Bloggposter på ämnet Kyrkovalet 2009:

Information och evangelisation, Motion 2014:047

Av Jan Erik Amilén den 23 November 2014 om: Kyrkomötet, Mission, Svenska kyrkans lära

Berth Löndahl, Frimodig kyrka, motionerar om behovet av en missionsstrategi. Förslaget lyder:

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att utforma en missionsstrategi för Svenska kyrkan.

Motionen bereddes i Tillsyns- och uppdragsutskottet, tillsammans med motionerna 2, 25 och 103. Samtliga fyra motioner avslogs. De starka argumenten för avslag betonar det redan pågående arbetet med satsningen “Dela tro – dela liv”, samt arbetet med församlingsinstruktionerna.

I detta betänkande behandlas fyra motioner, 2014:2, 2014:25, 2014:47 och 2014:103, med förslag om att kyrkomötet ska ge uppdrag till kyrkostyrelsen att vidta olika åtgärder avseende församlingsutveckling och mission. Utskottet pekar på satsningen Dela tro – dela liv. Eftersom detta arbete pågår bör inte nya uppdrag ges till kyrkostyrelsen på sådana
områden som ligger inom ramen för eller har en nära koppling till detta.
Utskottet lyfter också fram det lokala ansvaret och inte minst det arbete som behöver ske när församlingsinstruktioner tas fram i samverkan mellan församlingar, pastorat och stift.
Utskottet föreslår att kyrkomötet beslutar att avslå alla fyra motionerna.

Vigselrätten och Svenska kyrkan, Motion 2014:46

Av Jan Erik Amilén den 23 November 2014 om: Äktenskapet, Kyrkomötet, Svenska kyrkans identitet

Berth Löndahl skriver i motion 46 och föreslår att Svenska kyrkan ska avsäga sig sin vigselrätt. Efter civilrättslig vigsel kan kyrkan välja att välsigna borgerligt ingångna äktenskap.

Här blev det Gudstjänstutskottet som fick skriva betänkandet. Läronämndens yttrande konstaterar att det ur lärosynpunkt både går att ha kvar vigselrätten och att avsäga sig den.

Ur Gudstjänstutskottets motivering citeras:

Vigslarna utgör en stor kontaktyta för församlingarna. Det är situationer som står för något positivt i människors livssituation. Där ska kyrkan finnas och erbjuda stöd och välsignelse. Den kyrkliga vigseln i Svenska kyrkans ordning är en rit där teologi och juridik samverkar och från de olika perspektiven ger uttryck för trygghet och stabilitet i det mänskliga livet. Att inte längre erbjuda sådan kyrklig vigsel skulle skada såväl kyrkan som de enskilda människorna.
Det är också grundläggande viktigt att hålla fast vid kyrklig vigsel med tanke på den grupp människor som 2009 fick möjlighet att vigas i kyrkan. Utskottet menar att motionärens förslag kan tolkas som ett avståndstagande från homosexuella och därför står i motsats till kyrkomötets tidigare beslut och Svenska kyrkans hållning i denna fråga.
Motionären menar att en ordning med endast civilrättslig vigsel garanterar likställdhet och jämställdhet i ett mångreligiöst och mångkulturellt samhälle. Kyrkans uppgift bör i stället vara att välsigna civilrättsligt ingångna äktenskap. Gudstjänstutskottet påtalar att lagstiftningen ger utrymme för det mångreligiösa och mångkulturella samhället genom att vigselrätt erbjuds olika trossamfund. Välsignelse över ingånget äktenskap är redan idag en del i det pastorala ansvarstagande som kontinuerligt utförs i församlingarna.
Utskottet poängterar vikten av att hålla fast vid traditionen med Svenska kyrkans vigselrätt. Den civila lagstiftningen är den ram inom vilken olika trossamfund viger.
Lagstiftningen är tydlig med att det inte finns någon vigselplikt för enskilda präster. Lagen ger också utrymme för att till exempel katolska kyrkan inte viger alla par. Så länge inte staten kräver att trossamfunden har en äktenskapssyn som överensstämmer med statens finns ingen anledning att ifrågasätta Svenska kyrkans vigselrätt.
Utskottet konstaterar avslutningsvis att det finns anledning att arbeta med en pastoral strategi kring vigseln. Fortfarande finns en föreställning om att kyrklig vigsel är detsamma som ett stort och dyrbart arrangemang. Församlingarna bör på alla sätt försöka informera om att en kyrklig vigsel kan vara en enkel gudstjänst som inte i sig är förknippad med några kostnader för medlemmar i Svenska kyrkan.
Med hänvisning till ovan förda resonemang föreslår Gudstjänstutskottet att kyrkomötet avslår motion 2014:46 i sin helhet.

