Bloggposter på ämnet Socialdemokraterna:

Kyrkomötes-TV, avsnitt 2

Av Gabriel Fjellander den 19 November 2012 om: Frimodig Kyrka, Jesus, Kyrkomötes-TV, Nomineringsgrupper i Kyrkan, POSK, Socialdemokraterna, Svenska kyrkans unga

Nu har det andra avsnittet av Kyrkomötes-TV sänts! Kolla på det här:

Följ diskussionen på Twitter
Se alla avsnitt på www.kyrkomötestv.se.
Du kan också kolla på direktsändning från Kyrkomötet här.

Överraskning i Örebro

Av Anna Sophia Bonde den 12 September 2012 om: Organisation, POSK, Socialdemokraterna, Struktur

Här är en hälsning från Frimodig kyrkas Simon Wämmerfors:

I Örebro finns en samfällighet av 8 församlingar som under flera år arbetat lokalt med en eventuell omorganisation eftersom man ansett att samfällighetens totala kontroll över ekonomin inte varit så lyckad vad gäller pastoralt tänk och ledning. Efter diverse utredningar blev kontentan två förslag, antingen ett pastorat eller att behålla församlingarna som de är.
I ljuset av att Närhet och samverkan förmodligen kommer att klubbas igenom i kyrkomötet begärde då tre av de stora församlingarna (med cirka hälften av det sammanlagda medlemsantalet), Olaus Petri, Almby och Längbro utträde ur samfälligheten för att få behålla sin självständighet. Stiftet gjorde sedan en utredning som i juni meddelade att man föreslår ett enda storpastorat. Beslutet togs med minsta möjliga marginal 5 mot 5, där biskopen fällde avgörandet till sammanslagningens fördel.
Tisdag kväll, 11 september, hade kyrkofullmäktige sammanträde med ärendet att fastställa sitt remissvar. Kyrkonämnden hade författat ett svar som i allt väsentligt tillstyrkte stiftsstyrelsens förslag. Efter kort debatt följde omröstning vilket ledde till att ett yrkande från POSK om att avslå nämndens förslag vann med sifforna 23-22. Vi två frimodiga gjorde alltså möjligtvis en skillnad när nu remissvaret istället kommer bli ett avisande av stiftstyrelsens förslag även från samfälligheten. Några S:are som stod emot partipiskan är också en bidragande orsak.

Övergripande syften

Av Anna Sophia Bonde den 21 July 2012 om: Partipolitisering, Socialdemokraterna

Socialdemokraternas oförmåga eller ovilja (vilket det nu är) att lämna kyrkopolitiken är något som diskuteras i veckan av Annika Borg på bloggen kristen opinion. Hon skriver:

Kan det vara så att S i kyrkan ser Sveriges största ”folkrörelse” och att denna kan användas för att föra ut det egna politiska budskapet? Rikstäckande och resursstark (än så länge) är kyrkan ju också.

När man följer positioneringar och ageranden från makteliten inom Svenska kyrkan kan man ju faktiskt konstatera att socialdemokratisk partibok verkar vara en av de avgörande kriterierna för inflytande.

Och det klart, lyckas man sammansmälta det kristna budskapet med S-politik blir ju kyrkan ett mycket användbart redskap. kristen opinion är på intet sätt först med att se detta, men frågan blir mer och mer aktuell eftersom S inte verkar vilja ta konsekvenserna av den reform man själv varit med om att driva igenom.

Nej, det kan vara svårt att vara konsekvent, särskilt när man, som S, skulle förlora så mycket på att lämna kyrkopolitiken. Man kommer osökt att tänka på ett citat från den s-märkte riksdagsmannen från Grönköping: sanningen har i oss alltid haft en varm förespråkare, dock ej så att det motverkar våra mer övergripande syften.

Det borde vara något Svenska kyrkan lärt sig efter vid det här laget: att när politikerna vill blanda sig i tron så kommer resultatet ofelbart, oundvikligen att bli färgat av politikernas övergripande syften, vilken partifärg de än råkar ha. Kyrkan kommer aldrig att kunna bli fri, så länge som politikerna räds en sådan domänförlust.

Mer om arvodering….

Av Jan-Anders Ekelund den 7 June 2012 om: Arvoden, Frimodig Kyrka, Partipolitisering, Socialdemokraterna

Kyrkans tidning skriver idag om de slopade arvodena i Örby-Skene. Det man undrar mest över i artikeln är om den socialdemokratiska representanten är rätt citerad.

