Välkommen till Frimodig kyrka i Lunds stift!
Vi har representation både i Kyrkomötet och i Stiftsfullmäktige i Lunds stift.
Du hittar alla nyheter på Frimodig kyrka i Lunds stift och kan ”samtala” med din styrelse på https://www.facebook.com/
Bor du i stiftet och vill engagera dig? Eller har du frågor om vad vi är och vad vi gör? Gå in och se vilka som sitter i styrelsen och ta kontakt med någon av dem!
Senaste nytt från Lunds stiftsavdelning
RAPPORT NR 1 2026-04-22 Stiftsstyrelsearbetet
Lite kortfattat från stiftsstyrelsen tisdag-onsdag:
Lite roligt att den motion vi lämnade in för ett par år sedan, och fick avslag på, nu fått nytt liv på kansliet.
Motionen innebar i korthet att vi borde tala mer om vad som är själva kärnan i att vara kyrka, vad det är att föra människor till tro på Jesus Kristus.
Likaså ville motionen att vi skulle tala mer om i vilket sammanhang och tradition kyrkan står i, att det inte bara är fritt att välja vad man vill att kyrkan ska göra.
Nu visade det sig att kansliet gjort några filmklipp där Mats Alden på ett enkelt sätt berättade om vad det är att vara kyrka.
Och biträdande stiftsdirektor uttryckte tydligt att kansliet, trots fullmäktiges avslag, ändå hämtat inspiration och stöd i vår motion för detta, och att man på kansliet i praktiken bifallit motionen och tackade FK för den!
Bra initiativ, sen finns det såklart mycket vidare att önska!
Man utlovade en repris på stiftsfullmäktige i maj!
De samtalsgrupper vi har visar på en ENORM bredd i vad vi förtroendevalda menar det är att vara kyrka.
Därför tror jag också att vi måste fortsätta med dessa grupper för att berätta vår syn på vad det är att vara kyrka.
I bösta fall tar några det till sig!
För att inte samtalen bara ska bli bara fluffiga samtal så har jag lärt mig att man också måste skriva ner och konkretisera något av det som man försökt säga, och göra det så pass enkelt och förståeligt så det kan få en chans att komma med i den fortsatta budgetprocessen.
Se bifogad fil.
I övrigt är stiftsstyrelsen en hyfsat stillsamt ja-sägande församling, vi sa ok till Årsredovisning (stiftet går med flera miljoner i överskott, som vanligt!) och Verksamhetsberättelse.
Prognoserna framöver pekar också på överskott i ekonomin.
Tomas Eng (DGSK) flaggade idag för att man kommer ta både strid och tid när det kommer till skogspolitiken. DGSK har fått ny luft genom att de sitter ordinarie i både Stiftsstyrelsen och i Egendomsnämnden…
Stefan Kamensky på Stiftsgårdarna Åkersberg och Södra Hoka presenterade rätt stora visioner för nyinvesteringar på Åkersberg (Arkad, Orangeri, Helrenoverade hotellrum, mm.) och biskopen strök under att dessa investeringar kan vi rimligen inte säga nej till (genom att låna ut pengarna) när det kommer mer konkreta förslag från Stiftsgården.
Biskopen kan inte se bättre sätt att investera stiftets överskott på.
För övrigt känns det mer och mer som att alla kan tala med alla (med något undantag) och att de allra flesta har goda relationer med varandra. Det känns bra!
Bara en sådan enkel sak som att ha med min trumpet och spela till några psalmer då och då har gett många nya samtal med personer som tar kontakt och uttrycker sin uppskattning över hur fint det är med trumpet och hur generöst det är att jag ”bjuder” på det!
Och vår biskop frågade om han fick komma och fira mässa med oss till hösten, han ville så gärna se och uppleva vår nytillbygda kyrka!
Den sista frågan för idag, om hur vi bakvägen kan komma bort från de direkta valen har jag grunnat en del på.
Vi pratade lite om det på FKs riksårsmöte och i Km-gruppen i Uppsala i helgen.
Egentligen är det Linus som öppnat mina ögon för det genom hans och Mats Buchts agerande på SKAO:s konferens i Hässleholm i vintras.
(Linus kan utveckla det mer)
Men i korthet innebär idén att vi kanske borde ta kontakt med alla de lokala listor som finns ute i församlingarna och erbjuda oss att vara deras röst in i stift och kyrkomöte.
Och då också erbjuda dessa lokala grupper att få med varsitt namn på vår nomineringslista.
På det sättet kunde alla de som i pastoratet röstar på en lokal lista, också hitta sin lokal listas företrädare på en stifts- och kyrkomöteslista.
Som exempel tror jag vi kan ta både Knislinge pastorat och Örkelljunga pastorat.
I Knislinge fick FK runt 30% av rösterna till stift och kyrkomöte. Jag vill tro att det till del beror på att jag finns med på (och är gruppledare för) både vår lokala lista och på stifts- och kyrkomöteslistan.
Samma sak i Örkelljunga tror jag; Linus gör ett gott arbete i pastoratet och därför tar man den listan han står på till stiftet.