Det är lätt att se att motionen berör en laddad fråga, främst aktuell inför Kyrkomötet 2009. Berth Löndahl, själv ledamot i Gudstjänstutskottet, reserverade sig såklart mot utskottets majoritet. Motionen avslogs.

Kontanthantering, Motion 2014:042

Av Jan Erik Amilén den 23 November 2014 om: Arbetsmiljö, Gudstjänst, Ideellt arbete, Kyrkomötet

Berth Löndahl, Frimodig kyrkas ena ledamot från Lunds stift, har varit en flitig motionär. Hela nio (9!) motioner har hans underskrift i Kyrkomötet 2014. Imponerande.

Motion 42 om kontanthantering har Berth Löndahl som ensam undertecknare. Läs gärna motionen. Berth funderar kring kollekter, serveringsavgifter, gåvor och bidrag mm

Ekonomi- och egendomsutskottet hade uppgiften att skriva ett betänkande, och föreslår att motionen avslås. Motivering är att arbetet redan pågår.

Utskottet konstaterar att kyrkostyrelsens pågående projekt om kontanthantering verkar i motionen anda. Det har även utvidgats till att omfatta andra delar av kontanthanteringen utöver det som är kopplat till kollekthantering, såsom exempelvis insamlingsverksamhet och serveringsintäkter.
Inom projektet kartläggs, prövas, utvärderas och upphandlas olika alternativ till kontanthantering. Information om alternativa lösningar kommer löpande att publiceras på intranätet och de upphandlade tjänsterna kommer att erbjudas församlingar och pastorat.
Med anledning av ovanstående föreslår utskottet att motionen avslås.

Systematiskt kvalitetsarbete: internationell referensgrupp, Motion 2014:099

Av Jan Erik Amilén den 23 November 2014 om: Ekumenik, Kyrkomötet, Svenska kyrkans lära, Systerkyrkor i världen

Fredrik Sidenvall och Leif Nordlander, båda Frimodig kyrka, efterlyser en internationell referensgrupp. Motionen hittar du här. Motionens motivering avslutas:

Kyrkostyrelsen bör sätta samman och inbjuda till en internationell referensgrupp, bestående av kyrkoledare och akademiska teologer med internationell och ekumenisk bredd och kristen och mänsklig integritet. Gruppen bör förstås domineras av lutherska företrädare. Hur gruppen sammansätts, om den också får rymma företrädare som kan förväntas ge kritiska perspektiv på Svenska kyrkans nationella verksamhet, blir i sig ett tecken på kvaliteten i kyrkostyrelsens arbete. Rapporten från en sådan internationell referensgrupp bör årligen bli ett väsentligt inslag i kyrkans systematiska kvalitetsarbete och ett givet inslag i årsrapporten. På så sätt kan förutsättningarna öka för att Svenska kyrkan uppnår det mål som Kristus har
kallat henne till att uppnå, Gud till ära och människor till frälsning.

Resonemanget leder till tre förslag till beslut i motionen:

1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet

2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att för detta arbete sammankalla en internationell referensgrupp, huvudsakligen av lutherska kyrkoledare och teologer men också representanter för andra kristna kyrkor att allsidigt och kritiskt granska det samlade intrycket av hur Svenska kyrkans, tro, bekännelse och lära kommit till uttryck på nationell nivå under ett verksamhetsår.

3. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att i sitt systematiska kvalitetsarbete för Svenska kyrkans nationella nivå årligen föra in underlag från den internationella referensgruppen.

