Bloggposter på ämnet Organisation:

Arvodering i Svenska kyrkan

Av Jan-Anders Ekelund den 29 May 2012 om: Arvoden, Frimodig Kyrka, Ideellt arbete, Levande församlingar, Organisation, Partipolitisering, Svenska kyrkans identitet

Tidningen Dagen har idag en artikel om att min hemförsamling, Örby-Skene, avskaffat arvoderingen för de kyrkopolitiska uppdragen.

Församlingen spar en hel del pengar men det är inte det som är det mest väsentliga. Det viktigaste är den principiella inställningen till arvodering i en församling. Örby-Skene församling utmärks av att många frivilliga har olika uppgifter i arbetet och i gudstjänsten. Alla uppgifter måste värderas lika. Vi har fått olika gåvor som vi tjänar församlingen med. Det är inte rimligt att vissa uppgifter arvoderas men inte andra. Vilka andra trossamfund har arvoden? Det måste vara lika självklart för en förtroendevald i en svenskkyrklig församling att utföra sin uppgifter utan arvodering som det är för en ledare inom Friskis och Svettis. Svenska kyrkan måste lämna det kyrkokommunala tänkandet och inse att man nu verkar inom den frivilliga sektorn i samhället.

En kristen församling

Av Jan-Anders Ekelund den 25 March 2012 om: Ledarskap, Levande församlingar, Organisation, Partipolitisering, Struktur

Biskop em Biörn Fjärstedt har på Kyrklig Samlings uppdrag fått i uppgift att teologiskt granska Svenska kyrkans strukturutredning utifrån vad en församling är. Biskop Biörn har gått till den verkliga källan, Bibeln och till Kyrkans historia för att se vad en församling är. Hela dokumentet kan läsas ifrån Kyrklig Samlings hemsida.

Bland annat skriver biskopen följande:

Den svenskkyrkliga strukturutredningen refererar överhuvudtaget inte till ekumeniska landvinningar eller nya ecklesiologiska insikter.

Dock undergrävde KO 2000 genom direktvalen till stiftsfullmäktige och kyrkomöte det traditionella församlingsbegreppet och åstadkom att Svenska kyrkan blev ett hus i strid med sig självt. Samtidigt som KO 2000 framställde församlingen, i meningen de döpta på en given ort, som grundenheten i kyrkan lades nomineringsgrupper, i praktiken partipolitiska organisationer, till grund för ledning och beslutsordningar i kyrkan. Strukturutredningen behåller oreflekterat denna inkonsekvens.

Dokumentet avslutas med en analys av församlingsbegreppet i strukturutredningen:

Strukturutredning är ett lappverk på en ordning som tillhör en svunnen värld, ett försök att anpassa det svenskkyrkliga systemet till en retrograd trend vad gäller kyrkans närvaro och relevans i sin kontext med hjälp av administrativa, sekulära modeller och beräkningsgrunder.
Strukturutredningen saknar en principiell utgångspunkt i vad som är kongenialt med den kyrka Jesus efter egen utsaga ville bygga och som han konstituerade som ett nytt förbund under påskalammsmåltiden i den natt då han blev förådd, den kyrka som kom samman till ett, ”epi to auto”, på första Pingstdagen och erhöll Andens insegel för sitt framträdande inför världen.
Strukturutredningen förmår inte släppa en överspelad territorialförsamlingsidé och återknyta till evkaristin som grunden för kyrkans liv.
En allvarlig sak är att den vill släppa kravet på söndagens gudstjänst som det kristet specifika. Det tillsammans med de administrativa mönstren och förvaltningsperspektivet röjer att utredningen representerar en annan värld än den som träder fram i det kristna källflödet.

Kommer höstens Kyrkomöte att ta någon som helst notis till det som biskop Biörn skriver?

