar på sin hemsida med rubriken, Fula frispel från Frimodig kyrka. Artikeln är skriven av förbundsordförande Thérèse Engdahl. Jag skrev en kommentar för cirka en vecka sedan men kommentarsfunktionen togs då bort. Jag skriver därför istället en kommentar på vår blogg. Först vill jag uttrycka min tacksamhet över att KR och FK ganska ofta röstar på samma sätt i Kyrkomötet och att det finns en god gemenskap mellan ledamöterna.  Denna gemenskap vill jag absolut värna om. Jag kan dock inte låta Engdahls uttalande stå oemotsagt för det.

Engdahl syftar på ett blogginlägg av Gabriel Fjellander där han skriver att det är hyckleri att hävda att partipolitiken skall ut ur Svenska kyrkan när man samtidigt utnyttjar Kristdemokraternas namn och även tagit emot partistöd av Kristdemokraterna.

Jag tror att KR får vara beredda på att folk tycker det är ett hyckleri att utnyttja det borgerliga varumärket Kristdemokraterna i ett kyrkligt val när man säger sig vara emot partipolitik i kyrkan. Jag har till och med hört flera högt uppsatta kristdemokrater uttrycka sig så.

Vad skriver Engdahl mer? Jo att det enbart är KR som står upp för rena personval till Kyrkomötet. Detta är inte sant. Frimodig kyrka önskar rena personval till alla kyrkans val. I motsatts till KR hävdar vi att vi skall ha indirekta val till Stiftsfullmäktige och Kyrkomötet. Vi vill däremot ha direkta val till församlingarna som är kyrkans bas. Församlingarna väljer i sin tur representanter uppåt i systemet. Grupperingarna i Kyrkomötet skall inte vara partierna utan stiften. Så har andra episkopala kyrkor det.

Direktvalssystemet (infördes år 2000) till Kyrkomötet, som är fullständigt unikt för Svenska kyrkan, har ökat partipolitiseringen. Alla de partipolitiskt obundna ledamöterna var emot detta vid Kyrkomötet 1999 plus biskoparna men Kristdemokraterna argumenterade och röstade för.

Däremot skall vi självklart ha direktval till församlingarna, men det har vi inte längre i flerförsamlingspastoraten. Varför det? En enig strukturutredning (Närhet och samverkan) föreslog detta, där KR var representerat. Nu sitter Svenska kyrkan med ett omvänt valsystem med indirekta val till församlingarna och direktval till Kyrkomötet.

Sen tror jag att vi måste problematisera mer kring ett rent personvalssystem utan grupper. Det finns risker även med ett sådant system. Risken för att en överrepresentation av kyrkliga och okyrkliga ”kändisar” väljs in är uppenbar. Det gäller också att säkra ett minoritetsskydd så att hela Svenska kyrkans bredd finns representerad i de beslutande organen.

Det är bra att Engdahl nu tar avstånd ifrån Strukturutredningen. Synd bara att det är Frimodig kyrka som mer eller mindre ensamt behövt leda motståndet. Vi var inte representerade i utredningen men det var KR. Alla våra representanter röstade emot i Kyrkomötet men hur röstade de krisdemokratiska ledamöterna?

Vid Kyrkomötet 2010 så hade FK och KR en historisk chans att få en god representation i utskott, styrelser och nämnder. Kristdemokraterna i Svenska kyrkan valde istället att gå i valtekniskt samverkan med de borgerliga alliansbröderna. Just det senare ordet användes av en ledande kristdemokrat i Kyrkomötet vid förhandlingarna om valtekniskt samverkan. Jag har tidigare ingående beskrivit Kristdemokraternas agerande vid detta tillfälle. Hur skall Kristdemokrater för en levande kyrka ha det? Vill man samarbeta med dem som enligt Engdahl ligger ideologiskt nära eller vill man samarbeta med samma grupper som man samarbetar med under innevarande mandatperiod? Jag tror att väljarna vill ha besked innan valet denna gång. På diverse bloggar uttrycktes det inför förra valet att det spelade mindre roll ifall man röstade på Kristdemokraterna eller på Frimodig kyrka. Men det visade sig spela roll.

