Bloggposter på ämnet Okategoriserade:

Ekumeniskt medicinsk-etiskt råd (motion 43)

Av Jan Erik Amilén den 28 August 2018 om: Okategoriserade

Berth Löndahl, Elisabeth Sandlund och Leif Nordlander från Frimodig kyrka lägger en gemensam motion om ett ekumeniskt medicinskt-etiskt råd:

Frågor kring främst livets början och livets slut är många, och nya uppkommer. Här borde en gemensam kristen röst kunna formulera viktiga ståndpunkter. En rad frågeställningar redovisas i motionen.

Ur texten saxas: Frågorna skulle kunna mångfaldigas och de lär inte bli färre utan snarare fler under de kommande åren. Därför är det angeläget att det i Sverige skapas ett kyrkligt och ekumeniskt medicinsk-etiskt råd för att bearbeta dessa frågor.

Förslag till Kyrkomötet följer av motiveringen:

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att ta initiativ till att ett ekumeniskt medicinsk-etiskt råd bildas.

Ladda ner motionen genom att klicka här.

Öka antalet församlingskollekter (motion 37)

Av Jan Erik Amilén den 28 August 2018 om: Okategoriserade

Berth Löndahl, Kjell O Lejon och Leif Nordlander (Frimodig kyrka alla tre) föreslår att antalet kollekter som får bestämmas lokalt ska ökas.

Förslaget blir då:

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att se till att kollekterna omfördelas så att församlingarna själva har rätt att besluta över en större andel av kollekterna än i dag och därmed att endast en mindre andel beslutas på stifts- och riksnivå.

Klicka här för att ladda ner motionen.

Utvärdera strukturutredningen (motion 36)

Av Jan Erik Amilén den 28 August 2018 om: Okategoriserade

Berth Löndahl pekar i denna motion på behovet av att utvärdera stora förändringar. I delar är det nu 5 år sedan Strukturutredningens inledningsfas. Då bör det gå att pröva ett antal frågeställningar, som till exempel:

Hur har ekonomin i pastoraten påverkats? Har den blivit bättre eller sämre?
♦ Har den organisatoriska förändringen främjat främst verksamheten eller administrationen? Det finns en tendens i stora organisationer att man med förändringar mer löser administrativa problem än verksamhetsrelaterade.
♦ Vilka konsekvenser har förändringen av var besluten fattas fått? Har besluts-processerna blivit snabbare med kortare beslutsvägar eller tvärtom?
♦ Vilka har följderna blivit i fråga om balansen mellan de som lokalt utför den egentliga verksamheten och de administrativa kanslierna?
♦ Tjänstetillsättningar? Har den nya organisationen medfört fler eller färre sökande till tjänster i de stora pastoraten?
♦ Vilka skillnader föreligger mellan följderna för de små landsortspastoraten och de stora pastoraten som t.ex. Lund, Helsingborg, Örebro, Malmö osv.? Har den nya organisationen varit bra eller mindre bra oavsett storlek?
♦ Hur uppfattar aktiva gudstjänstdeltagare, andra deltagare i kyrkans verksamhet respektive mer passiva kyrkomedlemmar förändringarna? Har gudstjänstlivet främjats av omorganisationen?
♦ En avsikt med strukturutredningen var att de små församlingarna skulle räddas. Har detta uppnåtts? På inte så få håll tycks trenden ha varit den motsatta, nämligen att det stora pastoratet har organiserats som en enda församling.
♦ Hur upplever ledamöter i församlingsråd, verksamhetsråd eller motsvarande och kyrkoråd den nya organisationen?
♦ Hur uppfattar kyrkans nya chefer på olika nivåer reformen? Hur bedömer tidigare kyrkoherdar som blivit arbetsledare i lokala enheter omorganisationen?

Berth föreslår att Kyrkomötet beslutar:

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att tillsätta en utredning med uppgift att utvärdera vilka konsekvenser, positiva och/eller negativa, som struktur-utredningens genomförande fått och så även föreslå nödvändiga åtgärder för att komma till rätta med eventuella problem som kan ha uppstått.

Du kan ladda ner motionen om du klickar här.