För Ann Hjertén i s-gruppen är det uteblivna arvodet en bidragande orsak till att hon beslutat lämna kyrkopolitiken när mandatperioden är slut, säger hon.
– Det har inte handlat om några stora summor utan mer om en symbolisk uppskattning. Nu blir känslan att jag inte är värd de här småpengarna. Då arbetar jag hellre ideellt på riktigt med sådant jag tycker är roligt och som jag aldrig skulle drömma om att ta betalt för.

Kyrkans tidning nr 47

Av Jan-Anders Ekelund den 24 November 2011 om: .kr Kristdemokrater i Sv Kyrkan, Centern, Fisk (Folkpartister i Kyrkan), Gudstjänst, Ideellt arbete, Jesus, Moderaterna, Organisation, Partipolitisering, POSK, Socialdemokraterna, Struktur, Svenska kyrkans lära

I dagens nummer av Kyrkans tidning finns en ”tvärkyrkopolitisk” debattartikel om strukturutredningen ifrån Solna församling. Författarna sågar utredningen jäms fotknölarna. Det intressanta är att den är skriven av representanter för alla de partier och nomineringsgrupper som enhälligt lagt fram utredningen (m, s, kd, c, fisk och posk). Artikeln heter ”Centralisering genom tvång”. Huvudpoängen enligt författarna är att utredningen riskerar att tömma församlingsbegreppet på innehåll och reducera den lokala demokratin och det lokala ansvarstagandet på ett oacceptabelt sätt. Jag tror att de har rätt. Genom att ta bort kyrkoordningens krav på att en församling måste fira gudstjänst varje söndag – kyrklig helgdag, så är risken uppenbar att vi avskärmar oss ifrån vad Kyrkan menar vara en församling. Genom att flytta upp besluten ifrån församlingarna till pastoraten så riskerar vi också att det ideella arbetet och engagemanget tynar bort.

Är det inte så att hela utredningen är en enda stor spretig kompromiss? Alla har fått i genom sina kardinalfrågor. Moderaterna tror sig ha fått försäkringar om att utredningens förslag kan trygga ekonomin. Sossarna vet att de kan behålla sitt inflytande över kyrkan, trots att allt färre vill engagera sig, genom att makten koncentreras till allt färre människor i de stora pastoraten. Maktkoncentrationen innebär naturligtvis också att “kyrkopolitiskt” ej korrekta åsikter kan kväsas effektivt. Centern får på pappret behålla församlingsnamnen och deras kamp för att tunna ut församlingsbegreppet har gett resultat. Folkpartisterna tror sig ha kommit en bit på vägen i deras mycket lovvärda arbete för fri församlingstillhörighet, genom att man inte behöver bo i församlingen, för att kunna väljas in i församlingsrådet. Vad kd och posk fått ut av utredningen det vet jag inte riktigt. Men jag känner till ett flertal mycket bekymrade gräsrötter ifrån dessa grupper.

Vad kan man mer läsa i dagens nummer i Kyrkans tidning? Jo, Anna Sophia Bonde gör debut som extern skribent. I detta nummer har hon till uppgift att kommentera dagens ledare som handlar om prästen Ulla Karlsson. Ni vet hon som så tragiskt förnekat hela försoningsläran i den kristna tron. Ulla Karlsson har gjort det enda riktiga och lämnat sin tjänst. KT:s ledare tycker dock att Svenska kyrkans forskningsenhet skulle ha stått upp bättre för Karlsson.
Anna Sophias kommentar är väl värd att läsa. Ni finner den här under rubriken ”Biskoparna borde sitta i krismöte” efter ledaren.

Anna Sophias bidrag kan också läsas här. (more…)

Partierna saknar folk!

Av Jan-Anders Ekelund den 6 November 2011 om: Frimodig Kyrka, Moderaterna, Organisation, Partipolitisering, Socialdemokraterna, Struktur, Svenska kyrkans identitet

I min barndoms tidning (HD/NST) som jag nu bara läser på distans via nätet finns en ganska fantastisk artikel om den kyrkopolitiska verkligheten 2011.