Här följer ett exempel ifrån en ledande Kristdemokratisk kyrkopolitiker inför förra valet:

Om man inte vill rösta på Frimodig kyrka så tycker jag att nomineringsgruppen ”Kristdemokrater i Svenska Kyrkan (Kr) är ett bra alternativ. Förkortningen Kr stå för Kristus och det är om honom Kyrkan skall predika. Kr har brutit sig loss från ett politiskt parti och bedriver sina tankar frimodigt själva med bl.a. personval och bevarande av nuvarande äktenskapslagstiftning.
Frimodig kyrka och Kristdemokrater i Svenska kyrkan står för samma värderingar. Hoppas att kyrkfolket förstår det och att det har gått fram.
Hälsning Karin Johansson teol.dr.

För Frimodig kyrka gäller det att öka ifrån 13 till 18 mandat i kyrkomötesvalet, då kan vi inte ställas utanför, vare sig av dem som säger sig ligga ideologiskt nära oss eller av några andra.

 

 

Mer om .KR

Av Gabriel Fjellander den 20 November 2012 om: .kr Kristdemokrater i Sv Kyrkan, Jesus, Kyrkomötet, Nomineringsgrupper i Kyrkan, Partipolitisering

Ytterligare ett bevis på Kristdemokrater för en levande kyrkas partikoppling är att de länkas till under devisen “Kristdemokratiska vänner i Sverige” på Kristdemokraternas hemsida. De står i listan bredvid bland andra KDU och Kristdemokratiska kvinnoförbundet. Det är alltså tydligt att moderpartiet ser .KR som den kristdemokratiska gruppen i kyrkovalet, precis som KDU är det kristdemokratiska ungdomsförbundet. Då blir det konstigt när .KR:s officiella Twitterkonto twittrar ut “Vi är helt fria från partikopplingar”.

De partipolitiska kristdemokraterna

Av Gabriel Fjellander den 20 November 2012 om: .kr Kristdemokrater i Sv Kyrkan, Jesus, Kyrkomötet, Kyrkovalet 2009, Nomineringsgrupper i Kyrkan, Partipolitisering

Kristdemokrater i Svenska kyrkan bytte i våras namn; nu heter de Kristdemokrater för En levande kyrka. De vill kanske med namnet distansera sig lite ytterligare från de andra politiska grupperna, såsom Miljöpartister i Svenska kyrkan eller Vänstern i Svenska kyrkan, men de lyckas enligt min mening inte så bra. I dag på förmiddagen utbröt en liten debatt på Twitter, där Stanley Ekelund som (tror jag) twittrar för .KR skrev: “Kan det vara så att nomineringsgrupper kopplat till politiska partier inte kan skilja på kyrkopolitik och parti-politik?”. Som om inte .KR själva är en av de nomineringsgrupper som är tydligt kopplade till just politiska partier. Han försökte senare hävda att de minsann är fristående, men kände inte till att de så sent som 2010 fick 100’000 per år från moderpartiet KD. Som jämförelse kan nämnas att vi i Frimodig kyrka har ungefär 300’000 i inkomster ett mellanvalsår. Det handlar alltså om en tredjedel av vår omsättning som de fick från KD. Dessutom, på artikeln i Kyrkans Tidning verkar det som om det inte var ett initiativ från .KR:s sida att inte få bidrag längre.

Men även om de nu är organisatoriskt fristående och även om de nu inte får några pengar från KD längre så är de ändå i allra högsta grad en partipolitisk grupp; det syns på namnet. Skälet att de kallar sig just kristdemokrater är för att åka snålskjuts på Krisdemokraternas varumärke. Det finns ingen kristdemokratisk kyrkopolitik per se, det finns engagerade personer som i de allmänna valen röstar på Kristdemokraterna. Rent kyrkopolitiskt är de sen spridda i i vart fall .KR, POSK och FK, men de finns säkert i andra grupper också.

Därför är det inget annat än ett stort hyckleri att propagera för att partipolitiken ska ut ur kyrkan. Om de på allvar ville det skulle de antingen lägga ner och låta medlemmarna gå in i andra, på riktigt, opolitiska grupper eller byta namn helt och bli en enbart kyrkopolitisk grupp. För att citera ärkebiskopen från gårdagens kyrkomötesdebatt: “Man kan inte både mjölka kon och slakta den.”

