Av Jan Erik Amilén den 19 August 2015 om: Begravningsväsendet, Dagens Frimodiga, Frimodig Kyrka, Medlemskap i Svenska kyrkan, Organisation, Svenska kyrkans identitet

Dag Sandahl motionerar till Kyrkomötet 2015 om en utredning av begravningsväsendet. Läs motionen här.

Motionens text kan du också läsa här:

Arbetet med att skapa nya relationer mellan Svenska kyrkan och staten var ett arbete som präglades av kompromisser. En sådan var att Svenska kyrkan fick ansvaret för begravningsverksamheten men det är ett ansvar som börjat ifrågasättas både principiellt och praktiskt. Det är inte säkert att det som för snart en generation sedan uppfattades vara en fördel för Svenska kyrkan längre är det. Tanken att ett trossamfund på sikt ska svara för begravningsverksamheten i ett samhälle som säger sig vara mångkulturellt tycks inte riktigt rimlig och än mindre rimlig när Svenska kyrkans medlemstal understiger 50% av befolkningen. Förr eller senare kommer beslut i frågan att fattas. Och beslut fattas – antingen av oss, av någon annan eller av sig själva

Det vore av värde att nu tillsätta en utredning för att få fram inte bara ett underlag för hur Svenska kyrkans egen begravningsverksamhet skulle kunna se ut när staten i ett mångkulturellt Sverige behöver finna andra former för begravningsväsendet än att detta sköts av ett trossamfund.

En utredning behöver också utvärdera för– och nackdelar med nuvarande ordning.

Till nackdelarna hör möjligtvis att Svenska kyrkan i begravningsfrågor måste framträda som myndighet, med de begränsningar i pastoral omsorg som en sådan funktion innebär.

Till fördelarna kan höra att begravningsverksamheten i nuvarande form sköts väl. Hur kan en sådan good will förvaltas om eller när staten förändrar huvudmannaskapet?

Efter beslut kommer här att redovisas hur motionen mottagits.

Av Jan Erik Amilén den 18 August 2015 om: Ärkebiskopen, Dagens Frimodiga, Folkkyrka, Frimodig Kyrka, Organisation, Svenska kyrkans identitet, Svenska kyrkans lära

Dan Sarkar har skrivit två motioner till Kyrkomötet 2015. Motionen om ordning för bejakande av dokument kan du ladda ner här.

Ur motionen:

I debatten kring TUs betänkande 2014:9 och den debatt som både föregick kyrkomötet och följde efteråt belystes den förvirring som råder kring hur statusen av bejakade respektive mottagna dokument skall bedömas. Det belystes vidare att Svenska kyrkan inte har någon fastställd ordning för bejakande av dokument.

För att undvika otydlighet om vad som är Svenska kyrkans lära och vad som är debattinlägg föreslås att det tas fram en modell för hur bejakande av dokument skall ske för att säkerställa nya dokuments status och auktoritet och att vederbörliga ekumeniska samråd äger rum.

Efter Kyrkomötets beslut med anledning av motionen ska vi återkomma med en redovisning.

Av Jan Erik Amilén den 18 August 2015 om: Flyktingarbete, Folkkyrka, Frimodig Kyrka, Levande församlingar, Organisation, Struktur

Frimodig kyrka har skrivit ett antal motioner till Kyrkomötet 2015. De presenteras här på bloggen.

Dag Sandahl skriver i en motion om Svenska kyrkans ansvar i flyktingmottagandet. Ladda ner motionen här. Ur motionen citeras valda delar:

Att den lokala församlingen ska ta ekonomiskt ansvar för flyktingmottagande har kyrkomötet inte sett vara rimligt. Det är inte heller rimligt att det ansvaret ligger på stiften, när somliga stift får ta ett större ansvar för flyktingmottagande än andra. På nationell nivå måste det finnas resurser som enkelt kan rekvireras när eller om församlingen engagerar sig i ett flyktingarbete.

När 5 miljoner kronor efter kyrkomötesbeslut fördelades denna försommar fick inga församlingar i de s k storstadsregionerna några bidrag och verksamhet som inte startat prioriterades. Stiften hade fått se förslagen till fördelning men inte underlag och tydligen inte involverats i processen för övrigt. Det betydde att församlingar som satsat resurser på flyktingarbete blev utan medan de som sa sig skola satsa, kunde få.

Det tycks knappast vara ett riktigt rättvist system.

