Erik Johansson

Präst, missionssekreterare i EFS, förste vice ordförande i Frimodig kyrkas riksstyrelse och ordförande i Uppsala stiftsavdelning.
Längtar efter att Svenska kyrkan ska våga vara den hon är, en kyrka med öppen dörr, högt i tak och en klar bekännelse till Jesus Kristus så som Bibeln beskriver honom: Guds son, världens Frälsare, universums Herre och vår bror och vän.

E-postadress: prasterik@gmail.com

Blogginlägg av Erik:

Att viga eller inte viga?

Av Erik Johansson den 12 June 2009 om: .kr Kristdemokrater i Sv Kyrkan, Äktenskapet, Frimodig Kyrka, Kyrkovalet 2009

Idag kom förslaget som vi väl alla vetat skulle komma: Kyrkostyrelsen föreslår Kyrkomötet att göra det möjligt också för enkönade par att ingå äktenskap i Svenska kyrkan. Några reserverade sig mot beslutet, men som det ser ut idag finns det redan en majoritet för det hela i Kyrkomötet. De enda grupper i Kyrkomötet som i dagsläget helt och hållet står för en annan hållning är .kr och Frimodig kyrka.

Men att det finns en majoritet för förslaget i Kyrkomötet innebär inte per automatik att det är ett gott förslag. I själva verket är det ett ytterligt bekymmersamt förslag. De nio biskoparnas gemensamma debattinlägg i DN tidigare i år är bara ett exempel på det problematiska i förslaget. De ekumeniska relationerna både inom och utom landet är ett annat. Störst är förstås problemet med att förslaget innebär en förändring av kyrkans lära. Handboken är ett lärodokument och nu vill kyrkostyrelsen alltså göra en viktig förändring av Svenska kyrkans lära, utan att motivera förändringen i teologiska termer.

Frimodig kyrka har liksom de nio biskoparna föreslagit att nu är tiden inne för Svenska kyrkan att lämna ifrån sig vigselrätten. Men kyrkostyrelsen klamrar sig fast vid nostalgin och argumenterar utifrån att det finns ett stort stöd för att kyrkan också i fortsättningen ska ha vigselrätt. Samtidigt säger man att utifrån luthersk tro är äktenskapet en sekulär civilrättslig historia. Märkligt då att man så hett vill fortsätta förrätta vigslar.

Med nuvarande majoritet i Kyrkomötet kommer alltså förslaget med största sannolikhet att gå igenom i höst. Både Kyrkostyrelsen och Kyrkomötet är alltså beredda att ytterligare fördjupa sprickorna och såren i den redan nu hårt prövade enheten inom Svenska kyrkan. Med en bibehållen vigselrätt kommer kyrkan att trasas sönder än mer och frågan blir väl om den går att hålla ihop över huvud taget. Men Kyrkostyrelsen verkar inte ha ägnat det faktumet ens en tanke, utan kör obekymrat på i samma hjulspår som tidigare.

Det enda som möjligen skulle kunna ändra på detta är väl om alla de socialdemokrater, centerpartister, moderater osv som faktiskt är emot det lagda förslaget, i höstens kyrkoval inte skulle lägga sina röster på sina politiska partier, utan på den enda nomineringsgrupp som vill bevara äktenskapet mellan man och kvinna. En röst på Frimodig kyrka är, förutom ett direkt gudomligt ingripande det enda som skulle kunna hejda Kyrkostyrelsen och Kyrkomötet från att fatta detta direkt kyrkofientliga beslut. Höstens kyrkoval påverkar i och för sig inte det nuvarande Kyrkomötets sammansättning, men det kan ge en tydlig signal till beslutsfattarna om vad kyrkans medlemmar tycker.

DN om kyrka-stat

Av Erik Johansson den 11 April 2009 om: Kyrkovalet 2009, Nomineringsgrupper i Kyrkan

Huvudledaren i dagens DN uppmärksammar, föga kontroversiellt, den ofullbordade skilsmässan mellan Svenska kyrkan och staten. Att staten inte bör ge särskilda privilegier åt ett visst trossamfund är de allra flesta svenskar helt ense om (78 procent av rösterna i DNs populist-gallup). De enda som verkar tycka annorlunda är partistyrelserna i riksdagspartierna, eftersom de fortfarande nio år efter den sk. skilsmässan ställer upp mangrant i kyrkovalet.