En Israelvän i Kyrkomötets ekumenikutskott

Av Anna Sophia Bonde den 1 October 2012 om: .kr Kristdemokrater i Sv Kyrkan, Frimodig Kyrka, Kyrkomötet

Det var enligt tidningen Världen idag “känsloladdat” i Kyrkomötet idag när en stor majoritet av Svenska kyrkans ekumenikutskott ställde sig bakom kravet i en motion från nomineringsgruppen ÖKA:s Anders Nihlgård (Lunds stift) om att Kyrkostyrelsen ska “fortsätta sina ansträngningar att kräva ett slut på den israeliska ockupationen av Västbanken, Östra Jerusalem och Gaza.” Endast en ledamot i utskottet, Margit Borgström från Uppsala (KR) reserverade sig mot beslutet. Tidningen skriver:

Hon har svårt att dölja sin besvikelse över att tvingas stå ensam, efter att samtliga företrädare i ekumenikutskottet för Social­demokraterna, Mode­rat­erna, Center­partiet, Parti­politiskt obundna i Sven­ska kyrkan, POSK, och Öppen kyrka, ÖKA, stött motionen. Här, liksom i övriga kyrkomötesutskott, saknar nomineringsgruppen Frimodig kyrka  ordinarie ledamot.
“Kyrkomötet har vare sig befogenhet eller kompetens att ägna sig åt utrikespolitik på detta sätt”, framhåller Margit Borgström i sin reservation. Hon anser  också att ekumenikutskottet, i vilket även biskoparna Hans-Erik Nordin i Strängnäs och Martin Modéus i Linköping ingår, bortser ifrån “komplexiteten” i Mellanösternfrågan och Israels rätt att få leva med trygga och erkända gränser och bli accepterad som statsbildning av sina fientligt inställda arabiska grannländer.  KR-ledamoten anser dessutom att kristna har ett särskilt ansvar gentemot det judiska folket i ljuset av förföljelser i historien.

Med tanke på att judiska församlingen i Malmö så sent som i fredags utsattes för ett sprängattentat och det faktum att Irans president i FN härom dagen talade om “Israels utplåning” verkar utskottets beslut mycket märkligt och enögt.

Svek

Av Jan-Anders Ekelund den 27 July 2012 om: .kr Kristdemokrater i Sv Kyrkan, Kyrkomötet

Livet består ibland av svek. Ett ohyggligt stort svek har kyrkomötesledamoten Alexander Radler (kristdemokraterna) stått för. Han har under en täckmantel av bekännelsetrogen präst agerat som spion för den östtyska underrättelsetjänsten Stasi. Han har fullständigt förstört ett antal människors liv. Han har under lång tid också ljugit om sitt dubbelliv vilket i och för sig inte är så överraskande om man är spion.

På hemsidan Tankar om IB kan man ta del av ett antal länkar till olika tidningar som skrivit om affären. Det finns ingen anledning att slå på den som redan ligger eller att gotta sig i andras misslyckande men hela affären ger ändock en inblick i hur komplicerad den mänskliga naturen kan te sig. Flera frågor infinner sig. Hur långt kan en människa gå för att tillskansa sig egna fördelar? Är han ensam i Svenska kyrkan om att ha arbetat för Stasi? Hur klarar en människa av att under 25 år arbeta som präst och samtidigt arbeta för Stasi? Hur skall Svenska kyrkan och Luleå stift agera nu? Vilket ansvar har man för en ämbetsbärare som förbrutit sig så grovt?

Kyrkans tidning nr 47

Av Jan-Anders Ekelund den 24 November 2011 om: .kr Kristdemokrater i Sv Kyrkan, Centern, Fisk (Folkpartister i Kyrkan), Gudstjänst, Ideellt arbete, Jesus, Moderaterna, Organisation, Partipolitisering, POSK, Socialdemokraterna, Struktur, Svenska kyrkans lära

I dagens nummer av Kyrkans tidning finns en ”tvärkyrkopolitisk” debattartikel om strukturutredningen ifrån Solna församling. Författarna sågar utredningen jäms fotknölarna. Det intressanta är att den är skriven av representanter för alla de partier och nomineringsgrupper som enhälligt lagt fram utredningen (m, s, kd, c, fisk och posk). Artikeln heter ”Centralisering genom tvång”. Huvudpoängen enligt författarna är att utredningen riskerar att tömma församlingsbegreppet på innehåll och reducera den lokala demokratin och det lokala ansvarstagandet på ett oacceptabelt sätt. Jag tror att de har rätt. Genom att ta bort kyrkoordningens krav på att en församling måste fira gudstjänst varje söndag – kyrklig helgdag, så är risken uppenbar att vi avskärmar oss ifrån vad Kyrkan menar vara en församling. Genom att flytta upp besluten ifrån församlingarna till pastoraten så riskerar vi också att det ideella arbetet och engagemanget tynar bort.