Kyrkans Tidning nr 9

Av Jan-Anders Ekelund den 1 March 2012 om: Äktenskapet, Frimodig Kyrka, Kyrkans tidning, Organisation, Struktur, Svenska kyrkans lära

Fyra kyrkoherdar, varav en är Frimodig kyrkas kyrkomötesombud Berth Löndahl, har skrivit en debattartikel om kyrkoherdens framtida roll enligt strukturutredningen, Direktör eller andlig ledare.
Artikeln avslutas med: Organisationsförändringar är i kyrkan också teologi – ecclesiologi. Vi är inte negativa till nödvändiga förändringar. Men de nu föreslagna organisatoriska omvälvningen innebär att man skapar ett annat pastoralt synsätt och en ny kyrkoherderoll som förvaltningschef som går stick i stäv med kyrkans tidigare syn.

En artikel handlar om biskopsvalet i Skara. Se förra blogginlägget. Det är ganska anmärkningsvärt hur snabbt löften bryts i Svenska kyrkan. Enbart Staffan Grenstedt håller fast vid löftena ifrån Kyrkostyrelsen och Kyrkomötet 2009.

Kyrkostyrelsens skrivelse 2009:6 Vigsel och äktenskap behandlar frågan. Där står på sid 32 bla.
Det råder enighet inom Kyrkostyrelsen i frågan om att ingen präst mot sin
personliga övertygelse om vad som är rätt ska tvingas viga par av samma kön.
Detta följer av att Svenska kyrkan bejakar att det inom kyrkan kan rymmas olika
syn på äktenskapet. Frågan om hur man ser på vigsel med par av samma kön ska
inte heller ha betydelse vid exempelvis prövning av prästkandidat
eller anställning
av präst, musiker, kyrkvaktmästare eller annan personal i kyrkans tjänst.

Kan det uttryckas tydligare?

Även Dagen skriver om biskopsvalet.

Anna Sophia Bonde, Frimodig kyrkas blivande inspiratör har en ny läsvärd “signeratartikel” med rubriken Walk-over till spökjägarna.

Frimodig kyrka i Kyrkans tidning

Av Jan-Anders Ekelund den 10 February 2012 om: Frimodig Kyrka, Kyrkans tidning, Organisation, Partipolitisering, Struktur, Svenska kyrkans identitet

Vi har skrivit en debattartikel i Kyrkans tidning kring strukturutredningen. Den tål att läsas!

Ny kommunalkyrka?

Av Jan-Anders Ekelund den 11 January 2012 om: Gudstjänst, Levande församlingar, Organisation, Partipolitisering, Struktur

Tre kyrkoherdar i Örebro har genomskådat strukturutredningen. I dagens nummer av tidningen Dagen framför de berättigad kritik. Deras kritik ligger helt i linje med Frimodig kyrkas.

Följande citat sammanfattar väldigt väldigt väl varför strukturutredningens stordriftstänkande är så fel: “Församlingar byggs underifrån utifrån gemenskapen kring Ordet och sakramenten. Nära altaret. Så har det varit sedan urkyrkans dagar. I de nya storkommunala pastoraten byggs kyrkan uppifrån.”

Kyrkan i rövarhänder enligt biskopen?

Av Jan-Anders Ekelund den 18 December 2011 om: Äktenskapet, Levande församlingar, Organisation, Partipolitisering, Struktur

Biskop em Björn Fjärstedt är inte nådig i sin kritik av Svenska kyrkan i en debattartikel i Dagen. När man läser artikeln har man svårt att tro att biskop Björn lämnade sitt episkopat genom pension för enbart åtta år sedan.
Biskopen sågar med all rätt strukturutredningens nedmontering av församlingsbegreppet. Han går också hårt åt partipolitiseringen och kyrkans osjälvständighet mot staten som bl.a. gett kyrkan en ny äktenskapssyn som inte är hennes egen.

Här följer hela artikeln. (more…)

Kyrkans tidning nr 47

Av Jan-Anders Ekelund den 24 November 2011 om: .kr Kristdemokrater i Sv Kyrkan, Centern, Fisk (Folkpartister i Kyrkan), Gudstjänst, Ideellt arbete, Jesus, Moderaterna, Organisation, Partipolitisering, POSK, Socialdemokraterna, Struktur, Svenska kyrkans lära