Motionen avslogs efter beredning i Budgetutskottet, där motionären Leif Nordlander reserverade sig till förmån för bifall till motionen. Någon referensgrupp behövs inte, tyckte man!

Mot bakgrund av de ständigt pågående ekumeniska dialogerna finner utskottet inga skäl till att en extern referensgrupp årligen ska granska hur Svenska kyrkans, tro, bekännelse och lära kommer till uttryck på nationell nivå. Utskottet föreslår att motionen avslås i sin helhet

 

 

Utvecklingsstöd till kristna institutioner, Motion 2014:098

Av Jan Erik Amilén den 23 November 2014 om: Diakoni, Efterföljelse, Flyktingarbete, Folkkyrka, Ideellt arbete, Kyrkomötet, Ledarskap, Levande församlingar

Motion 98 har skrivits av Fredrik Sidenvall, Frimodig kyrka. I organisationsutskottets betänkande bereds Fredriks motion tillsammans med motion 18 “Social företagande”. Båda motionerna avslås, läs betänkandet här.

I sin motion föreslår Fredrik att Kyrkomötet fattar tre beslut:

1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att producera en manual för att på kristen grund starta, driva och utveckla verksamheter inom vård, skola och omsorg.

2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att återkomma till kyrkomötet med ett förslag senast 2018.

3. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att, när utredningen är genomförd och manualen är utformad, inom ramen för rikskyrkans verksamhet regelbundet anordna kurser för dem som vill starta eller driver samhällsnyttig verksamhet.

Organisationsutskottets motivering för ett avslag är:

Som anförs i betänkandets bakgrundstext har kyrkostyrelsen under 2011 tagit fram material med råd till församlingar vid bedrivande av näringsverksamhet liksom råd till församlingar vid bolagsbildning. Kyrkostyrelsen har även tagit fram annat relevant material och det pågår fortsatta processer rörande välfärdsfrågor.
Utskottet kan också konstatera att råd och stöd i dessa frågor går att finna på stiftsnivå. Med tanke på vad som anges om stiftsmedverkan i den plan för det fortsatta arbetet med välfärdsfrågorna som kyrkostyrelsen har under utarbetande, menar utskottet att stiftens förmåga till råd och stöd i dessa frågor även kan förväntas öka. Utskottet menar att det är viktigt att följa upp utfallet av de pågående processerna så att det kan säkerställas att de på ett ändamålsenligt sätt tillgodoser föreliggande behov av råd och stöd. Utskottet ser därför fram emot en kommande redovisning av hur processerna utvecklas.
Utskottet anser sammanfattningsvis, dels mot bakgrund av att material redan finns utgivet, dels mot bakgrund av pågående processer, att kyrkostyrelsen inte bör ges något sådant uppdrag som motionären efterfrågar i punkten 1. Motionen bör därför avslås i sin helhet.

Kort formulerat: Det finns redan stöd att få från stiftsnivå. Därför behövs inget nytt uppdrag. Men kyrkan kan gärna vara en aktör i välfärdsfrågor!

Bekännelseskrifterna till kyrkomötets ledamöter, Motion 2014:097

Av Jan Erik Amilén den 23 November 2014 om: Kyrkomötet, Svenska kyrkans lära

Fredrik Sidenvall (Frimodig kyrka) är invald från Göteborgs stift. Här har Frimodig kyrka sitt starkaste stöd och hela tre invalda ledamöter (förutom Fredrik även Berit Simonsson och Hans Weichbrodt). Fredrik Sidenvall bidrar med tre motioner till årets Kyrkomöte. Motionen om att köpa in och finansiera bekännelseskrifterna till alla 251 ledamöterna i Kyrkomötet kan du läsa här.