Är det inte så att hela utredningen är en enda stor spretig kompromiss? Alla har fått i genom sina kardinalfrågor. Moderaterna tror sig ha fått försäkringar om att utredningens förslag kan trygga ekonomin. Sossarna vet att de kan behålla sitt inflytande över kyrkan, trots att allt färre vill engagera sig, genom att makten koncentreras till allt färre människor i de stora pastoraten. Maktkoncentrationen innebär naturligtvis också att “kyrkopolitiskt” ej korrekta åsikter kan kväsas effektivt. Centern får på pappret behålla församlingsnamnen och deras kamp för att tunna ut församlingsbegreppet har gett resultat. Folkpartisterna tror sig ha kommit en bit på vägen i deras mycket lovvärda arbete för fri församlingstillhörighet, genom att man inte behöver bo i församlingen, för att kunna väljas in i församlingsrådet. Vad kd och posk fått ut av utredningen det vet jag inte riktigt. Men jag känner till ett flertal mycket bekymrade gräsrötter ifrån dessa grupper.

Vad kan man mer läsa i dagens nummer i Kyrkans tidning? Jo, Anna Sophia Bonde gör debut som extern skribent. I detta nummer har hon till uppgift att kommentera dagens ledare som handlar om prästen Ulla Karlsson. Ni vet hon som så tragiskt förnekat hela försoningsläran i den kristna tron. Ulla Karlsson har gjort det enda riktiga och lämnat sin tjänst. KT:s ledare tycker dock att Svenska kyrkans forskningsenhet skulle ha stått upp bättre för Karlsson.
Anna Sophias kommentar är väl värd att läsa. Ni finner den här under rubriken ”Biskoparna borde sitta i krismöte” efter ledaren.

Anna Sophias bidrag kan också läsas här. (more…)

Moderaterna drar sig ur.

Av Jan-Anders Ekelund den 26 August 2011 om: .kr Kristdemokrater i Sv Kyrkan, Centern, Frimodig Kyrka, Kyrkomötet, Moderaterna, Partipolitisering, Socialdemokraterna

Moderaterna dra sig ur kyrkovalet på stifts- och riksnivå. Beslutet i partistyrelsen var väntat och efterlängtat. Det fanns ingen möjlighet längre, för det partiet i svensk politik, som främst betonar en avpolitisering av samhället att ställa upp i ett val i ett trossamfund. Förhoppningsvis så är nu proppen ur flaskan, de politiska partierna drar sig ur trossamfundet Svenska kyrkan. Men hur mycket vågar vi hoppas på att de andra följer efter? Centern och socialdemokraterna har inga avsikter att dra sig ur, även om det finns krafter även i dessa partier som inser det orimliga i nuvarande system. Kristdemokraterna vet man inte var man har. Jag har skrivit om detta tidigare. Nu har t.o.m. partisekreteraren Acko Ankarberg-Johansson medverkat vid Kristdemokraterna i Svenska kyrkans senaste årsmöte. Hon yttrade följande: – Svenska kyrkan måste se till att fler av dess medlemmar går och röstar i kyrkovalen. Och genom ert och andras arbete ökar kristdemokratins betydelse i samhället. Men idag gläds vi över moderaternas beslut och hoppas på en fortsättning ifrån de andra riksdagspartierna.
Frimodig kyrka kommer att fortsätta att argumentera för en partipoltisk fri kyrka. För eller senare kommer vi att få rätt!

Jag känner flera mycket kompetenta moderater som är välkomna att fortsätta som kyrkligt förtroendevalda för Frimodig kyrka. Ni är välkomna!!

Här kan ni läsa motionen till moderatstämman:

För drygt 10 år sedan avslutades en flera hundra år lång tradition där stat och kyrka var fast knutna till varandra; Svenska kyrkan upphörde att vara statskyrka. Vissa delar av förändringen är dock mer formell än reell. Även om förändringen av grundlagen och kyrkoordningen gjorde tydligt att stat och kyrka skulle separeras så kan man skönja att politiseringen av kyrkan snarare stärkt under dessa tio år. Vi moderater bör ta initiativet att låta Svenska kyrkan bli den fria och partipolitiskt oberoende kyrka som den är ämnad att vara.