I dagens nummer av Kyrkans tidning finns en ”tvärkyrkopolitisk” debattartikel om strukturutredningen ifrån Solna församling. Författarna sågar utredningen jäms fotknölarna. Det intressanta är att den är skriven av representanter för alla de partier och nomineringsgrupper som enhälligt lagt fram utredningen (m, s, kd, c, fisk och posk). Artikeln heter ”Centralisering genom tvång”. Huvudpoängen enligt författarna är att utredningen riskerar att tömma församlingsbegreppet på innehåll och reducera den lokala demokratin och det lokala ansvarstagandet på ett oacceptabelt sätt. Jag tror att de har rätt. Genom att ta bort kyrkoordningens krav på att en församling måste fira gudstjänst varje söndag – kyrklig helgdag, så är risken uppenbar att vi avskärmar oss ifrån vad Kyrkan menar vara en församling. Genom att flytta upp besluten ifrån församlingarna till pastoraten så riskerar vi också att det ideella arbetet och engagemanget tynar bort.

Är det inte så att hela utredningen är en enda stor spretig kompromiss? Alla har fått i genom sina kardinalfrågor. Moderaterna tror sig ha fått försäkringar om att utredningens förslag kan trygga ekonomin. Sossarna vet att de kan behålla sitt inflytande över kyrkan, trots att allt färre vill engagera sig, genom att makten koncentreras till allt färre människor i de stora pastoraten. Maktkoncentrationen innebär naturligtvis också att “kyrkopolitiskt” ej korrekta åsikter kan kväsas effektivt. Centern får på pappret behålla församlingsnamnen och deras kamp för att tunna ut församlingsbegreppet har gett resultat. Folkpartisterna tror sig ha kommit en bit på vägen i deras mycket lovvärda arbete för fri församlingstillhörighet, genom att man inte behöver bo i församlingen, för att kunna väljas in i församlingsrådet. Vad kd och posk fått ut av utredningen det vet jag inte riktigt. Men jag känner till ett flertal mycket bekymrade gräsrötter ifrån dessa grupper.

Vad kan man mer läsa i dagens nummer i Kyrkans tidning? Jo, Anna Sophia Bonde gör debut som extern skribent. I detta nummer har hon till uppgift att kommentera dagens ledare som handlar om prästen Ulla Karlsson. Ni vet hon som så tragiskt förnekat hela försoningsläran i den kristna tron. Ulla Karlsson har gjort det enda riktiga och lämnat sin tjänst. KT:s ledare tycker dock att Svenska kyrkans forskningsenhet skulle ha stått upp bättre för Karlsson.
Anna Sophias kommentar är väl värd att läsa. Ni finner den här under rubriken ”Biskoparna borde sitta i krismöte” efter ledaren.

Anna Sophias bidrag kan också läsas här. (more…)

Partierna saknar folk!

Av Jan-Anders Ekelund den 6 November 2011 om: Frimodig Kyrka, Moderaterna, Organisation, Partipolitisering, Socialdemokraterna, Struktur, Svenska kyrkans identitet

I min barndoms tidning (HD/NST) som jag nu bara läser på distans via nätet finns en ganska fantastisk artikel om den kyrkopolitiska verkligheten 2011.

Kyrkopolitiker ifrån de politiska partierna i Helsingborg klagar på att de inte har tillräckligt med folk att putta in i kyrkopolitiken i Helsingborg när deras kandidater hoppar av under mandatperioden. Alla vet att detta problem finns för de politiska partierna runt om i landet. Det kan på de obundna listorna finnas hur mycket folk som helst som vill ta ansvar i Svenska kyrkan och som tillika har god kunskap om kyrkan. När de politiska partiernas folk hoppat av under mandatperioderna riskeras att stolarna kommer att stå tomma, trots att det fanns långt mer än tillräckligt med kandidater i valet på de obundna listorna.

Ett nytt valsystem måste införas snarast utan partier. Inför rena personval på den lokala nivån och indirekta val på stifts- och riksnivå. Istället försöker partierna att lösa problemet via strukturutredningens stordriftstänk som rationaliserar bort antalet förtroendevalda drastiskt. På detta sätt kommer kyrkan att få ett demokratiskt underskott.