Utred församlingsbegreppet (motion 34)

Av Jan Erik Amilén den 28 August 2018 om: Okategoriserade

Berth Löndahl, Frimodig kyrka, med hemvist i det enormt stora Malmö pastorat, menar att församlingsbegreppet inom ett storpastorat behöver definieras tydligare.

Förslaget lyder:

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att utreda hur begreppet församling i dag ska förstås, detta inte minst utifrån de förändringar som strukturutredningen medfört.

Du kan ladda ner motionen genom att klicka här.

Gudstjänstlivets kris (motion 33)

Av Jan Erik Amilén den 28 August 2018 om: Okategoriserade

Berth Löndahl, Kjell O Lejon och Leif Nordlander (alla ur Frimodig kyrkas grupp i Kyrkomötet) motionerar gemensamt om “krisen i gudstjänstlivet”. Texten i sin helhet kan du läsa här:

Att gudstjänstlivet befinner sig i kris i Svenska kyrkan är knappast någon nyhet. Statistiskt lär endast 20 procent av församlingarnas huvudgudstjänster samla fler än 20 deltagare. Men krisen är vidare än enbart antalet deltagare, det finns även en osäkerhet kring vilka gudstjänster som ska firas, hur de ska utformas, vilken karaktär en gudstjänst ska ha för att samla deltagare.
Under de senaste decennierna har antalet gudstjänstfirare i huvudgudstjänsten haft en konstant och ansenlig nedåtgående trend. Inte under något år under innevarande sekel har antalet deltagare ökat. Förhoppningarna att den nya kyrkohandboken ska ändra detta lär inte infrias. Det krävs andra grepp än en ny kyrkohandbok.
Att under så många år haft en nedåtgående trend utan att en kriskommission tillsatts är olyckligt. Detta borde ha skett för många år sedan. Det är dock bättre sent än aldrig. En krisgrupp behöver tillsättas för att analysera orsaker, åtgärder men också utvärdera de sammanhang som faktiskt finns, där tendensen brutits och där antalet gudstjänstfirare ökat. Finns det gemensamma faktorer som orsakar en sådan positiv utveckling? Den statistik som i dag finns tillgänglig ger inte tillräckliga svar. Vissa iakttagelser kan dock enkelt göras, som t.ex. att kontinuitet i fråga om tider, platser och ansvarig präst är viktigt. Att förkunnelsen är central är ett annat exempel, liksom att det finns ett aktivt ansvarstagande lekfolk.
Men en kriskommission skulle inte enbart ha till uppgift att utreda orsaker till nedgången, ta fram positiva exempel och gemensamma faktorer som bryter trenden utan också ge stöd till stift och församlingar så att uppgivenheten stävjas och frimodigheten växer.
En kyrka utan ett levande gudstjänstliv förlorar till sist sitt existensberättigande. Att fira gudstjänst är den för kyrkan absolut nödvändiga handlingen.

Förslag till beslut i Kyrkomötet:

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att tillsätta en ”kriskommission” för gudstjänstlivets utveckling.

Förhållandet mellan pastorat och församling (motion 32)

Av Jan Erik Amilén den 28 August 2018 om: Okategoriserade

Berth Löndahl är en flitig motionär. I denna motion ges exempel på att församlingens betydelse förminskats till förmån för den överliggande pastoratsnivån. “På flera punkter skulle en förändring vara önskvärd för att inte lokalt förlora i initiativkraft och samhörighet, närhet och samverkan, för att nu använda strukturutredningens egen titel”, skriver Berth i sin motion.

Förslag till beslut:

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att initiera en förändring, så att ordförande i församlingsråden tillsätts av församlingsrådet självt och att församlings-råden har att tillsammans med kyrkofullmäktige godkänna församlingsinstruktionen.

Du kan ladda ner motionen genom att klicka här.

Pastoralteologisk utbildning vid Johannelunds teologiska högskola (motion 24)

Av Jan Erik Amilén den 28 August 2018 om: Okategoriserade

Kjell O Lejon, Frimodig kyrka, motionerar här tillsammans med Sven Gunnar Persson (POSK), Leif Nordenstorm (FiSK) och Torbjörn Aronsson (KR). Det är något extra fint med samarbete!