Frimodig kyrka är ett av tre partipolitiskt obundna alternativ och har som en av sina absolut viktigaste profilfrågor just detta: bort med partipolitiken från kyrkan!

De som påstår att det är ett lika gott alternativ att rösta på något av de partianknutna nomineringsgrupperna i höstens kyrkoval är lögnare och är inte ute efter kyrkans bästa. Så länge de politiska partierna är kvar i Svenska kyrkans beslutorgan så är kyrkan bakbunden och kan inte fullt ut vara kyrka. Rösta för att Svenska kyrkan ska vara en kristen kyrka, rösta obundet!

Nyhetens obehag

Av Erik Johansson den 9 April 2009 om: Frimodig Kyrka, Kyrkovalet 2009, POSK

Nu börjar de bli nervösa, de som sitter på makten. Igår morse på arbetslagsträffen här i församlingen fick vi en hälsning från kyrkorådets BU (beredningsutskott) som sammanträtt kvällen innan. Hälsningen bestod i en “kraftig rekommendation”. Tydligen var det någon som hade noterat att Frimodig kyrkas lilla folder låg utlagd i församlingshemmets foajé och dessutom i de bägge distriktskyrkorna. Enligt kyrkoherdens utsago (han var ju själv med vid mötet) var det en av POSKs ledamöter som tog upp ärendet och tonläget var upprört. Den nämnda POSKaren hänvisade till Kyrkoordningen och hävdade att där står att det inte är tillåtet att lägga ut valmaterial i församlingshemmet. Därför skulle det omedelbart plockas bort och personalen informeras om reglerna (man hade nämligen sina misstankar om att det troligen var någon av prästerna som hade spritt ut propagandamaterialet). Ett litet problem i sammanhanget var dock att en av distriktskyrkorna är en sk samarbetskyrka med EFS, som också äger själva fastigheten. Därmed skulle man inte kunna påbjuda att det förhatliga materialet skulle undanröjas i just den lokalen. Men man kom ändå fram till att man skulle framföra en “kraftig rekommendation” om att inget valmaterial skulle få ligga synligt framme.

Som sagt, vid arbetslagsträffen igår morse framfördes helt riktigt hälsningen till personalen. Kyrkoherden fick då arbetslagets uppdrag att ta reda på exakt vad som stod i Kyrkoordningen i ärendet, och han skickade å sin sida frågan vidare till kansliet på kyrkliga samfälligheten. Därifrån möttes han av först av beskedet att det är kyrkoherden som har att besluta om sådant, men när han refererade till det nämnda BU-mötet blev tonen en annan och att församlingen naturligtvis har att rätta sig efter Kyrkoordningen. Han blev också lovad att bli kontaktad igen, så snart man på samfällighetens kansli hade rett ut vad som egentligen står i Kyrkoordningen. Sen gick hela dagen utan minsta besked från de höga vederbörande på kyrkliga samfällighetens kansli.

Idag skulle så protokollet för tisdagens BU-sammanträde justeras på plats på pastorsexpeditionen, dels av kyrkorådets ordförande (Borgerlig samverkan) och dels av den POSKare som tagit upp ärendet i tisdags. Men tydligen hade också dessa två ägnat gårdagen till att läsa Kyrkoordningen. För plötsligt ville den nämnda POSKaren inte omnämnas med sitt namn i protokollet. Efter ytterligare funderande kom de fram till att det bästa vore nog att stryka punkten helt och hållet ur protokollet. Sagt och gjort, hela punkten togs bort och protokollet kunde justeras.