Kyrkopolitiker ifrån de politiska partierna i Helsingborg klagar på att de inte har tillräckligt med folk att putta in i kyrkopolitiken i Helsingborg när deras kandidater hoppar av under mandatperioden. Alla vet att detta problem finns för de politiska partierna runt om i landet. Det kan på de obundna listorna finnas hur mycket folk som helst som vill ta ansvar i Svenska kyrkan och som tillika har god kunskap om kyrkan. När de politiska partiernas folk hoppat av under mandatperioderna riskeras att stolarna kommer att stå tomma, trots att det fanns långt mer än tillräckligt med kandidater i valet på de obundna listorna.

Ett nytt valsystem måste införas snarast utan partier. Inför rena personval på den lokala nivån och indirekta val på stifts- och riksnivå. Istället försöker partierna att lösa problemet via strukturutredningens stordriftstänk som rationaliserar bort antalet förtroendevalda drastiskt. På detta sätt kommer kyrkan att få ett demokratiskt underskott.

En uppmaning till politikerna i Helsingborg är, lägg ned i nästa val! Låt Kyrkfolket ta över. Kyrkfolket är den obundna gruppen i Helsingborg som uppmanade väljarna i förra valet att rösta på Frimodig kyrka i stifts- och kyrkomötesvalen. Jag ser gärna att också fler obundna grupper ger sig in i ”kyrkopolitiken” i Helsingborg i väntan på att vi får ett rent personvalssystem.

Moderaterna drar sig ur.

Av Jan-Anders Ekelund den 26 August 2011 om: .kr Kristdemokrater i Sv Kyrkan, Centern, Frimodig Kyrka, Kyrkomötet, Moderaterna, Partipolitisering, Socialdemokraterna

Moderaterna dra sig ur kyrkovalet på stifts- och riksnivå. Beslutet i partistyrelsen var väntat och efterlängtat. Det fanns ingen möjlighet längre, för det partiet i svensk politik, som främst betonar en avpolitisering av samhället att ställa upp i ett val i ett trossamfund. Förhoppningsvis så är nu proppen ur flaskan, de politiska partierna drar sig ur trossamfundet Svenska kyrkan. Men hur mycket vågar vi hoppas på att de andra följer efter? Centern och socialdemokraterna har inga avsikter att dra sig ur, även om det finns krafter även i dessa partier som inser det orimliga i nuvarande system. Kristdemokraterna vet man inte var man har. Jag har skrivit om detta tidigare. Nu har t.o.m. partisekreteraren Acko Ankarberg-Johansson medverkat vid Kristdemokraterna i Svenska kyrkans senaste årsmöte. Hon yttrade följande: – Svenska kyrkan måste se till att fler av dess medlemmar går och röstar i kyrkovalen. Och genom ert och andras arbete ökar kristdemokratins betydelse i samhället. Men idag gläds vi över moderaternas beslut och hoppas på en fortsättning ifrån de andra riksdagspartierna.
Frimodig kyrka kommer att fortsätta att argumentera för en partipoltisk fri kyrka. För eller senare kommer vi att få rätt!

Jag känner flera mycket kompetenta moderater som är välkomna att fortsätta som kyrkligt förtroendevalda för Frimodig kyrka. Ni är välkomna!!

Här kan ni läsa motionen till moderatstämman:

För drygt 10 år sedan avslutades en flera hundra år lång tradition där stat och kyrka var fast knutna till varandra; Svenska kyrkan upphörde att vara statskyrka. Vissa delar av förändringen är dock mer formell än reell. Även om förändringen av grundlagen och kyrkoordningen gjorde tydligt att stat och kyrka skulle separeras så kan man skönja att politiseringen av kyrkan snarare stärkt under dessa tio år. Vi moderater bör ta initiativet att låta Svenska kyrkan bli den fria och partipolitiskt oberoende kyrka som den är ämnad att vara.

Moderaterna har under lång tid verkat för att stärka det civila samhället, dvs. familjer, frivilliga gemenskaper, oberoende organisationer och institutioner. Mot den bakgrunden är det naturligt att även verka för en fri och oberoende svensk kyrka. Synen delas också av en stor del av partiets medlemmar och sympatisörer. Svenska kyrkan är inte längre statskyrka och medlemskapet är frivilligt. Precis som för andra samfund står det var och en fritt att vara med, antingen som engagerad och aktivt troende, eller som en stödjande medlem därför att man tycker att kyrkan gör en viktig insats. Det finns därför ingen anledning att ha kvar ett valsystem vars huvudsakliga syfte tycks vara att säkerställa politiskt inflytande. Lika lite som någon av oss skulle komma på tanken att kräva politiska val till Röda korset, Greenpeace eller till andra kyrkor och samfund bör vi ej heller göra det när det gäller val till Svenska Kyrkan.