För att komma tillrätta med detta föreslås 35 mkr för församlingarnas flyktingarbete samt att Kyrkostyrelsen ges i uppdrag att skapa ett system som säkerställer att församlingar enkelt kan få del av medel för flyktingarbete.

Motionen innebär samtidigt en fortsättning på Frimodig kyrkas årsmöte 2015 i Västerås, då temat var “Nya svenskar – en tillgång i Sverige och i kyrkan”. I ett föredrag redovisades flyktingarbetet i Björketorps församling.

Barmhärtigheten är ett krav. Främlingen finns hos oss. Men den insats Svenska kyrkans församlingar ska göra, får inte frita kommuner eller stat från deras ansvar för ett anständigt flyktingmottagande.

Hur Kyrkomötet tar emot förslaget i motionen får vi redovisa i höst.

Av Jan Erik Amilén den 4 December 2014 om: Arbetsmiljö, Frimodig Kyrka, Kyrkans tidning, Kyrkomötet, Organisation

Debattartikel i Kyrkans tidning (2014-12-04) av Dan Sarkar, ledamot i Kyrkomötet för Frimodig kyrka. Artikeln i sin helhet kan du läsa här på bloggen:

Av Jan Erik Amilén den 23 November 2014 om: Arvoden, Efterföljelse, Kyrkomötet, Läronämnden, Organisation, Svenska kyrkans identitet

Löner är ett kärt (och svårt!) ämne att diskutera öppet i vårt samhälle idag. Berth Löndahl och Bertil Murray (den senare gruppledare för kyrkomötesgruppen för Frimodig kyrka) vågar! Och kan formulera det som på insändarplatser och i redaktionell text varit aktuellt under året nämligen: högre och högre löner.

I sin motion föreslår de att kyrkostyrelsen får i uppdrag att forma en lönepolicy. Goda argument ges:

Det finns skäl för relativt höga löner likaväl som återhållsamhet i löneutvecklingen. För att få kompetenta och välutbildade chefer krävs en relativt hög lönenivå men de höga lönerna tycks också vara en spegling av ett växande koncerntänkande inom Svenska kyrkan. Här finns en utmaning till dem som har ledande positioner: biskopar, kyrkoherdar, tjänstemän och kyrkoråd att inte bidra till en spiral där lönenivåerna ökar och löneskillnaderna blir större och större. En av följderna med Strukturutredningen och införandet av stora pastorat och församlingar är att högste chefen, ofta kallad ”superkyrkoherde”, är att likna vid den världsliga ordningens vd:ar och chefer med följden att lönen ska vara därefter. Kyrkans ordning kan inte och ska inte följa världens. Här utmanas vi att hindra och vända den utveckling som nu sker genom ett helhetsgrepp för lönenivåerna. ”Störst är den som tjänar mest” behöver förstås på kyrkans sätt, inte världens.

Men även varje anställd står inför en utmaning då även andra tjänster som t.ex. komministrar eller diakoner har förhållandevis höga löner. Var och en av oss som har anställning i Svenska kyrkan utmanas att förändra synen på våra löner. Kanske handlar det här om den klassiska frågan om grunden till att vara anställd inom Svenska kyrkan – som ett kall eller som en löneanställd, vilket i och för sig inte behöver innebära en motsättning men riskerar att göra det.

Med en lite överraskande formulering ger Läronämnden ett tydligt erkännande till problemet!

Läronämnden vill med anledning av motion 2014:44 framhålla att Svenska kyrkan bör ha en genomtänkt hållning i fråga om löneutveckling. En lönepolicy för Svenska kyrkan behöver ta hänsyn både till samhällets generella utveckling och till kyrkans profetiska uppdrag som har att särskilt hävda rättvisa och solidaritet.

Detta verkar ha givit ledning till Tillsyns- och uppdragsutskottet som visserligen föreslår att motionen avslås, men – och det bör observeras!, skickar med ett påpekande:

Utskottet anser att det i och för sig finns behov av en fördjupad reflektion kring lönebildningen inom Svenska kyrkan, men finner mot bakgrund av vad som anförts ovan ändå att motion 2014:44 ska avslås. Utskottet vill i sammanhanget dock uttrycka en förhoppning om att det kan initieras samtal mellan kyrkostyrelsen och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation rörande lönebildning.

Så kan också en motion behandlas. Avslag, förstås. Och samtidigt inser alla “problemet” och vi som läser kan se att frågan kommer att fortsatt vara aktuell!