Hur som helst har personalen liksom samarbetskyrkans EFS-förening iallafall fått en “kraftig rekommendation”, om att det inte är tillåtet att föra fram andra åsikter än de av det sittande kyrkorådet godkända. Hur skulle det annars se ut? Då skulle ju folk kunna tycka allt möjligt och dessutom få för sig att rösta på något annat än på dem som redan gjort upp om hur mandaten ska fördelas efter nästa val. Och vad skulle inte kunna hända om folk fick reda på vad de olika nomineringsgrupperna faktiskt står för? Demokrati i all ära, men som kyrkorådsledamot har man väl ett ansvar att se till så att inte väljarna oroas alltför mycket av nya impulser?

Vigselrätt – nej tack

Av Erik Johansson den 1 April 2009 om: Kyrkomötet, Kyrkovalet 2009

Ikväll har Riksdagen beslutat införa en könsneutral äktenskapslag. Det innebär för Frimodig kyrkas del att vi kommer att arbeta för att Svenska kyrkan avsäger sig vigselrätten. Vi tror nämligen att Gud har skapat mänskligheten till kvinna och man med flit; han har tänkt att det ska vara så. Vi har inget mandat utifrån Bibelns ord att jämställa samkönade relationer med äktenskapet mellan man och kvinna och därmed kan vi heller inte erkänna två män eller två kvinnor som gifta.

Nu innebär ju inte detta att det blir homosexuella kyrkbröllop fr o m 1 maj. Nej, först måste det tas en ordning för detta i kyrkomötet, tidigast i höst. Men där vill vi som sagt verka för att Svenska kyrkan istället lämnar ifrån sig vigselrätten helt och hållet.

Recension

Av Erik Johansson den 27 March 2009 om: Frimodig Kyrka

Fick i min hand ”Mission – Förvandling-Försoning-Upprättelse”, det första häftet i en serie om fem med namnet ”Samtal om mission”, som kyrkokansliet i Uppsala och Västerås stift ger ut tillsammans. Häftet är ett försök till sammanfattning av ”Mission i kontext”, ett dokument utgivet av Lutherska världsförbundet (LVF) från 2004, till hjälp och inspiration i diskussionen om mission.

När jag läser LVF:s originaldokument ”Mission i kontext” fascineras jag över den evangeliska radikalitet som där kommer till uttryck. Gång på gång påminns jag om hur viktig missionen är och hur viktigt det är att vara en missionell församling, som förkunnar Kristus just som titeln vill antyda till förvandling, försoning och upprättelse i en värld präglad av synd och ondska. Men i kyrkokansliets sammanfattning finns inte mycket av detta kvar. Genomgående är de avsnitt som tydligast talar om synden, ondskans verklighet, försoningen i Jesus Kristus, den Helige Andes gåvor, bönens kraft och evighetshoppet förenklade intill oigenkännlighet eller helt enkelt överhoppade i sammanfattningen.

Pelle Söderbäck skriver dock redan i inledningstexten att detta är en sammanfattning och därmed också en tolkning av ”Mission i kontext”. Och visst är det så. Att det är en tolkning är rätt uppenbart, men en märklig sådan, eftersom det mesta av teologi är borta och det som blir kvar är en blodfattig text som försöker uppmuntra till goda gärningar, men utan någon mer bestämd grund, vare sig i Skriften eller annorstädes. På sina ställen är det t o m svårt att tro att detta skulle vara oavsiktligt, t ex när originaltextens: ”Evangeliet är först och främst det glada budskapet om Guds nåderika rättfärdiggörelse av syndaren genom tron på Jesus Kristus” sammanfattas med: ”Evangeliet är ett glatt budskap till människan och världen”.

Dessutom har man i sammanfattningen helt hoppat över originalets avsnitt om Ordet och sakramenten och nödvändigheten av den Helige Andens gåvor. Att plocka bort detta ur ett samtalsdokument för mission är för mig helt obegripligt.