Motionens förslag sammanfattas i följande förslag till beslut:

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att tillse att den pastoralteologiska prästutbildningen vid Johannelunds teologiska högskola återigen till fullo godkänns som komplett pastoralteologisk prästutbildning för tjänst som präst i Svenska kyrkan.

Vill du läsa hela motionen kan du klicka här.

Motioner till kyrkomötet 2018

Av Jan Erik Amilén den 28 August 2018 om: Okategoriserade

I vanlig god ordning har Frimodig kyrkas ledamöter i Kyrkomötet varit flitiga motionärer – i år också. Av totalt 95 motioner kommer 13 från Frimodig kyrka.

I kommande bloggposter görs dessa kända genom individuella presentationer. Där kan man också hitta, ladda ner och läsa motionerna i sin helhet.

Länk till Kyrkomötets sida: https://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/arenden-till-kyrkomotet-2018

Välsignelse över arbetet i Kyrkomötet 2018!

Arbetet med kyrkohandboken ingen framgångssaga

Av Jan Erik Amilén den 19 December 2017 om: Okategoriserade

Ulla Rickardsson uttrycker i HP den 16/12 sin glädje över den nya kyrkohandboken. Det är förvånansvärt med tanke på resultatet. Att man tar ett beslut som innebär att man omedelbart skall revidera väsentliga delar av handboken visar på beslutets brist på logik.

Någon vecka före beslutet kom en rapport från revisionsföretaget Grant Thornton som granskat arbetsprocessen bakom handboken. Maria Schottenius sammanfattar rapporten i Dagens Nyheter: “Det är en katastrofal läsning för de ansvariga. Underkänt på samtliga punkter. Man kan få grönt, gult och rött som betyg. Här delas det ut fyra rött och fyra gult – ingen enda punkt i processen får grönt.” Projektplanering och metod, styrning, uppföljning och transparens får alla rött.

 

Frimodig kyrka röstade emot förslaget av ovan nämnda skäl. Men det fanns fler:

Kritiken mot musiken i förslaget har varit kraftig och föranlett många avhopp av musikalisk expertis. Kritiken mot den språkliga halten har varit förödande, bl. a. från Svenska akademin. Kritiken mot teologin har även den varit kraftig från teologiskt sakkunniga.

 

Frimodig kyrka har varit mycket aktiva under arbetet med handboken och åtskilliga motioner har skrivits. Drivkraften har varit att forma en handbok med slitstyrka och teologisk halt som håller över tiden och där banaliteter undviks.

 

Trots kritiken har nu beslutet fattats. Det stora gemensamma jublet och den glödande entusiasmen vill dock inte riktigt infinna sig. I kyrkomötesdebatten lyste inläggen som jublade över en god teologi med sin frånvaro. Glädjen över ett vackert, hållbart språk var obefintlig. Inga röster hävdade att musiken utgjorde kvalitativa höjdpunkter.

Snarare har intrycket varit att förslaget tvingats fram och att tjugo års arbete och överväganden till sist måste ge resultat – med den absurda konsekvensen att en partipolitisk majoritet dominerad av Socialdemokraterna och Centerpartiet nu har beslutat om hur Kyrkan ska fira sin gudstjänst.

Man vill säkert väl. Men där ideologin går in, där går mysteriet ut. Kyrkans guld blir till sand.

 

Ulf Sjödahl

Frimodig kyrka Halmstad

Grattis POSK!

Av Jan Erik Amilén den 18 September 2017 om: Okategoriserade

Morgonen, dagen efter valdagen. Några noteringar kan göras, men detta är fortfarande grundat på ett valresultat som inte är riktigt färdigräknat, än mindre det slutgiltiga.

POSITIVT för Frimodig kyrka

  1. Frimodig kyrka blir representerad i många kyrkofullmäktige där vi tidigare inte funnits med.
  2. Frimodig kyrka fick fler röster än någonsin i valet till kyrkomötet
  3. Frimodig kyrka har antagligen gjort mer i valrörelsen än någonsin tidigare
  4. Det sammanlagda stödet för POSK, Frimodig kyrka och ÖKA är större än någonsin

NEGATIVT

  1. Partiapparaternas kraft har vi inte kunnat stå emot
  2. Vi har inte lyckats få media bort från konfliktmönstret S mot SD (och hur gör man det?)