Men det är såklart lång väg och mycket arbete att komma vidare med detta…
Detta var några axplock ur det jag varit med om denna veckan för vår älskade kyrkas räkning och på FK:s uppdrag och mandat!
Allt gott i Kristus!
Magnus N
FÖRSLAG TILL STIFTSSTYRELSEN (BILAGA TILL RAPPORT 1)
2026-04-26
Lunds Stiftsstyrelse
Budgetdirektiv, mm.
Jag vill utifrån gårdagens samtal försöka smalna av och konkretisera tre förslag/områden som vi i stiftsstyrelse och på stiftskansliet kan arbeta särskilt med.
1.
Församlingsbegreppet.
Det är bra att vi inför stiftsstyrelsens överläggningar får fördjupning och uppdatering i vad det är att vara kyrka.
Vi resonerade en del om församlingsbegreppet och vad det betyder för oss.
Ibland avser vi med församling administrativa storheter och enheter, ibland avser vi den gudstjänstfirande gemenskapen, och ibland avser vi kyrkbyggnaden.
Jag tror att det är angeläget i vår tid och i vår kyrka att vi arbetar för att stärka och fördjupa de gudstjänstfirande gemenskaperna, de platser och sammanhang där Guds folk kommer samman regelbundet och möter Gud och varandra.
Sammanhang och platser där människor får kraft och glädje att i veckan gå ut i vardagen och tjäna sina medmänniskor på olika sätt.
Också den tidigare aktuella frågan om ”Valdistriktsindelning”, men också KO:s beskrivning av församlingen som kyrkans grundläggande enhet, visar att det finns lite olika (och otydliga) uppfattningar om vad vi avser med ”församling” (ibland jämfört med distrikt, område och pastorat).
Av och till använder vi därför begreppet ”enhet” istället.
Kanske skulle det lösa en del frågetecken mellan de som förespråkar församlingssammanläggningar och de som vill behålla ”små” församlingar (och rentav plantera nya församlingar) om vi skiljer på församling som den gudstjänstfirande gemenskapen jämfört med den praktiska och effektiva administrativa enheten.
Jag skulle gärna se att vi låter begreppet församling definiera den gudstjänstfirande gemenskapen och att vi hittar en annan konsekvent benämning för den administrativa enheten.
Min önskan är att vi, utifrån stiftets främjande uppgift, arbetar med att förtydliga vad vi menar med begreppet församling, och att vi definierar både den gudsttjänstfirande gemenskapen och den mer administrativa enheten/storheten.
2.
Anslag och stöd.
Vi noterar på många håll ett ökat intresse för, och sökande efter, andlighet.
Jag tror det är viktigt att vi som kyrka bejakar sökandet och välkomnar sökaren.
Viktigt är också att vi som kyrka med frimodighet erbjuder de sökande kyrkans svar.
Som vi uttrycker det i vår vision; erbjuder människor att tillsammans utforska Guds närvaro, genom Jesus Kristus och det han gjort och gör för oss.
Det finns flera olika koncept/program som visat sig fungera väl när det kommer till att erbjuda grundläggande kunskaper i vad kristen tro är, och att i praktisk handling bjuda in till kyrkans gemenskap.
Katekumenat är ett sådant program/koncept.
Alpha-grupper är ett annat.
KRiK (Kristen Idrottskontakt) är ett tredje. (se mer på https://krik.se/ )
Konceptet KRiK innebär att församlingen/kyrkan bjuder in, riktat särskilt till ungdomar, till regelbunden idrott (fottboll/innebandy/volleyboll) där naturligtvis idrotten i sig är en viktig del, men där också gemenskap och glädje är viktiga delar.
I mitten av idrottspasset bryter ledaren för en andakt och förbön för byn, gruppen, skolan, ungdomarna, o s v.
För många ungdomar är detta första gången man kommer i kontakt med kyrkan och kyrkans gemenskap och för många blir det en stor upplevelse att, kanske för första gången, höra någon be för sig.
KRIK är ett gott exempel på hur ungdomar, via idrotten kommit in i kyrkans gemenskap och tro.
Jag skulle önska att vi kunde ha med KRIK (Kristen Idrottskontakt) på listan över de vi ger bidrag till. Mitt förslag är att vi sätter av 300 eller 400 kkr för år 2027.
I samband med detta kan vi också informera våra församlingar om KRiK och hjälpa till att föra samman KRiK med de församlingar som längtar efter och arbetar med att fler ungdomar ska dras in i kyrkans tro och gemenskap.
3.
Traineetjänster
Att låta, företrädesvis unga, församlingsmedlemmar och gudstjänstfirare ”prova på” att arbeta i kyrka och församling är bra. I en del församlingar har man liknande lösningar och ibland kallar man det kanske ”teamare” eller ”kort-tidare”.
På många håll saknas det medarbetare som kan leda ungdomar och ungdomsgrupper i kombination med sång, lovsång och musik.
Mitt förslag är att vi utökar möjligheten till traineetjänster, särskilt med inriktning på ungdomsarbete i kombination med sång, lovsång och musik.