Att LVF:s ”Mission i kontext” bitvis är en rätt komplicerad text håller jag helt med Söderbäck om. Det märks också på sina ställen att den är en produkt av många olika bidragsgivare med olika betoningar och hjärtefrågor både kulturellt och teologiskt. Men just därför är den också så spännande! För en svenskkyrklig läsekrets behövs rimligen något slags hjälp för att kunna tillgodogöra sig den. Men om man får något som påstås vara en sammanfattning i sin hand, inte kommer man då att bemöda sig att läsa den något längre, mer svårtillgängliga originaltexten? Åndå är inte det 30-sidiga originalet mer komplicerat än att de flesta församlingsaktiva skulle kunna ta sig igenom det.

Hur spännande hade det inte varit om man istället för en sk sammanfattning hade gjort en studiehandledning till LVF:s text! På så vis hade man ju tvingat oss läsare att konfronteras med innehållet utan att gå miste om all den teologi som finns där, samtidigt som vi skulle kunnat få förklarat och utrett de krångligare avsnitten. Istället får jag i min hand ett litet häfte med namnet ”Mission – Förvandling – Försoning – Upprättelse” med en intetsägande teologi som knappast sporrar någon till att samtala eller tänka själv. Som tur är finns originalet att ladda ner i pdf-format på www.svenskakyrkan.se  Och trots att det är lite svårtillgängligt är det mödan värt. LVF:s ”Mission i kontext” är nämligen något att samtala om och låta sig utmanas av till reflektion och självständigt tänkande. Problemet är inte kyrkokansliets text i sig. Problemet att det är så mycket viktigt och nödvändigt som inte fick plats där.

 

I Frimodig kyrkas valplattform står följande om Mission:
Mission är Jesus eget uppdrag till sin Kyrka i alla tider. Uppdraget, som aldrig kan väljas bort, gäller både i Sverige och utomlands. Fortfarande är det många människor över hela världen som inte hört evangeliet. Tyvärr har Svenska kyrkan kraftigt tonat ned sitt internationella missionsarbete. FRIMODIG KYRKA vill att Svenska kyrkan på nytt sänder ut missionärer för att evangelisera. Sanningsanspråket i kristen tro får inte sättas på undantag, samtidigt som det personliga mötet kräver att man möter andra människor med respekt. All mission bygger på att man ser hela människans behov. FRIMODIG KYRKA tror att en kyrka utan verklig mission är en tynande kyrka.

På lekfolkets villkor

Av Erik Johansson den 21 March 2009 om: Frimodig Kyrka

Igår var jag på återinvigningsfest. Det var den kyrkliga kursgården som det senaste året genomgått en rejäl ansiktslyftning och utbyggnad. Det blev jättefint! Förstås var kontraktets alla anställda och förtroendevalda inbjudna till öppet hus mellan 10 och 16 med plocklunch och rundvandring. Anställda kunde delta på arbetstid och förtroendevalda hade möjlighet att få sedvanligt arvode för att närvara (jag såg listan, där de kunde kryssa i om de önskade arvode eller inte). Och visst finns det anledning att uppmärksamma detta.

Men hur tänker man sig att kyrkfolket ska få möjlighet att se på härligheten? Hur har man tänkt att de ska kunna ta sig ifrån jobb och studier en vanlig fredag mellan 10 och 16?

Frimodig kyrka vill verka för att det aktiva kyrkfolket ska kunna ta det församlingsansvar det har. I framtidens kyrka måste det därför få konsekvenser för aktiviteter liknande den ovan beskrivna. Öppet hus borde förstås vara förlagt till idag, lördag istället, (eller åtminstone varit öppet till kl 19 igår) så att vanliga förvärvarbetande församlingsaktiva hade kunnat vara med på samma villkor som anställda och förtroendevalda. Då hade inte heller frågan om arvode för de förtroendevalda behövt ställas, eftersom de flesta inte arbetar på lördagar och därmed inte har någon förlorad arbetsinkomst att kompenseras för. Anställd personal bör också kunna gå på en invigningsfest på sin fritid, om de nu är någotsånär engagerade i sitt arbete.