Motionen avslogs med motiveringen att bekännelseskrifterna kan läsas på internet. Ur Kyrkorätts utskottets betänkande:

Kyrkorättsutskottet konstaterar inledningsvis att det finns en längtan efter och ett behov av fördjupning i luthersk teologi, inte minst med tanke på det reformationsjubileum som ska firas år 2017. En väg till sådan fördjupning är att ha tillgång till bekännelseskrifterna. En annan möjlighet är att erbjuda seminarier eller liknande utbildningar om bekännelseskrifterna och vår kyrkas tro, bekännelse och lära.
Utskottet finner att motionens intention är god, men mot bakgrund av att bekännelseskrifterna finns tillgängliga kostnadsfritt på internet kan det enligt utskottets mening inte anses prioriterat att avsätta medel för inköp av dem i bokform till kyrkomötesledamöterna. Utskottet finner därför att motion 2014:97 ska avslås.

Hans Weichbrodt, suppleant i Kyrkorättsutskottet, anmälde en särskild mening, citat:

Under utskottets diskussion framkom ett stort stöd för motionen. Man betonade under denna att motionen på ett värdefullt sätt kopplade samman fördjupning för kyrkomötets ledamöter i Svenska kyrkans bekännelse med tillgång till Svenska kyrkans bekännelseskrifter. Stödet bekräftades då man genomförde en preliminär omröstning som utföll 8–7 till bifall för motionen. På grundval av detta vill jag uttrycka mitt stöd till motionen.

Två av de 15 ledamöterna i Kyrkorättsutskottet reserverade sig mot majoritetens beslut: Gunvor Torstensson (POSK) och Peder Fohlin (Kyrklig samverkan i Visby stift).  (Hans Weichbrodt kunde inte reservera sig, de kan endast en ledamot av utskottet göra.)

Som framgår var det riktigt nära att utskottet valde att stödja motionen!

 

Svenska kyrkans bekännelseskrifter enligt Wikipedia kan du studera här. Här finns dock inte länkar till alla bekännelseskrifterna, inte heller säkert att alla dessa är sökbara via Svenska kyrkans hemsida! Kommentera gärna, du som hittar dem under Svenska kyrkans sida! Men de finns alla via Logos-mappen.

 

Politik och religion i Mellanöstern, Motion 2014:36

Av Jan Erik Amilén den 22 November 2014 om: Ekumenik, Kyrkomötet, Religionsdialog, Systerkyrkor i världen

Alla goda ting är tre, heter det. Och tre motioner till Kyrkomötet 2014 har undertecknats tillsammans mellan POSK och Frimodig kyrka. För FK har motion nr 36 undertecknats av Bertil Murray och Berth Löndahl.

Motionen föreslår:

1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att se över det av kyrkomötet antagna dokumentet Guds vägar samt att om behov finns återföra dokumentet till kyrkomötet 2015 för förnyat beslut.

2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att belysa om det finns teologiska skiljaktigheter och motsättningar mellan av kyrkomötet antagna dokument och andra rekommenderade skrifter och beslutade policyer beträffande situationen i Mellanöstern. Resultatet av detta arbete redovisas till kyrkomötet 2015.

Motionens förslag avslogs. Näraliggande motioner är nr 5 och nr 80, och dessa tre fick en gemensam beredning i Ekumenikutskottet, läs här.

Men Läronämnden behandlade (vilket följer av motionens andra förslag) Guds vägar- och Kairos-dokumenten. Nu står det klart att dokumentet Guds vägar är Svenska kyrkans linje (se motionens första förslag), och stiften uppmanas att arbeta vidare med implementering av detta dokument, se snabbprotokollet.

 

Det är svårt att se motionen som annat än välmotiverad. Det motionen avsåg kom till stånd!

Vill du läsa mer? Hela dokumentet Guds vägar länkas det här,  och Kairosdokumentet finner du här.

 

 

 

Definiera “rikstäckande verksamhet”, Motion 2014:024

Av Jan Erik Amilén den 22 November 2014 om: Gudstjänst, Kyrkomötet, Levande församlingar, POSK

Motion av Dan Sarkar (FK) och Anders Roos (POSK). En av tre motioner som undertecknats av FK/POSK tillsammans.

I spåren av församlingssammanslagningarna (enl Strukturutredningen) ökar ofta avståndet till söndagens huvudgudstjänst. Dan och Anders skriver:

Borde det inte finnas någon sorts miniminivå, till exempel en gräns för hur stort avståndet till närmaste regelbundna gudstjänstmöjlighet får bli för en viss procent av församlingsborna för att vi fortfarande ska kunna kalla vår verksamhet rikstäckande? Läs hela motionen här.