En uppmaning till politikerna i Helsingborg är, lägg ned i nästa val! Låt Kyrkfolket ta över. Kyrkfolket är den obundna gruppen i Helsingborg som uppmanade väljarna i förra valet att rösta på Frimodig kyrka i stifts- och kyrkomötesvalen. Jag ser gärna att också fler obundna grupper ger sig in i ”kyrkopolitiken” i Helsingborg i väntan på att vi får ett rent personvalssystem.

Släpp och slipp ledbandet!

Av Jan-Anders Ekelund den 5 November 2011 om: Äktenskapet, Organisation, Partipolitisering, Svenska kyrkans identitet

Kyrkans tidnings tidigare chefredaktör Ingvar Laxvik har samma inställning som Frimodig kyrka. Svenska kyrkan bör verka för civiläktenskap.

Följande skriver han i Kyrkans tidning:

Konstigt om vigseln i kyrkomötet

Kyrkomötets hantering av vigselfrågan är besynnerlig, principiellt konstig och teologiskt mycket tveksam.

Det ser ut som om man glömt att vigselbehörigheten inte längre är knuten till prästvigningen. Numer måste kammarkollegiet förordna vigselförrättare om vigseln skall få juridisk verkan. Vill kyrka n verkligen tvinga sina präster att bli statstjänstemän?
Vilka är de bärande motiveringarna för sådana tvångsåtgärder? Principiellt, teologiskt, mänskligt?
Och hur är det med logiken? Svenska kyrkan har skilts från staten. Varför ska den då i just det här avseendet odla en fortsatt statskyrklighet?
Jag satt i kyrkomötets organisationsutskott när skilsmässan organiserades. Jag minns inte att vigselfrågan någonsin aktualiserades. Det blev som det blev på grund av ett förbiseende, det är min minnesbild. Om någon som var med i utskottet då kan visa att jag har fel så gör det.
Om jag har rätt ska då kyrkan fortsatt leva med det förbiseendet?
Kyrkan kan i egen rätt och kraft viga människor vid varandra ”inför Gud och denna församling” om vi får en civilrättslig ordning. Då kan man också kräva att alla präster ställer upp. Men att i dagsläget fordra av prästerna att de skall fungera som statstjänstemän och tåla åthutningar av kammarkollegiet för administrativa försumligheter (det skedde häromåret) är klent motiverat.
Kyrkan bör istället verka för att vi får civiläktenskap i Sverige. Staten bör omvandla hindersprövningen till en registrering av äktenskap och låta kontrahenterna välja kyrklig vigsel eller annan högtidlighet – om de vill. Varför ska staten bekymra sig om ceremonierna?
Släpp och slipp ledbandet!
Ingvar Laxvik

Frimodig kyrkas svar på Strukturutredningen

Av Jan-Anders Ekelund den 14 October 2011 om: Frimodig Kyrka, Organisation, Struktur

Frimodig kyrka har svarat på Strukturutredningen – Närhet och samverkan. Utredningen och frågeformuläret finner du här. På denna sida finns också formulär för den som vill skicka in spontanremisser. Nedan följer Frimodig kyrkas svar på remissfrågorna.

1. Frimodig kyrkas riksstyrelse.

2. Ja. Detta är vad som i dag kallas för enförsamlingspastorat, och de ska naturligtvis finnas kvar.

3. Efter viss justering. I dag definieras pastorat som kyrkoherdens verksamhetsområde. I utredningen föreslår man att pastorat definieras som en samverkansform för församlingar. I dag är det så att på en församling ställs vissa krav, bl a att fira gudstjänst varje vecka. Att dessa krav i förslaget flyttas över till pastoratet urholkar innebörden i vad en församling är. Frimodig kyrka menar att kravet på att församlingen först och främst är en gudstjänstfirande gemenskap är grundläggande. Utredningens resonemang om vad en församling är måste fördjupas.

4. Efter viss justering. Det är riktigt att alla kyrkliga enheter ska ha en pastoral styrning och ledning. En sådan ledning saknas i dagens flerpastoratssamfälligheter. När det gäller de största flerpastoratssamfälligheterna som Malmö och Göteborg borde det vara möjligt att skapa övergångsbestämmelser, så att dessa samfälligheter kan delas upp i pastorat som är möjliga att styra och leda.