Att kursgårdens egen personal måste vara i tjänst är en självklarhet och det ska de naturligtvis ha betalt för, och gärna OB-ersättning om det är på sådana tider. Men vi andra som bara strosade omkring och lät oss tjusas av allt det vackra, vi kan gott göra det på fritiden. Vi gläds ju över att den kyrka vi tjänar har så fina anläggningar och vi är nyfikna på hur det blev efter ombyggnationen. Och genast går fantasin igång på hur vi nu kan göra största möjliga nytta av dessa härliga lokaler för läger och kurser av olika slag.

Nu är detta bara ett exempel, men själva poängen är att om vi vill att lekmannaengagemanget ska ha en verklig plats i vår kyrka, så måste vi också ge rimliga förutsättningar för detta. Att förlägga sammanträden eller evenemang på vardagar dagtid är bara acceptabelt om samtliga berörda har möjlighet att delta på de villkoren. Och de anställda och förtroendevalda som inte vill ställa upp på de församlingsaktivas villkor kanske skulle se sig om efter något annat, för de har isåfall helt missuppfattat vad det är att tjäna en kyrka.

Frimodig kyrka vill avskaffa omotiverad arvodering för förtroendevalda och verkar för att kyrkans verksamhet anpassas efter de människor som är kyrkan – inte efter dess personal och förtroendvaldas bekvämlighet.

Ett halvår kvar!

Av Erik Johansson den 20 March 2009 om: Kyrkovalet 2009, POSK

Idag är det exakt ett halvår till kyrkovalsdags! Den 20 september händer det! Men innan dess är det mycket som ska göras.

Noterar, inte utan viss glädje, att de politiska partierna har allt svårare att rekrytera personer som är beredda att stå på listor inför valet. Det finns tydligen en ökande medvetenhet också bland de partipolitiskt aktiva om att det inte är de politiska partierna som ska styra kyrkan. Eller är det möjligen så att många av de som varit bara måttligt kyrkliga och tidigare ställt upp för sitt politiska parti har tappat intresset för att engagera sig i en internreligiös kvasidebatt?

Hur det än är med den saken ser vi också exempel på fler och fler som väljer att engagera sig för icke-partipolitiska listor. Frimodig kyrka kan dessutom glädja sig över att allt fler också från POSK väljer att istället ställa upp för oss. Kanske inte så konstigt med tanke på Frimodig kyrkas valplattform, som faktiskt innehåller en hel del teologi, till skillnad från POSK:s som förutom några ganska självklara allmänna organisationsfrågor framför allt poängterar att POSK:are inte behöver följan någon partilinje. Frågan blir väl snarast bland dem som röstar: Vad är det jag egentligen lägger min röst för? En röst på Frimodig kyrka däremot är en klar röst för en kyrka som har Jesus Kristus och bibelordet i centrum.

Om bara folk visste

Av Erik Johansson den 3 March 2009 om: Frimodig Kyrka, Kyrkovalet 2009, Nomineringsgrupper i Kyrkan

Gång på gång slås jag av vilka goda förutsättningar Frimodig kyrka har att lyckas väl i höstens val. Ändå frustrerar det mig att det skulle gå ännu mycket bättre som vi lyckades få alla som älskar Svenska kyrkan att verkligen gå och rösta. Och om de visste om att vi finns.

De allra flesta svenskar har vid det här laget ändå börjat begripa att de politiska partierna egentligen inte har något att göra i kyrkopolitiken. De hör inte dit helt enkelt. Men sen är det alltför få som tycks veta om att det faktiskt finns goda alternativ.

Jag är rätt övertygad om att många skulle inse att Frimodig kyrka verkligen är det enda vettiga alternativet i kyrkovalet, eftersom FK faktiskt vågar stå för att vi behöver Bibelns vägledning också i hur kyrkan leds och de beslut som fattas. För de flesta tänkande människor är det helt logiskt: en kristen kyrkas rättesnöre måste ju rimligen vara Bibeln.

Det cyniska i det hela är att de politiska partierna förlorar röster på att folk får reda på hur det hela ligger till. Och därför tiger de. “Bättre att inget säga och de tror att vi är dumma än att öppna munnen och de får det bevisat” är en gammal beprövad taktik. Gäller den månne också bland de politiska partierna i kyrkovalet?