Frimodig kyrkas svar på Strukturutredningen

Av Jan-Anders Ekelund 14 October 2011 om: Frimodig Kyrka, Organisation, Struktur

Frimodig kyrka har svarat på Strukturutredningen – Närhet och samverkan. Utredningen och frågeformuläret finner du här. På denna sida finns också formulär för den som vill skicka in spontanremisser. Nedan följer Frimodig kyrkas svar på remissfrågorna.

1. Frimodig kyrkas riksstyrelse.

2. Ja. Detta är vad som i dag kallas för enförsamlingspastorat, och de ska naturligtvis finnas kvar.

3. Efter viss justering. I dag definieras pastorat som kyrkoherdens verksamhetsområde. I utredningen föreslår man att pastorat definieras som en samverkansform för församlingar. I dag är det så att på en församling ställs vissa krav, bl a att fira gudstjänst varje vecka. Att dessa krav i förslaget flyttas över till pastoratet urholkar innebörden i vad en församling är. Frimodig kyrka menar att kravet på att församlingen först och främst är en gudstjänstfirande gemenskap är grundläggande. Utredningens resonemang om vad en församling är måste fördjupas.

4. Efter viss justering. Det är riktigt att alla kyrkliga enheter ska ha en pastoral styrning och ledning. En sådan ledning saknas i dagens flerpastoratssamfälligheter. När det gäller de största flerpastoratssamfälligheterna som Malmö och Göteborg borde det vara möjligt att skapa övergångsbestämmelser, så att dessa samfälligheter kan delas upp i pastorat som är möjliga att styra och leda.

5. Nej. Frimodig kyrka menar att det i framtiden bör vara möjligt att införa partiella samfälligheter, inte minst med tanke på kyrkans ansvar för begravningsverksamheten. Det kan också finnas andra områden där det kan vara lämpligt med partiella samfälligheter. Möjligheten att skapa partiella samfälligheter hindrar inte att man har andra samverkansformer där så är lämpligt.

6. Nej. Eftersom det grundläggande kriteriet på en församling är att den består av människor som går samman för att fira gudstjänst tillsammans kan detta inte lyftas över till pastoratet. Däremot kan man tänka sig att undervisning och mission samordnas på pastoratsnivå. Ett exempel är att man har gemensam konfirmandundervisning i ett pastorat.

7. Efter viss justering. Frimodig kyrka anser att det är församlingarna som ska skriva församlingsinstruktionen (tillsammans med kyrkoherden).

8. Ja. Detta innebär ingen skillnad mot hur det fungerar nu.

9. Ja. Här har möjligheten att fatta beslut flyttats ned från stift till pastoratsnivå och det är positivt.

10. Nej. Frimodig kyrka anser att det ska vara direktval till den lokala nivån, till församlingarna, även när församlingarna samverkar i ett pastorat. Det innebär att pastoratets fullmäktige väljs indirekt, av församlingarnas fullmäktige eller direktvalda kyrkoråd. Det är positivt att valbarheten utökas till att omfatta alla som bor inom pastoratet, och detta kan gälla även när församlingsråden utses genom direktval.

11. Ja.

12. Nej. Församlingsråden ska utses genom direktval, se ovan fråga 10. Om det ändå blir drekta val till pastoraten bör församlingsråden utses av församlinganra genom Val på kyrkstämma eller församlingsmöte. Församlingens styrande råd kan aldrig utses av en högre instans, det måste vara församlöingsborna som väljer de personer man vill ha med i församlingsråden.

13. Ja, som ett första steg mot en friare församlingstillhörighet.

14. Ja – och kunna väljas till ordförande om så är lämpligt.

15. Efter viss justering. Frimodig kyrka anser att församlingsrådet också – tillsammans med kyrkoherden – ska utforma församlingsinstruktionen.

16. Ja.

17. Ja. Systemet med stiftsnämnder har fungerat bra.

18. Nej. Varje församling har sin egen församlingsinstruktion. Det finns inget som hindrar att församlingar som samverkar i ett pastorat också samverkar vid skrivandet av församlingsinstruktion. Men för att församlingen ska vara församling och inte endast ett distrikt är det alldeles grundläggande att församlingen har denna rätt att själv medverka vid utformningen av sin församlingsinstruktion.

19. Ja.

20. Ja.

21. Ja. Detta behöver inte stå i kyrkoordningen.

22. Ja. Beslut om anställningar fattas inte av fullmäktige. Därför kan dessa bestämmelser utgå.

23. Ja.

24. Ja.

25. Ja. Det innebär att stiften har möjlighet att granska förvaltningen i ett pastor. Men framförallt är det viktigt att stiften tar sitt ansvar att främja både förvaltning och pastoralt arbete i församlingar och pastorat.

26. Ja. Kontrakten skulle kunna spela en större roll än de gör idag, särskilt i landsbygdsregioner.

27. Nej. Ansvaret för kyrkobyggnaderna måste ligga hos församlingarna/pastoraten. Däremot skulle stiftens rådgivande arbete kunna förstärkas. Om församlingarna inte klarar av att ha ansvar för sina kyrkor, ska man kunna lämna över ansvaret till stiftet. På så vis kommer stiften in när det handlar om att ta beslut om en kyrka är övertalig.

28. Ja, efter viss justering. Hela frågan om ansvaret för kyrkobyggnaderna behver genomlysas ytterligare.

29. Efter viss justering. Det kan ifrågasättas om syftet alltid ska vara att ha gemensamma system ”i största möjliga utsträckning”, det kan finnas sådana skillnader mellan olika pastorat att det mycket väl kan motivera att det är mer ändamålsenligt att dessa använder olika system för vissa uppgifter.

30. –

31. Helhetsbedömningen blir dåligt. Se tidigare blogginlägg om Strukturutredningen.