En början kan vara att ha som mål att ha mellan 5 och 10 traineetjänster i denna grupp.
Åkersberg 2026-04-22
Magnus Nilsson
ersättare Lunds stiftsstyrelse
Vi behöver utrymme för många fromhetstraditioner
https://www.kyrkanstidning.se/debatt/goer-inte-kristi-kyrka-till-ett-slagfaelt/432790 bra inlägg av Simon Wämmerfors – vi ska visa varandra kärlek.
Vem vill vara marionett? Vi delar en blogg!
https://www.asahagberg.se/blogg/lagens-marionetter/
HÄR KAN DU LÄSA ALLA VALRESULTAT – DET GICK BRA FÖR OSS I LUNDS STIFT 🙂
https://kyrkoval.svenskakyrkan.se/Valresultat2025/slutg/Visning/Resultat/Kyrkomote.aspx
Svenska kyrkans nattvardslära
Jag har (ännu en gång) av en kollega blivit ombedd att utifrån Svenska kyrkans Bekännelseskrifter klargöra altarets sakrament utifrån vad Luther hävdade och Svenska kyrka lär – det är mig en stor glädje att göra detta.
Konsubstantiation, beteckning på en kristen lära om Kristi sanna lekamens och blods närvaro i nattvardens bröd och vin genom konsekrationen. Kristi kropps och blods substanser anses enligt konsubstantiationsläran samexistera med brödets och vinets substanser, till skillnad från transsubstantiationsläran, enligt vilken brödets och vinets substanser upphör att existera. Båda modellerna hävdar att de yttre accidenserna (egenskaperna) förblir bröd och vin, likaså att Kristi kropps och blods substanser blir verkligt närvarande.
Detta är en integrerad del av den gängse nattvardsläran i luthersk tradition, men sedan 1500-talet har även andra kompletterande teologiska modeller för realpresens förekommit inom kyrkor med luthersk-melanchthonsk teologi. Enligt Augsburgska bekännelsens apologi förvandlas brödet och vinet uttryckligen till Kristi kropp och blod. Konkordieformeln ansluter sig till impanationsläran.(se förklaring nedan).
Den reformerta delen av kristenheten tar avstånd från konsubstantiationsläran då man anser att denna saknar stöd i Bibeln. Under reformationstiden utformades flera olika läror, av bland andra Kalvin och Zwingli, som dock har det gemensamt att de inte räknar med någon realpresens i traditionell mening, vilket den romersk-katolska kyrkan har gemensamt med den evangelisk-lutherska.
Realpresensen i luthersk teologi formuleras som att nattvardselementen verkligen är Kristi kropp och blod. I likhet med Augustinus teologi betonas att detta sker genom ordet. I den Augsburgska bekännelsen konstateras bara att nattvardselementen är Kristi kropp och blod och delas ut till alla som tar emot dem, utan att närmare ingå på läromässiga detaljer.
Den Augsburgska Bekännelsens Apologi ansluter sin teologi till de östligt ortodoxa kyrkornas teologi, och lär att brödet och vinet förvandlas till Kristi kropp och blod, givetvis utan att använda transsubstantiationsläran som förklaringsmodell.
Konkordieformeln hävdar impanationsläran, det vill säga att Kristi mänskliga kropp och blod i kraft av Jesu gudomliga natur kan vara närvarande överallt, inklusive i nattvardselementen, där de skänker välsignelse i enlighet med Jesu ord och löfte.
Inom den lutherska ortodoxin på 1600-talet utvecklades synsättet att Kristi kropps och blods substanser genom ordet förbinder sig med nattvardselementens substanser, utan att brödet och vinet förändrar sina yttre accidenser, och Kristi kropps och blods substans existerar tillsammans med nattvardselementens substanser. Detta brukar kallas konsubstantationsläran.
Inom 1800-talets nykonfessionalism och det tidiga 1900-talets lutherrenässans utvecklade den teologiska modellen om sakramental förening, som på grundval av enskilda luthercitat beskriver Kristi kroppsliga närvaro som något som sker ”i, med och under” brödet och vinet.
Tyska och svenska lutheraner var inte eniga om den sakramentala närvarons varaktighet. Philip Melanchthon och hans anhängare (de s.k. filippisterna) hävdar att närvaron upphör sedan högmässan tagit slut, medan Den Svenska Kyrkoordningen 1572 och 1686 års kyrkolag hävdade att det överblivna sakramentet skulle förvaras ”i sitt bekvämliga rum” i syfte att delas ut vid nästa nattvardsgång.
Under inflytande av svensk 1500-talsteologi och de anglikanska systerkyrkorna inom Borgågemenskapen används numera sakramentsskåp i somliga av Svenska Kyrkans kyrkorum.
De ekumeniska samtal som har ägt rum mellan Lutherska Världsförbundet och den romersk-katolska kyrkans enhetssekretariat sedan 1965-1967 har lett till dialograpporter som visat en långtgående samsyn vad gäller de båda trossamfundens nattvardsteologi, exempelvis i dokumentet Nattvarden – Herrens måltid.