Tro och politik

Ledaren i Norrbottenskuriren tar idag upp det märkliga förhållandet som verkar ha blivit kroniskt i vår kyrka: formellt skild från staten är hon ändå, genom det politiska inflytandet, dess gisslan. Ledarskribenten, Johan Eriksson, skriver:

Sammanblandningen av tro och politik hämmar Svenska kyrkans möjligheter att agera obundet och fritt i samhället. /…/

Ett efter ett lämnar de politiska partierna kyrkopolitiken. Moderaterna har till exempel blivit Borgerligt alternativ, Folkpartister i Svenska kyrkan har blivit Fria liberaler i Svenska kyrkan och Kristdemokrater i Svenska kyrkan har förvandlats till Kristdemokrater för en levande kyrka.

Man kunde önska att partierna snabbare kunde upphöra med engagemanget helt och hållet, men utvecklingen går i alla fall åt rätt håll. Liksom POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) och Frimodig kyrka motsätter sig nämnda nomineringsgrupper det partipolitiska inflytande som finns kvar.

Ja, det gäller att ha ett eskatologiskt perspektiv på utvecklingen!

I veckans nummer av Kyrkans tidning tar några POSK:are situationen i Södertälje som utgångspunkt för en debattartikel. Där är, enligt uppgift, Moderaterna, Socialdemokraterna och POSK jämnstora, vilket artikelförfattarna naturligtvis uppfattar som hoppfullt inför framtiden.  Deras slutkläm lyder:

Även om det direkta kyrkliga intresset i allmänheten skiftar i tiden, bör vi gemensamt se till att Sverige har en modernt utformad kyrka som erbjuder gemenskap, förmedlar livsmod och möter oss individer med respekt i livets både lyckliga och tunga situationer.

Gemenskap, livsmod och respekt – vem kan ha något att invända mot det? Ändå är det något i visionen som ger ett lite avslaget intryck, som att man ändå inte riktigt har fattat vad kyrkan går ut på – som opolitisk, i jämförelse med de traditionella partierna. Jämför gärna med vad Frimodig kyrka skriver i sin valplattform:

Självklart skall vår kyrka, precis som andra trossamfund, styras utan
inblandning av politiska partier. Frimodig kyrka önskar att Svenska kyrkan åter
skall bli frimodig med en ökad kärlek till och förtroende för Ordet. Detta visar
sig i omsorg om och öppenhet mot människor, ansvarstagande för skapelsen och
iver att föra allt fler till en levande relation med Jesus Kristus.