Idag kom förslaget som vi väl alla vetat skulle komma: Kyrkostyrelsen föreslår Kyrkomötet att göra det möjligt också för enkönade par att ingå äktenskap i Svenska kyrkan. Några reserverade sig mot beslutet, men som det ser ut idag finns det redan en majoritet för det hela i Kyrkomötet. De enda grupper i Kyrkomötet som i dagsläget helt och hållet står för en annan hållning är .kr och Frimodig kyrka.
Men att det finns en majoritet för förslaget i Kyrkomötet innebär inte per automatik att det är ett gott förslag. I själva verket är det ett ytterligt bekymmersamt förslag. De nio biskoparnas gemensamma debattinlägg i DN tidigare i år är bara ett exempel på det problematiska i förslaget. De ekumeniska relationerna både inom och utom landet är ett annat. Störst är förstås problemet med att förslaget innebär en förändring av kyrkans lära. Handboken är ett lärodokument och nu vill kyrkostyrelsen alltså göra en viktig förändring av Svenska kyrkans lära, utan att motivera förändringen i teologiska termer.
Frimodig kyrka har liksom de nio biskoparna föreslagit att nu är tiden inne för Svenska kyrkan att lämna ifrån sig vigselrätten. Men kyrkostyrelsen klamrar sig fast vid nostalgin och argumenterar utifrån att det finns ett stort stöd för att kyrkan också i fortsättningen ska ha vigselrätt. Samtidigt säger man att utifrån luthersk tro är äktenskapet en sekulär civilrättslig historia. Märkligt då att man så hett vill fortsätta förrätta vigslar.
Med nuvarande majoritet i Kyrkomötet kommer alltså förslaget med största sannolikhet att gå igenom i höst. Både Kyrkostyrelsen och Kyrkomötet är alltså beredda att ytterligare fördjupa sprickorna och såren i den redan nu hårt prövade enheten inom Svenska kyrkan. Med en bibehållen vigselrätt kommer kyrkan att trasas sönder än mer och frågan blir väl om den går att hålla ihop över huvud taget. Men Kyrkostyrelsen verkar inte ha ägnat det faktumet ens en tanke, utan kör obekymrat på i samma hjulspår som tidigare.
Det enda som möjligen skulle kunna ändra på detta är väl om alla de socialdemokrater, centerpartister, moderater osv som faktiskt är emot det lagda förslaget, i höstens kyrkoval inte skulle lägga sina röster på sina politiska partier, utan på den enda nomineringsgrupp som vill bevara äktenskapet mellan man och kvinna. En röst på Frimodig kyrka är, förutom ett direkt gudomligt ingripande det enda som skulle kunna hejda Kyrkostyrelsen och Kyrkomötet från att fatta detta direkt kyrkofientliga beslut. Höstens kyrkoval påverkar i och för sig inte det nuvarande Kyrkomötets sammansättning, men det kan ge en tydlig signal till beslutsfattarna om vad kyrkans medlemmar tycker.