Ett annat skäl för Moderaterna att lämna kyrkovalen är att vi i grunden vill skilja på det sekulära och det religiösa. Att staten bör vara sekulär finns det en stor politisk enighet om. Men att kyrkan bör vara ett trossamfund utan påverkan av partipolitiska strukturer och ideologier verkar i realiteten vara svårare för politiker att acceptera. Det är antagligen därför de politiska partierna fortfarande styr kyrkan. Och de politiska partierna kan, genom att de har majoritet i kyrkomötet, även forma kyrkans teologiska profil och dess ställningstaganden i etiska frågor. Detta är en rest och kvarleva från statskyrkans tid. Denna sammanblandning av kyrka och partipolitik sticker ut särskilt som det endast är ett enda av Sveriges alla trossamfund som styrs på detta sätt. Och vi får inte glömma att det finns ett egenvärde att kyrkan kan vara en stark röst vid sidan om politiken – detta även om dess företrädare inte alltid företräder ståndpunkter som är moderata eller borgerliga.

Det finns många moderater som gör goda insatser i sina uppdrag i Svenska kyrkan. De insatserna blir inte mindre värda för att Moderaterna som parti skulle avstå från att ställa upp i kyrkovalet – tvärt om. Även om inte Moderaterna som parti ställer upp i kyrkovalet kommer det naturligtvis alltid finnas gott om moderater som vill vara med utveckla kyrkan.

Den lag som reglerar kyrkans förhållande till staten – lagen om Svenska kyrkan – fastställer att Svenska kyrkan ska vara evangelisk-luthersk, demokratisk och rikstäckande. Att den ska vara demokratisk har av flera rikstäckande politiska partier tagits som inteckning för inblandning i kyrkans angelägenheter. Men att en förening eller kyrka är demokratisk uppbyggda handlar om att ge medlemmarna möjlighet att göra sin röst hörd i kyrkan. Detta både kan och bör ske utan att vi, Moderater och andra stora rikstäckande partier, styr kyrkans inre liv.

Det är tid att fullfölja separationen mellan stat och kyrka. I vårt moderna samhälle, där myndigheter, stat och kommun är sekulära borde det vara självklart att de politiska partierna inte har makten i kyrkan. För alla som anser att kyrkan har en viktig roll i samhället borde det också vara en självklarhet att det är Svenska Kyrkan, med dess medlemmar, själv som ska organisera den demokratiska verksamheten på det sätt som den själv anser vara bäst.

Vi moderater bör, som parti, lämna kyrkan på ett ansvarsfullt sätt. Genom att redan nu, år 2011, deklarera att vi inte avser att delta i kyrkovalet 2013 sätter vi också en positiv press på de andra partierna att lämna kyrkovalet.

Med hänsyn till ovanstående yrkar vi att stämman beslutar

att Moderata Samlingspartiet inte ska delta i val till Svenska Kyrkan.
att Moderata Samlingspartiet i Örebro län antar motionen som sin egen, samt
att Moderata Samlingspartiet i Örebro län vidaresänder motionen till partistämman.

Elisabeth Svantesson Oskar Öholm

Även Dagen och Kyrkans tidning skriver om den moderata partistyrelsens beslut.
Även Elisabeth Sandlund skriver om det på ledabloggen i Dagen.

Volontäråret – hänger de andra på?

Av Jan-Anders Ekelund den 18 December 2010 om: Centern, Frimodig Kyrka, Levande församlingar, Moderaterna, Organisation, POSK, Socialdemokraterna, Struktur

Kommer de andra nomineringsgrupperna att följa Frimodig kyrkas exempel att ta Kyrkans ungas vädjan på allvar och skänka en del av det rikligt tilltagna mandatstödet för att rädda volontäråret? Självklart så har de mindre grupperna svårare för att göra detta jmf med de större. De stora grupperna s, m, c och posk har naturligtvis ett extra stort ansvar.

Nomineringsgruppernas församlingssyn, synen på frivillighet och synen på rekrytering av kyrkliga medarbetare etc kommer att vara avgörande för hur man kommer att hamna i denna fråga. Vi borde ha lämnat hela det kommunalkyrkliga tänkandet bakom oss och istället tänka på hur vi på bästa sätt kan bygga levande församlingar. Volontäråret eller som det tidigare hette diakonalaåret ligger väl i linje med ett positivt församlingsbyggande.