5. Nej. Frimodig kyrka menar att det i framtiden bör vara möjligt att införa partiella samfälligheter, inte minst med tanke på kyrkans ansvar för begravningsverksamheten. Det kan också finnas andra områden där det kan vara lämpligt med partiella samfälligheter. Möjligheten att skapa partiella samfälligheter hindrar inte att man har andra samverkansformer där så är lämpligt.

6. Nej. Eftersom det grundläggande kriteriet på en församling är att den består av människor som går samman för att fira gudstjänst tillsammans kan detta inte lyftas över till pastoratet. Däremot kan man tänka sig att undervisning och mission samordnas på pastoratsnivå. Ett exempel är att man har gemensam konfirmandundervisning i ett pastorat.

7. Efter viss justering. Frimodig kyrka anser att det är församlingarna som ska skriva församlingsinstruktionen (tillsammans med kyrkoherden).

8. Ja. Detta innebär ingen skillnad mot hur det fungerar nu.

9. Ja. Här har möjligheten att fatta beslut flyttats ned från stift till pastoratsnivå och det är positivt.

10. Nej. Frimodig kyrka anser att det ska vara direktval till den lokala nivån, till församlingarna, även när församlingarna samverkar i ett pastorat. Det innebär att pastoratets fullmäktige väljs indirekt, av församlingarnas fullmäktige eller direktvalda kyrkoråd. Det är positivt att valbarheten utökas till att omfatta alla som bor inom pastoratet, och detta kan gälla även när församlingsråden utses genom direktval.

11. Ja.

12. Nej. Församlingsråden ska utses genom direktval, se ovan fråga 10. Om det ändå blir drekta val till pastoraten bör församlingsråden utses av församlinganra genom Val på kyrkstämma eller församlingsmöte. Församlingens styrande råd kan aldrig utses av en högre instans, det måste vara församlöingsborna som väljer de personer man vill ha med i församlingsråden.

13. Ja, som ett första steg mot en friare församlingstillhörighet.

14. Ja – och kunna väljas till ordförande om så är lämpligt.

15. Efter viss justering. Frimodig kyrka anser att församlingsrådet också – tillsammans med kyrkoherden – ska utforma församlingsinstruktionen.

16. Ja.

17. Ja. Systemet med stiftsnämnder har fungerat bra.

18. Nej. Varje församling har sin egen församlingsinstruktion. Det finns inget som hindrar att församlingar som samverkar i ett pastorat också samverkar vid skrivandet av församlingsinstruktion. Men för att församlingen ska vara församling och inte endast ett distrikt är det alldeles grundläggande att församlingen har denna rätt att själv medverka vid utformningen av sin församlingsinstruktion.

19. Ja.

20. Ja.

21. Ja. Detta behöver inte stå i kyrkoordningen.

22. Ja. Beslut om anställningar fattas inte av fullmäktige. Därför kan dessa bestämmelser utgå.

23. Ja.

24. Ja.

25. Ja. Det innebär att stiften har möjlighet att granska förvaltningen i ett pastor. Men framförallt är det viktigt att stiften tar sitt ansvar att främja både förvaltning och pastoralt arbete i församlingar och pastorat.

26. Ja. Kontrakten skulle kunna spela en större roll än de gör idag, särskilt i landsbygdsregioner.

27. Nej. Ansvaret för kyrkobyggnaderna måste ligga hos församlingarna/pastoraten. Däremot skulle stiftens rådgivande arbete kunna förstärkas. Om församlingarna inte klarar av att ha ansvar för sina kyrkor, ska man kunna lämna över ansvaret till stiftet. På så vis kommer stiften in när det handlar om att ta beslut om en kyrka är övertalig.

28. Ja, efter viss justering. Hela frågan om ansvaret för kyrkobyggnaderna behver genomlysas ytterligare.

29. Efter viss justering. Det kan ifrågasättas om syftet alltid ska vara att ha gemensamma system ”i största möjliga utsträckning”, det kan finnas sådana skillnader mellan olika pastorat att det mycket väl kan motivera att det är mer ändamålsenligt att dessa använder olika system för vissa uppgifter.

30. –

31. Helhetsbedömningen blir dåligt. Se tidigare blogginlägg om Strukturutredningen.