Kyrkomötets frågedebatt

Av Jan-Anders Ekelund 26 October 2011 om: Frimodig Kyrka, Kyrkomötet, Levande församlingar, SKUT, Struktur

Igår körde session två av årets Kyrkomöte igång. Enligt sedvanlig ordning börjar man med en frågedebatt. Ledamöterna har möjlighet att inkomma med frågor till Kyrkostyrelsen och till de rikskyrkliga nämnderna. Debatten bör kunna bli livlig och vital. Detta år hade tyvärr endast två frågor inkommit. Båda frågorna ställdes av ledamöter ifrån Frimodig kyrka. Hur kan det komma sig att endast Frimodig kyrkas ledamöter ställer frågor? Efter en del funderingar kan jag inte finna något annat svar än att Frimodig kyrka är oppositionen på Kyrkomötet. Kan det vara så att de övriga grupperna i de stora avgörande framtidsfrågorna tycker likadant? Strukturutredningen har ju faktiskt visat på detta. Frimodig kyrka är det verkliga alternativet, det besannas gång efter gång. En demokratisk folkkyrka utan opposition – hur demokratisk är den?

Nedan kan du läsa Bertil Murrays fråga. Bertil är gruppledare för Frimodig kyrka. Frågan är viktig för utlandsförsamlingarna. Men den vill också belysa kyrkans syn på vad som är en församling. Strukturutredningen slirar på detta vilket vi belyst på bloggen tidigare.

Fråga till Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet

”Nämnden beslutar […] att församlingen upphör att vara en utlandsförsamling i Svenska kyrkan […].” (Ur protokoll från nämndsammanträde 2011-02-20.)

Det är lätt att förstå att en nedskuren budget medför nedskärningar i arbetet för utlandskyrkan. Det är också lätt att inse att förutsättningarna för närvaro av Svenska kyrkan på en plats förändras genom tiden. Mindre självklart är på vilka grunder en församling ska upphöra att vara en del av Svenska kyrkan. En församling kan finnas även utan kyrkobyggnad, även utan anställda. En
församling byggs underifrån. Det räcker i princip med en grupp människor och en präst (även oavlönad i yttersta nödfall) som ber, delar och firar mässa något så när regelbundet för att det ska kunna kallas församling.

Kyrkoordningen 2 kap. 16 § stadgar att Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet beslutar vilka utlandsförsamlingar som tillhör Svenska kyrkan. Svåra frågor av såväl pastoral som teologisk art reses dock när beslut tas om att en församling inte längre ska tillhöra Svenska kyrkan. Det hävdas ibland att en utlandsförsamling inte är en ”riktig” församling.

  1. På vilket sätt är en utlandsförsamling inte en riktig församling?
  2. Vad konstituerar en församling enligt nämnden?
  3. Finner nämnden det rimligt att med utgångspunkt i 2 kap. 16 § i kyrkoordningen ensidigt besluta att utlandsförsamlingar upphör att tillhöra/vara en del av Svenska kyrkan?

Bertil Murray