Av Jan Erik Amilén den 23 November 2014 om: Byggnader, Kyrkomötet, Organisation, Svenska kyrkans identitet

Likt i motion 43 är det här återigen Berth Löndahl och Leif Nordlander (Frimodig kyrka) som skriver en motion tillsammans. Deras förslag är …

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att undersöka möjligheten av ett centralt avtal för upphandling av miljöcertifierad el från vatten- och/eller vindkraft.

Ekonomi- och egendomsutskottets betänkande menar att förslaget redan är tillgodosett:

Utskottet noterar att det finns ett centralt ramavtal om miljömärkt el, som alla församlingar, pastorat och stift kan ansluta sig till. Som utskottet har erfarit finns det även liknande ramavtal i flera stift som församlingar och pastorat kan avropa. Dessutom är flera stift på olika sätt engagerade i produktionen av miljövänlig el, exempelvis genom att etablera sig inom vindkraftproduktion.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att motionen ska avslås.

Motionen avslogs alltså. Tydligt är att kännedom om detta centrala ramavtal kan ökas. Bra om så sker!

Av Jan Erik Amilén den 23 November 2014 om: Arbetsmiljö, Kyrkomötet, Levande församlingar, Organisation, Struktur

I motionen “Församlingsbegreppet” motionerar Berth Löndahl (FK) och Leif Nordlander (FK). De vill att…

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att som en följd av organisationsförändringen på nytt reflektera över begreppet församling.

Berth Löndahl lever och verkar i Malmö pastorat med 150.000 medlemmar i Svenska kyrkan (i ett enda pastorat)! Orden talar sitt tydliga språk:

Dagens församlingsbegrepp har helt lösgjorts från hur man ursprungligen, teologiskt och pastoralt har förstått och normalt förstår ”församling”, dvs. att församling betyder den gudstjänstfirande församlingen på en plats och i en kyrka. En församling är, enkelt uttryck, där man församlas för att fira gudstjänst.

Kyrkoordningen har därtill bestämmelser för pastorat och församlingar (i den mening som Malmö pastorat utgör sex församlingar) men inte för de kyrkor/distrikt/egentliga församlingsgemenskaper eller vad de nu ska kallas, som de tidigare pastoraten utgjorde och som än idag är fungerande gudstjänstfirande församlingar.
Dessa senare har därtill förlorat all beslutsrätt, ingenting i kyrkoordningen finns om t.ex. lokala verksamhetsråd och de s.k. församlingsråden i de sex församlingarna är i stort sett maktlösa institutioner.

Malmö är Sveriges största pastorat. Kritiken mot “stordrift” som en följd av Strukturutredning (som trädde i kraft 2014-01-01) har inte dött ut! Just nu testkörs nya jättepastorat, bl.a. i Malmö. Föga förvånande är detta ingenting som ens kan ifrågasättas just nu. Organisationsutskottets betänkande försvarar olika betydelser av ordet församling:

Enligt utskottets mening innebär motionens förslag i praktiken att kyrkostyrelsen skulle bli tvingad att utvärdera de strukturreformer som trädde i kraft vid årsskiftet. Mot bakgrund av att reformerna varit i kraft mindre än ett år är det enligt utskottet för tidigt att utvärdera dem.

När en utvärdering av strukturreformerna kan bli aktuell bör den, enligt utskottets mening, inte ske enbart med församlingsbegrepp som utgångspunkt. Som framgår av bakgrundsbeskrivningen inrymmer begreppet församling såväl kyrkan i vidare mening som den lokala kristna gemenskapen. Det faktum att kyrkan genom historien haft olika administrativa modeller förändrar inte detta. Svenska kyrkan har inte heller förändrats till sin natur av strukturreformerna.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motionen ska avslås.

Snabbprotokollet använder en ganska hård formulering:

Enligt utskottets mening innebär motionens förslag i praktiken att kyrkostyrelsen skulle tvingas utvärdera de strukturreformer som trädde i kraft vid årsskiftet, något som utskottet inte kan ställa sig bakom.

Motionen avslogs, föga överraskande. Men det finns framöver behov av utvärdering av storpastoraten, och en gudstjänstfirande församling betyder främst en “liten gemenskap” som kan samlas till en gudstjänst tillsammans!