Moderaterna har under lång tid verkat för att stärka det civila samhället, dvs. familjer, frivilliga gemenskaper, oberoende organisationer och institutioner. Mot den bakgrunden är det naturligt att även verka för en fri och oberoende svensk kyrka. Synen delas också av en stor del av partiets medlemmar och sympatisörer. Svenska kyrkan är inte längre statskyrka och medlemskapet är frivilligt. Precis som för andra samfund står det var och en fritt att vara med, antingen som engagerad och aktivt troende, eller som en stödjande medlem därför att man tycker att kyrkan gör en viktig insats. Det finns därför ingen anledning att ha kvar ett valsystem vars huvudsakliga syfte tycks vara att säkerställa politiskt inflytande. Lika lite som någon av oss skulle komma på tanken att kräva politiska val till Röda korset, Greenpeace eller till andra kyrkor och samfund bör vi ej heller göra det när det gäller val till Svenska Kyrkan.

Ett annat skäl för Moderaterna att lämna kyrkovalen är att vi i grunden vill skilja på det sekulära och det religiösa. Att staten bör vara sekulär finns det en stor politisk enighet om. Men att kyrkan bör vara ett trossamfund utan påverkan av partipolitiska strukturer och ideologier verkar i realiteten vara svårare för politiker att acceptera. Det är antagligen därför de politiska partierna fortfarande styr kyrkan. Och de politiska partierna kan, genom att de har majoritet i kyrkomötet, även forma kyrkans teologiska profil och dess ställningstaganden i etiska frågor. Detta är en rest och kvarleva från statskyrkans tid. Denna sammanblandning av kyrka och partipolitik sticker ut särskilt som det endast är ett enda av Sveriges alla trossamfund som styrs på detta sätt. Och vi får inte glömma att det finns ett egenvärde att kyrkan kan vara en stark röst vid sidan om politiken – detta även om dess företrädare inte alltid företräder ståndpunkter som är moderata eller borgerliga.

Det finns många moderater som gör goda insatser i sina uppdrag i Svenska kyrkan. De insatserna blir inte mindre värda för att Moderaterna som parti skulle avstå från att ställa upp i kyrkovalet – tvärt om. Även om inte Moderaterna som parti ställer upp i kyrkovalet kommer det naturligtvis alltid finnas gott om moderater som vill vara med utveckla kyrkan.

Den lag som reglerar kyrkans förhållande till staten – lagen om Svenska kyrkan – fastställer att Svenska kyrkan ska vara evangelisk-luthersk, demokratisk och rikstäckande. Att den ska vara demokratisk har av flera rikstäckande politiska partier tagits som inteckning för inblandning i kyrkans angelägenheter. Men att en förening eller kyrka är demokratisk uppbyggda handlar om att ge medlemmarna möjlighet att göra sin röst hörd i kyrkan. Detta både kan och bör ske utan att vi, Moderater och andra stora rikstäckande partier, styr kyrkans inre liv.

Det är tid att fullfölja separationen mellan stat och kyrka. I vårt moderna samhälle, där myndigheter, stat och kommun är sekulära borde det vara självklart att de politiska partierna inte har makten i kyrkan. För alla som anser att kyrkan har en viktig roll i samhället borde det också vara en självklarhet att det är Svenska Kyrkan, med dess medlemmar, själv som ska organisera den demokratiska verksamheten på det sätt som den själv anser vara bäst.

Vi moderater bör, som parti, lämna kyrkan på ett ansvarsfullt sätt. Genom att redan nu, år 2011, deklarera att vi inte avser att delta i kyrkovalet 2013 sätter vi också en positiv press på de andra partierna att lämna kyrkovalet.

Med hänsyn till ovanstående yrkar vi att stämman beslutar

att Moderata Samlingspartiet inte ska delta i val till Svenska Kyrkan.
att Moderata Samlingspartiet i Örebro län antar motionen som sin egen, samt
att Moderata Samlingspartiet i Örebro län vidaresänder motionen till partistämman.

Elisabeth Svantesson Oskar Öholm

Även Dagen och Kyrkans tidning skriver om den moderata partistyrelsens beslut.
Även Elisabeth Sandlund skriver om det på ledabloggen i Dagen.

Kristdemokraterna i Svk

Av Jan-Anders Ekelund den 6 February 2011 om: .kr Kristdemokrater i Sv Kyrkan

Nu kommer sanningen fram. Krisdemokraterna i SvK har fått 100 000 kr av moderpartiet per år. I valrörelsen förnekades allt samröre med partiet. Det hette t.o.m. i valrörelsen att man var partipolitiskt obundna. Efter valet, under kyrkomötet, grusades den partipolitiska obundenheten.

Det är för väl att partiledningen markerat och dragit in bidraget. Nästa steg måste vara att partinamnet skyddas mot att användas i kyrkliga val.