Det kan man ju tycka!

Beredningen (och även Kyrkomötet) kommer fram till beslutet att motionen ska avslås:

Kyrkorättsutskottet konstaterar att ett tydliggörande av innebörden av begreppet “rikstäckande verksamhet” är en nödvändig del av den pågående utredningen om Svenska kyrkans fastighetshantering och utjämningssystem. Det är således inte angeläget att i dagsläget ålägga också kyrkostyrelsen att närmare definiera begreppet.

Motionen avslogs alltså. Men begreppet “rikstäckande verksamhet” kommer ändå att definieras (dock inte av kyrkostyrelsen)!

Så bra! Bra tänkt, i alla fall!

Frimodig kyrkas ledamöter är mycket aktiva!

Av Jan Erik Amilén den 22 November 2014 om: Frimodig Kyrka, Kyrkomötes-TV, Kyrkomötet, POSK

Årets kyrkomötesvecka är till ända. Dags att sammanfatta.

Frimodig kyrkas ledamöter hör till de allra mest aktiva i Kyrkomötet. Hela 20 motioner har undertecknats av ledamöter från Frimodig kyrka. Ibland med en undertecknare, ibland två eller flera. Tre av dessa motioner har lagts tillsammans med ledamöter från POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, medan 17 är helt våra “egna”. Samtliga 109 motioner återfinner du på Svenska kyrkans hemsida.

Att Frimodig kyrkas ledamöter är flitiga motionärer i Kyrkomötet är ingen nyhet. Så har det varit hela tiden, ända sedan Frimodig kyrka valdes in första gången (2005). I år lades totalt fram 109 motioner, varav alltså 20 från just Frimodig kyrka. Det betyder att 18 % av motionerna kom från vår nomineringsgrupp med cirka 5% av ledamöterna.

Dessutom visas stor aktivitet, kompetens och engagemang i utskottsarbetet och ifrån talarstolen vid beslutsprocessen. Den som var intresserad kunde via webb-TV följa årets Kyrkomöte. Gör gärna det du också! Sändningarna ligger fortfarande på nätet.

 

Medlemmar som bär på ett uppslag till motionsämne får gärna lämna detta till kyrkomötesgruppens gruppledare Bertil Murray. Kanske kan dina tankar utvecklas till en ny motion.

 

Vi kommer i kommande blogginlägg att redovisa årets motioner.

Vi vill på detta sätt uppmuntra våra 12 ledamöter och tacka för goda insatser i Kyrkomötet 2014.

Svar till Kristdemokrater för en levande kyrka (KR)

Av Jan-Anders Ekelund den 10 February 2013 om: .kr Kristdemokrater i Sv Kyrkan, Kyrkomötet, Partipolitisering, Struktur, Svenska kyrkans identitet

 

Kristdemokraterna i Svenska kyrkan (.kr) som bytt namn till Kristdemokrater för en levande kyrka (KR) bloggar på sin hemsida med rubriken, Fula frispel från Frimodig kyrka. Artikeln är skriven av förbundsordförande Thérèse Engdahl. Jag skrev en kommentar för cirka en vecka sedan men kommentarsfunktionen togs då bort. Jag skriver därför istället en kommentar på vår blogg. Först vill jag uttrycka min tacksamhet över att KR och FK ganska ofta röstar på samma sätt i Kyrkomötet och att det finns en god gemenskap mellan ledamöterna.  Denna gemenskap vill jag absolut värna om. Jag kan dock inte låta Engdahls uttalande stå oemotsagt för det.

Engdahl syftar på ett blogginlägg av Gabriel Fjellander där han skriver att det är hyckleri att hävda att partipolitiken skall ut ur Svenska kyrkan när man samtidigt utnyttjar Kristdemokraternas namn och även tagit emot partistöd av Kristdemokraterna.