Av Jan Erik Amilén den 23 November 2014 om: Fri församlingstillhörighet, Medlemskap i Svenska kyrkan, Organisation, Svenska kyrkans identitet

Stefan Aro är nyvald ledamot för Frimodig kyrka  i Kyrkomötet från Luleå stift. Stefan bor i Juoksengi, vid Torne älv, precis på polcirkeln. Han kan bl.a. meänkieli, det minoritetsspråk som ibland kallas tornedalsfinska.

Stefans första motion till Kyrkomötet handlar om de fristående stiftelsekyrkorna och deras plats i Svenska kyrkan. Motionen länkas här. Läs Stefan Aros förslag:

Förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att utreda möjligheten att på olika sätt stärka stiftelsekyrkornas ställning vid organisationsförändringar och använda
stiftelsekyrkan som uppmuntrande exempel på ansvarstagande och frivilligbaserat engagemang lokalt i församlingen.

Nu blev det inte så att motionen vann bifall, tvärtom, den avslogs. Motiveringen betonar stiftelselagen och Länstyrelsens tillsyn över stiftelser. Läs Organisationsutskottets betänkande.

Ur detta betänkande:

Utskottet konstaterar inledningsvis att det finns många olika typer av stiftelsekyrkor, varav kanske en del inte ens är stiftelser i juridisk mening, och det kan inte förutsättas
att alla dessa önskar omfattas av en reglering i kyrkoordningen.
I en stiftelses natur ligger att syftet med verksamheten bestäms i stiftelseförordnandet vilket innebär att organ i Svenska kyrkan inte kan ha något direkt inflytande över en stiftelses syfte och verksamhet. Vidare står, som framgår av bakgrundsbeskrivningen, stiftelser under länsstyrelsernas tillsyn. Detta innebär att det inte är möjligt för kyrkan att i sitt interna regelverk knyta stiftelserna som sådana till domkapitlets och biskopens tillsyn utan att riskera att inkräkta på länsstyrelsernas ansvarsområde. Däremot omfattas naturligtvis de ämbetsbärare som på olika sätt är aktiva i stiftelsekyrkor av tillsynen.
Av ovan anförda skäl finner utskottet att det inte är lämpligt att i det kyrkliga regelverket reglera stiftelsekyrkorna och ser inte heller i övrigt skäl att ge kyrkostyrelsen det uppdrag som motionären föreslår. Motionen bör därför avslås.

Stefans argumentation i slutet av sin motion är dock stark! Den efterfrågar inte Svenska kyrkans ingrepp i stiftelselagens juridistik, men att ämbetsbärare och den gudstjänstfirande församlingen fullt ut ska betraktas som en gren av Svenska kyrkan. Stefan skriver:

I en tid då pastoraten ser över sina resurser, kämpar med krympande ekonomi och gör omfattande organisationsförändringar finns anledning att se över möjligheterna att stärka stiftelsekyrkornas status i den svenskkyrkliga strukturen. Dessutom skulle det vara önskvärt att de stiftelsekyrkor som enligt sina stadgar lyder under domkapitlets tillsyn, uttryckligen skulle ges stöd i KO och därmed också möjlighet att leva upp till denna för att fortsättningsvis vara en del av Svenska kyrkan.
Dessa stiftelsekyrkor byggs upp underifrån av engagerade, uppoffrande och gudstjänstfirande medlemmar, vilka ofta är djupt rotade i den svenskkyrkliga myllan. Det handlar om människor som med sitt liv och sin tjänst utgör goda föredömen och profetiska exempel, som är värda att lyssna till och att ta efter. Människor som verkligen älskar Svenska kyrkan är en än större resurs än kronor och strategiska aktieplaceringar, resurser som vi inte har råd att slösa bort. Något som vi riskerar att göra, om vi inte värnar om de kyrkliga sammanhang där dessa människor har sin förankring.

Av Jan-Anders Ekelund den 3 October 2012 om: Organisation, Struktur

Kyrkomötets utskottsbetänkande är färdiga. De finns att läsa här.

Organisationsutskottets betänkande kring Svenska kyrkans framtida struktur finns här. Frimodig kyrka har ingen ordinarie ledamot i utskotten. Vi har enbart ersättarplatser. I organisationsutskottet har vi inte ens någon ersättare. Svenska kyrkan behöver en starkare opposition.

Av Anna Sophia Bonde den 12 September 2012 om: Organisation, POSK, Socialdemokraterna, Struktur

Här är en hälsning från Frimodig kyrkas Simon Wämmerfors: