En predikan värd att sprida

Av Anna Sophia Bonde 19 September 2012 om: Efterföljelse, Jesus

Igår fick, för första gången, en pingstpastor  förtroendet att predika vid gudstjänsten i Storkyrkan i samband med riksdagens högtidliga öppnande. Niklas Piensohos predikan är värd att sprida, jag hittade den på tidningen Världen idags hemsida (http://www.varldenidag.se/nyhet/2012/09/18/Har-ar-Niklas-Piensohos-predikan-ord-for-ord/), och behandlar den viktiga  och tidlösa frågan om vad som är ett gott ledarskap, utifrån Jesu exempel.

Jesus är utan jämförelse den mest inflytelserika personen i vår västerländska kultur. Vi räknar vår tid från hans födelse. Veckan har sin rytm efter hans liv. Helgens höjdpunkt är söndagen, den dag i veckan då Jesus uppstod från de döda. De flesta helger och högtiderna under ett år hänger samman med händelser i Jesu liv.
Än i dag hämtar miljontals människor inspiration och kraft ur hans ord. Man försöker omsätta hans kärleksbudskap i familj, samhälle och omvärld och man gör det i tron på att Han fortfarande är levande och kan hjälpa.
Ändå reste han aldrig mer än 20 mil från platsen där han föddes, vi vet inte hur han såg ut, och han skrev ingen bok. När han dog var han ensam och utfattig det enda han ägde var kläderna på kroppen. Han begravdes i en lånad grav.
Trots det kan man med rätta säga att ingen armé som har marscherat ingen politiker eller kung som har regerat, inga grevar, baroner eller fackföreningsrörelser har påverkat vår historia så mycket som detta enda, enkla människoöde.
Därför vill jag läsa några Jesusord till ledare om ledare:

Då sade Jesus till dem: ”Kungarna uppträder som herrar över sina folk, och de som har makten låter kalla sig folkets välgörare. Men med er är det annorlunda: den störste bland er skall vara som den yngste, och den som är ledare skall vara som tjänaren. Vem är störst, den som ligger till bords eller den som betjänar honom? Är det inte den som ligger till bords? Men jag är mitt ibland er som er tjänare.”

För några år sedan skulle jag tapetsera om i min dotter Hannas rum. Det var sent på kvällen och jag orkade inte dra fram extrabelysning utan bestämde mig för att låta säkringen sitta kvar och vara försiktig kring eluttagen. Det gick jättebra hela vägen, tills jag kom till den sista kontakten. Klockan var en bra bit efter midnatt och jag tänkte mig inte för. Jag tog tapetkniven och skar runt eluttaget utan plastkåpa och så stack jag in fingrarna bakom den blöta tapeten för att pilla bort den överblivna biten. Det var då jag fick 220 volt genom armen så det kändes hela vägen upp i axeln.
Det som hände var att jag kom åt den tråd som kallas ”LEDAREN” Den tråd som överför kraft, eller energi.

En elektrisk ledare kan chocka, bränna, skada och i värsta fall döda. Men med samma ledare kan du skapa ljus, värme, hemtrevnad och trygghet.

Jag tänker att det är precis det här Jesus talar om. Vilken sorts ledare är du? För mänskligt ledarskap kan nämligen bränna, skada och i värsta fall döda. Men en ledare kan också vara själva den kraft som skapar ljus, värme, trygghet och hemkänsla.

Under de senaste åren har jag gjort en eller ett par resor varje år till centrala Afrika, till Burundi, Rwanda och Östra Kongo. Idag finns det mer än 2 miljoner människor i den här regionen som tillhör kyrkor som en gång grundades av svenska pingstmissionärer. Det borde göra den här delen av världen till ett svenskt intresseområde.

Jag har gått genom operationssalarna på Panzisjukhuset i Bukavu i Östra Kongo där man varje månad opererar runt 300 kvinnor, för att om möjligt reparera ett söndertrasat underliv efter brutala gruppvåldtäkter. Själen, familjen och självkänslan kan vi inte operera. Jag har gått genom sjukhussalarna där de yngsta flickorna inte hade fyllt nio år. Jag har sett alla de barn som fötts efter en våldtäkt och som somliga kallar djävulens barn. Jag har sett ögonen på deras förtvivlade mammor utan framtid och utan hopp.
Jag har varit på dispensärer i Burundi och sett förlossningssalar som trotsar allt man kan beskriva. Det är rostiga sängar täckta av svarta plastsäckar. Jag har sett de ändlösa begravningstågen i ett land där de svagaste dukar under.

Jag har insett att en av de stora skillnaderna handlar om ledarskap. Kungarna uppträder som herrar över sina folk, och de som har makten låter kalla sig folkets välgörare, sa Jesus. Jag har sett vad som händer när ledare blir mer upptagna med bilden av sig själv än av de människor man egentligen är satt att leda. Man reser statyer av sig själv, man ägnar all kraft åt att regisera bilden, uppfattningen av sig själv, istället för att faktiskt se de verkliga människor och de verkliga utmaningar man har till uppgift att möta! Det är en frestelse som lurar på alla ledare, också er!

”Men med er är det annorlunda.”.
Jag tror att Jesus är genuint intresserad av er som nu har ansvaret för vårt land. Att hjälpa er, ge er kraft och vägleda er. Jag tror att ni alla finns nära Guds hjärta och Guds tanke.
Jag ber för er att ni ska kunna vara ljus för dem som sitter i mörker.
Jag ber att ni ska vara ledare som ger trygghet och hemkänsla åt dem som är vilsna, på flykt eller utanför.
Jag ber att ni ska skapa värme, medmänsklighet och generositet i ett alltmer komplicerat samhälle.

Lyssna nu du som är ledare:
Gud står på din sida – han är inte din motståndare!
Gud vill ge dig kraft när du är svag – inte öka din börda!
Han vill upprätta dig när du faller – inte peka finger åt dina misslyckanden!
Leda dig när du är vilse – inte ifrågasätta ditt omdöme!

Av Jesus har jag lärt mig två saker som jag alltid försöker ha i åtanke särskilt när det gäller ledare:
Alla människor har syndat och gått miste om härligheten från Gud. Det gäller i regeringskansliet, kungahuset, präster och biskopar, svetsare, taxichaufförer, civilingenjörer.  Vår tendens till felaktiga beslut, att välja enkla lösningar på svåra frågor och våra karaktärssammanbrott verkar i alla fall någorlunda demokratiskt fördelat över befolkningsunderlaget.

Det andra jag har lärt mig. Och det är viktigare än det första, är detta ”Den som är utan synd kan kasta första stenen.”

Jag tror på en Jesus som är både sanning och nåd. För Sveriges Riksdag och regering, för kungahus och för alla som bor i vårt land. Men också för Afrikas folk, och en hel värld som behöver uppleva ljus, värme och trygghet.

Gud välsigna er alla i ert viktiga ledaruppdrag!