Jag tror att KR får vara beredda på att folk tycker det är ett hyckleri att utnyttja det borgerliga varumärket Kristdemokraterna i ett kyrkligt val när man säger sig vara emot partipolitik i kyrkan. Jag har till och med hört flera högt uppsatta kristdemokrater uttrycka sig så.

Vad skriver Engdahl mer? Jo att det enbart är KR som står upp för rena personval till Kyrkomötet. Detta är inte sant. Frimodig kyrka önskar rena personval till alla kyrkans val. I motsatts till KR hävdar vi att vi skall ha indirekta val till Stiftsfullmäktige och Kyrkomötet. Vi vill däremot ha direkta val till församlingarna som är kyrkans bas. Församlingarna väljer i sin tur representanter uppåt i systemet. Grupperingarna i Kyrkomötet skall inte vara partierna utan stiften. Så har andra episkopala kyrkor det.

Direktvalssystemet (infördes år 2000) till Kyrkomötet, som är fullständigt unikt för Svenska kyrkan, har ökat partipolitiseringen. Alla de partipolitiskt obundna ledamöterna var emot detta vid Kyrkomötet 1999 plus biskoparna men Kristdemokraterna argumenterade och röstade för.

Däremot skall vi självklart ha direktval till församlingarna, men det har vi inte längre i flerförsamlingspastoraten. Varför det? En enig strukturutredning (Närhet och samverkan) föreslog detta, där KR var representerat. Nu sitter Svenska kyrkan med ett omvänt valsystem med indirekta val till församlingarna och direktval till Kyrkomötet.

Sen tror jag att vi måste problematisera mer kring ett rent personvalssystem utan grupper. Det finns risker även med ett sådant system. Risken för att en överrepresentation av kyrkliga och okyrkliga ”kändisar” väljs in är uppenbar. Det gäller också att säkra ett minoritetsskydd så att hela Svenska kyrkans bredd finns representerad i de beslutande organen.

Det är bra att Engdahl nu tar avstånd ifrån Strukturutredningen. Synd bara att det är Frimodig kyrka som mer eller mindre ensamt behövt leda motståndet. Vi var inte representerade i utredningen men det var KR. Alla våra representanter röstade emot i Kyrkomötet men hur röstade de krisdemokratiska ledamöterna?

Vid Kyrkomötet 2010 så hade FK och KR en historisk chans att få en god representation i utskott, styrelser och nämnder. Kristdemokraterna i Svenska kyrkan valde istället att gå i valtekniskt samverkan med de borgerliga alliansbröderna. Just det senare ordet användes av en ledande kristdemokrat i Kyrkomötet vid förhandlingarna om valtekniskt samverkan. Jag har tidigare ingående beskrivit Kristdemokraternas agerande vid detta tillfälle. Hur skall Kristdemokrater för en levande kyrka ha det? Vill man samarbeta med dem som enligt Engdahl ligger ideologiskt nära eller vill man samarbeta med samma grupper som man samarbetar med under innevarande mandatperiod? Jag tror att väljarna vill ha besked innan valet denna gång. På diverse bloggar uttrycktes det inför förra valet att det spelade mindre roll ifall man röstade på Kristdemokraterna eller på Frimodig kyrka. Men det visade sig spela roll.

Här följer ett exempel ifrån en ledande Kristdemokratisk kyrkopolitiker inför förra valet:

Om man inte vill rösta på Frimodig kyrka så tycker jag att nomineringsgruppen ”Kristdemokrater i Svenska Kyrkan (Kr) är ett bra alternativ. Förkortningen Kr stå för Kristus och det är om honom Kyrkan skall predika. Kr har brutit sig loss från ett politiskt parti och bedriver sina tankar frimodigt själva med bl.a. personval och bevarande av nuvarande äktenskapslagstiftning.
Frimodig kyrka och Kristdemokrater i Svenska kyrkan står för samma värderingar. Hoppas att kyrkfolket förstår det och att det har gått fram.
Hälsning Karin Johansson teol.dr.

För Frimodig kyrka gäller det att öka ifrån 13 till 18 mandat i kyrkomötesvalet, då kan vi inte ställas utanför, vare sig av dem som säger sig ligga ideologiskt nära oss eller av några andra.