NOTERINGAR kring valet till kyrkomötet, i stort

Det är de nomineringsgrupper som har haft en koppling till ett riksdagsparti, men som frigjort sig, som tagit mest stryk. Delvis har dessa nomineringsgrupper upplevts hamna i medieskugga. Flest mandat har förlorats av: Borgerligt alternativ (-9), MpiSK (-6) och kristdemokraterna (-5). Störst ökningar fick SD (+8), Centern (+5) och POSK (+5). Grattis till POSK!

Noteringar kring valet till kyrkomötet, för Frimodig kyrka

Totalt har i dagsläget ökningen av röster i valet blivit 3863 röster. När valet slutligt är klart bedöms mer än 4000 nya röster ha tillkommit.

Negativ utveckling på stiftsnivå noteras för (procentandel, i ordning) Göteborgs stift, Västerås stift och Härnösands stift.

Störst ökning i antalet röster tillföll (i ordning) Stockholms stift, Växjö stift och Strängnäs stift. Nytt mandat ser ut att tillfalla Linköpings stift (för första gången i så fall, stort grattis) medan mandat tappas i Göteborgs, Västerås och Härnösands stift. Totalt antar vi att 10 mandat tillfaller Frimodig kyrka, och att detta inte ändras (2013: 12 mandat).

VÅRA VALBUDSKAP, en tidig utvärdering

  1. Vägen för Svenska kyrkan är en kyrka fri från partipolitik. Inte fel; de partipolitiskt obundna nomineringsgrupperna ökade, och hela ökningen tillföll POSK, där redan namnet ger denna vägledning. POSK är heller inte utsedd som ett “hot” mot den s.k. öppna folkkyrkan i partiernas debattinlägg, och det är naturligtvis inte heller ÖKA.
  2. Sanningen för Svenska kyrkan är en kyrka med kärlek till Guds ord. Samt:
  3. Livet i Svenska kyrkan är en kyrka med Jesus i centrum.
    Dessa båda valbudskap (2-3) gav nya röster, men inte i samma utsträckning som riksdagspartierna fick (med andra budskap, förstås!)
    De “fromma” budskapen tilltalar naturligtvis inte främst majoriteten av de nytillkomna väljarna som inte röstade 2013. De har ofta andra skäl att gå och rösta i kyrkovalet än en personlig tro och ett personligt andligt intresse. Bland formuleringar på sociala medier citeras: “Jag röstar för att inte SD ska komma in”. Men SD hade ju redan kommit in! Andra röstar främst av lojalitet med sitt “eget” riksdagsparti.
    Vår bestämda uppfattning är att valresultatet är en besvikelse för SD, något de dock inte kommer att tillstå.

Borde vi formulerat våra budskap annorlunda, och är vår hållning till samkönade äktenskap en nackdel i valet?
Nej, så kan vi inte tänka idag – även om en eftervalsanalys ska få fundera en längre tid. Vi vill ju stå för att vår äktenskapssyn är den vi finner bibliskt stöd för – även om detta inte är valvinnande.
Och vi vill vara kyrkfolkets röst, inte en anpasslig grupp som räds att uttrycka att vi vill vara nomineringsgruppen för s.k. klassisk kristen tro (bibel- och bekännelsetrogen), och som frimodigt vågar uttrycka att vi vill sätta Jesus i centrum. Detta ändras ju inte av att många väljare i ett sekulariserat Sverige inte kan ta tron på Jesus som kyrkans Herre som sin personliga utgångspunkt vid röstandet i kyrkovalet.

Tack till alla väljare, särskilt till er som för första gången valde Frimodig kyrka!, för ert stöd. Frimodig kyrkas valda representanter på alla nivåer vill försöka motsvara det förtroende ni gett. Välsignelse! Vi vill frimodigt verka framåt, mot 2021.

Jan Erik Amilén, ordförande