Frimodig kyrka skriver följande i sin valplattform om församlingen:

Församlingen – trons hem FRIMODIG KYRKA vill att det avspeglas i alla beslut att församlingen är basen i Svenska kyrkan. En huvuduppgift blir därför att bygga levande församlingar där människor kan komma till tro på Jesus och växa som kristna. Församlingarna skall ta människors andliga sökande på djupaste allvar och visa dem på den kristna tron. Detta är en förutsättning för att kunna fylla de tomma kyrkorna igen. Församlingarna måste få präglas mycket mer av andligt liv och mindre av byråkratiskt krångel. Församlingen är också viktig för att skapa gemenskap människor mellan. Detta sker alltifrån den stora gemenskapen i gudstjänsten till den lilla gemenskapen i smågrupper. En ökad delaktighet, med stora inslag av ideellt arbete, ökar också gemenskapen i församlingarna. Lösningen på problemet med övertaliga kyrkor är inte i första hand utförsäljning, utan att se till att de fylls av liv och gudstjänst. FRIMODIG KYRKA önskar se en frimodig tro i Svenska kyrkan, så att tomma kyrkor kan fyllas på nytt!

Följande tidningar har skrivit om Frimodig kyrkas initiativ:

Dagen
Världen idag
Kyrkans tidning
Beakta speciellt vad (S)-ledaren Olle Burell säger i Världen idag. Spännande att se var (S) hamnar.

Frimodig kyrka – det verkliga alternativet, det visade sig vara sant

Av Jan-Anders Ekelund den 30 September 2010 om: .kr Kristdemokrater i Sv Kyrkan, Centern, Fisk (Folkpartister i Kyrkan), Frimodig Kyrka, Moderaterna, ÖKA, POSK, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna

Kyrkomötet har nu pågått i tre dagar. Första dagarna under första veckan i en mandatperiod sker alltid olika val. De olika grupperna agerar då utifrån vissa givna parlamentariska regler. Genom valteknisk samverkan kan man tillskansa sig en större representation i olika organ än vad röstresultatet i valet gav. Ett politiskt spel, utspelas där man tar hjälp av matematiska beräkningar för att få så bra utdelning som möjligt. Eftersom det finns begränsat antal poster vinner vissa i spelet och andra förlorar. För många nya ledamöter så är det en helt ny värld som öppnas. Många far rent av illa av det maktspel som utspelas.

Följande block har bildats:

S+V

Miljöpartiet plus ÖKA

Regeringsalliansen: M + Fp(FISK) + Kristdemokraterna. Oklart om centern ingår eller står utanför alliansen. Jag har hört olika uppgifter om detta.

POSK går fram under egen flagg.

Självklart så står SD utanför all samverkan

Hur blir det då med Frimodig kyrka? Frimodig kyrka kan inte av egen kraft ta sig in i utskotten, valberedningen, kyrkostyrelsen och nämnderna ifall de andra grupperna valtekniskt samverkar. Vi har 13 mandat, för att inte vara beroende av ifall de andra grupperna valtekniskt samverkar krävs 16 mandat. Ifall de andra grupperna valtekniskt samverkar, så måste vi också göra det för att bli representerade.

Frimodig kyrka kännetecknas av två saker:

1. Vi vill stå för klassisk kristen tro
2. Vi är partipolitiskt obundna

Två naturliga samverkansmöjligheter finns.

1. POSK och ÖKA eftersom de är partipolitiskt obundna
2. Krisdemokraterna eftersom de i valrörelsen sa att de var både partipolitiskt obundna och ville stå för klassisk kristen tro.

POSK och ÖKA tackade nej. POSK pga av att de inte vann något på det och ÖKA av teologiska skäl. Denna samverkansmöjlighet har i praktiken aldrig varit aktuell.

Därför har Kristdemokraterna varit den naturliga samverkansparten. Vi uppskattade att KR (Kd heter så i kyrkan!) så tydligt i valet sa sig vara partipolitiskt obundna och ville stå för klassisk kristen tro. Vi har också känt en stor samhörighet med många i KR-gruppen. Genom en valteknisk samverkan kunde vi få två ordinarie och två ersättarplatser i Kyrkostyrelsen. Detta hade varit ett stort framsteg för klassisk kristen tro. Vi erbjöd KR tre av de fyra platserna. KR har dock avböjt detta och vill istället samverka med regeringsalliansen. Genom detta får man enbart två personer i kyrkostyrelsen (en ordinarie plus en ersättare).

Vi hade en historisk chans att få två plus två personer som säkert stod för klassisk kristen tro i kyrkostyrelsen. Det är obegripligt att KR sumpar denna chans och istället väljer regeringsalliansen.

Hur skall KR kunna förklara för sina väljare, även i nästa val, att man är partipolitiskt obundna när man samverkar med regeringsalliansen istället för med FK?

Hur skall KR förklara för väljarna att man vill stå för klassisk kristen tro när man föredrar de politiska partierna framför FK?

Hur skall KR förklara att man väljer det samarbete som gav sämst utfall nominellt?

Flera i KR-gruppen har djupt beklagat det inträffade.

Genom detta ställs Frimodig kyrka utanför ordinarie platser i utskotten, platser i Kyrkostyrelsen och i de nationella nämnderna. Det är bara att konstatera att vi fattades tre mandat. FISK har 13 mandat som vi, ÖKA och Miljöpartiet har 8 mandat. Alla tre grupperna blir representerade i kyrkostyrelsen, har ordinarie platser i utskotten och kommer in i nämnderna.

Vi förlorade spelet. Men en sak har blivit tydlig: Det var sant det vi sade i valrörelsen, vi är det verkliga alternativet. Efter nästa val tar vi oss in i utskott och kyrkostyrelse av egen kraft. Det känns också skönt att inte vara uppbunden av någon mer än Kyrkans Herre.

Dagen och Världen idag skriver också om kyrkomötet.

Tillägg, både Världen idag och Dagen har artiklar om det inträffade

Vem får tillgång till Svenska kyrkans lokaler?

Av Jan-Anders Ekelund den 17 September 2010 om: Fisk (Folkpartister i Kyrkan), Folkkyrka, Frimodig Kyrka, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna

I Kyrkans tidning presenteras en undersökning om hur olika församlingar ställer sig till att upplåta lokaler till Sverigedemokraterna. Att frågan överhuvudtaget kommer upp beror på det valsystem vi har i Svenska kyrkan. Genom direktvalssystemet till kyrkomötet har (s), (m), (fp) o (kd) släppt in Sverigedemokraterna i kyrkomötet. Det var dessa partier som på 1999 års kyrkomöte röstade genom direktvalssystemet. Vi var många som varnade för konsekvenserna. En av konsekvenserna är att invandrarfientliga Sverigedemokraterna hamnade i kyrkomötet. Vi är många som är överrens om att invandrarfientliga åsikter inte har kyrkomötet eller i kyrkliga lokaler att göra. Men kan vi stänga ute en av kyrkomötets nomineringsgrupper ifrån våra kyrkliga lokaler? Det blir genom detta alltmer tydligt att det är orimligt att använda de politiska partierna som nomineringsgrupper inom Svenska kyrkan. Låt oss så fort som möjligt få ett annat system, då blir vi också av med Sverigedemokraterna.

Men det allra märkligaste i artikeln var det som Adolf Fredriks församling i Stockholm uttalar: ”Vi hyr inte ut till dem som står i strid med kyrkans värderingar. Detta gäller även kyrkliga organisationer som har diskriminering på agendan, som exempelvis arbetsgemenskapen Kyrklig Förnyelse och Societas Sanctae Birgittae.”
Hur kan man komma på tanken att utestänga två genuina inomkyrkliga rörelser ifrån kyrkans lokaler? Hur kan man påstå att dessa rörelser diskriminerar? Som alla vet så råder det olika meningar om ämbetet i Svenska kyrkan. Frimodig kyrkas linje är klar: Försoning är den enda framkomliga vägen. Adolf Fredriks väg är fullständigt kontraproduktiv för Svenska kyrkan. Det finns också helt andra sammanhang som fördömt aKF och SSB under de senaste dagarna. Men för mig blir det helt orimligt när folk och sammanhang som vill kalla sig svenskkyrkliga fördömer och vill stänga ute andra kristna som vill ta Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära på fullaste allvar.

En fråga till Adolf Fredriks kyrkoråd: Hur kan man kalla sig för folkkyrka när man stänger ute det allra trognaste kyrkfolket?

Dagen har också en artikel i samma ämne.